På cykel för miljö och hälsa - Länsstyrelsen i Stockholms län ...

More documents

Recommendations

Info

Cykeln hade det väl förspänt när miljövindarna började friska i mot slutet av 1970-talet och bilen hamnade i snålblåsten. I samma stund som det stod klart att tätorternas biltrafik var ett av de största miljöhoten borde man börjat tänka i cykelbanor. Potential och förutsättningar fanns: Naturvårdsverket pekade tidigt ut biltrafiken som en av 1980-talets stora miljöfrågor. Intresset för motion och hälsofrågor ökade. Nya former av statsbidrag till kommunala cykelvägar infördes 1979. I Stockholm tog cyklandet fart efter 1970-talets bottennoteringar. Cykeln blev trendtillbehör bland ungdomar, och mountainbiken med sin tuffa utstrålning lockade till sig nya grupper av cyklister. Miljöbevakningen i media ökade och nådde sin kulmen under 1980-talets sista år. ”Miljöprofil” blev ett begrepp och säljargument. Allt var som upplagt för en kraftfull satsning på cykeltrafik. Men när miljötåget gick stod cykeln kvar. Inte förrän år 2000 presenterade Vägverket ett nationellt handlingsprogram för cykeltrafik och konstaterade i den egna tidningen Våra Vägar att det var dags att ta cykeln på allvar. Även om man kan tycka att cykeln togs på allvar 20 år för sent, har det ändå under åren som gått skett en successiv utbyggnad av cykelvägar och genomförts andra åtgärder för cykeltrafiken. Men insatserna har varit långt ifrån den omfattning som vore motiverad med hänsyn till biltrafikens utveckling och samhällets mål i fråga om miljö, folkhälsa och trafikpolitik. I proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling framhålls vikten av styrmedel som har förmåga att anpassa sig till förändringar i omvärlden. Rör inte min bil Att leva miljövänligt har huvudsakligen kommit att handla om kompostering, återvinning, miljömärkta varor och i viss mån ”miljövänligt” bilåkande. Frågan om biltrafikens miljöproblem har mest betraktats som en fråga om teknisk utveckling. I Region- och Trafikplanekontorets rapport Trafik och Miljö (1995) är en av slutsatserna att möjligheten att minska trafikens miljöstörningar är starkt beroende av tekniska förändringar i motorer, verkningsgrad och reningsutrustning. Som alternativ till bilåkning anges nästan uteslutande kollektivtrafik. På miljömässan Eco-96 varnade Henrik 14 Trots stark medvind för miljöfrågorna har cyklisterna stretat i motvind.
Sandberg, forskare i miljörätt, för övertro på ”tekfix”, det vill säga att den tekniska utvecklingen fixar ett långsiktigt hållbart samhälle. Den bilden bekräftades i en Temo-undersökning 1997 om allmänhetens agerande och attityder till miljöfrågor. Mer än hälften av de tillfrågade drog sällan eller aldrig in på bilåkandet av miljöskäl. Det var en avsevärt större andel än de som sällan eller aldrig köper miljömärkta eller ekologiska varor. Även Kommunikationskommitténs betänkande visar att miljöengagemanget slagit igenom hos allmänheten, men inte när det gäller bilkörning. Samma erfarenhet redovisas i Naturvårdsverkets rapport om information som styrmedel. Där konstateras att allmänhetens attityder blivit mer miljövänliga under perioden 1976 –1992, men den tendensen gällde inte i trafikfrågor. Andra undersökningar och utvärderingar av Agenda 21 arbete uppvisar liknande resultat; gärna miljövänlig, bara man slipper dra ner på bilåkandet. I studien Göteborgarna & Miljön från 1995 om göteborgarnas inställning till miljöfrågor hamnade luftföroreningar högst på listan över vad både politiker och allmänhet tyckte var viktigast att arbeta med. Men den främsta källan till luftföroreningar, biltrafiken, hamnade i botten av åtgärdslistan. Med Agenda 21 skärptes kraven på allmänhetens miljöengagemang. Teckning Robert Nyberg 15
Page 1: Rapport 2004:21 2001:01 På cykel f
Page 4 and 5: Författare: Ingemar Ahlström, 200
Page 7 and 8: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 9 and 10: Sammanfattning Stora möjligheter a
Page 11 and 12: någon betydelse i miljöarbetet m
Page 13 and 14: Samhällsmålen talar för cykeln P
Page 15 and 16: Minskad biltrafik genom att föra
Page 17 and 18: cyklister än för bilister. I Stoc
Page 19: Viktig roll i miljöarbetet Naturv
Page 23 and 24: Miljö De sex kommuner i Storstockh
Page 25 and 26: 2000). 21 företag/arbetsplatser va
Page 27 and 28: för närmare 75 procent av det tot
Page 29 and 30: Även när det gäller cykelturisme
Page 31 and 32: Strategi för cykeltrafik Utgångsp
Page 33 and 34: trafik. En cykelplan bör komplette
Page 35 and 36: Ännu 2004 saknas välordnade cykel
Page 37 and 38: säkring. Utan att veta vad man vil
Page 39 and 40: skyltning och vägvisning skapar ir
Page 41 and 42: het att åtgärda fel och brister i
Page 43 and 44: vardagslivets många små beslut so
Page 45 and 46: Men för den som valde att cykla ti
Page 47 and 48: Attityder och beteende Naturvårdsv
Page 49 and 50: eklamen för cykling är de ”vanl
Page 51 and 52: Förutsättningar och villkor ”Ko
Page 53 and 54: säkra cykelvägar kompletteras med
Page 55 and 56: Vidgat perspektiv Utnyttja fördela
Page 57 and 58: Inställning till cykling Inte bara
Page 59 and 60: För kort cykelavstånd? Ofta anges
Page 61 and 62: Trafik, miljö och folkhälsa är f
Page 63 and 64: Skyltning och vägvisning Skyltning
Page 65 and 66: ledas i övergångsställe. Senare
Page 67 and 68: Kommentar: Detta torde betyda att d
Page 69 and 70: Gångsignalernas betydelse kan inte
Page 71 and 72:
Kommentar: Vägmärket 1.1.23 ”V
Page 73 and 74:
Funderingar kring fortsatt forsknin
Page 75 and 76:
Bilaga En studie av cyklisters väg
Page 77 and 78:
asfalten och i båda ändar med vä
Page 79 and 80:
Observationer 1999 Vid två tillfä
Page 81 and 82:
Observationer 2000 Hösten 1999 på
Page 83 and 84:
Cyklister mot stan Den 4/9 2003 mel
Page 85 and 86:
Fler farligheter… Cyklister som g
Page 87 and 88:
Potential att överföra korta bilr
Page 90:
Att cykla är bra både för hälsa
show all

På cykel för miljö och hälsa - Länsstyrelsen i Stockholms län ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?