Exemplets makt

110
som ar typiskt for mycket av det som kallas skonlitteratur. Men
om det blir foreslaget att sidana observationer skall tas som
definitioner av litteraturens vasen helt generellt, dyker det upp
motforest~llningar hos mig. Det forefaller mera rimligt att anta
att ingen uppsattning av nodvandiga och tillrackliga villkor kan
fungera bra som en uttommande definition av sidana oppna
begrepp som litteratur, konst, arkitektur, musilc och balett.
Det verkar inte triffande att saga att meningarna frin den kriminalsociologiska
texten har blivit avpragmatiserade hos Hikanson.
Det ar snarare si att deras funktion i Karlek i Vita Huset
forutsatter och bygger pi den funktion som de har i den samhlllsvetenskapliga
kontexten. Vetenskapsmannens lappar ror sig ar
inte minst en invitation till reflektion over citatet frin president
Johnson i borjan pi boken. Nar det giller politiskt medveten
dikt av det slag som Karlek i Vita Huset exemplifierar, verkar det
inte heller helt traffande att saga att texten inte uppfattas som
specifikt relevant for sin omedelbara upphovskontext. Hikansontexterna
var en del av kritiken av Vietnamkriget pi 1960talet,
det sammanhanget kan man inte bortse frin, men de har
ocksi ett slags allmangiltighet. Kontextoberoende ar kanske
mera traffande som ett kriterium pi vetenskaplighet (itminstone
vissa slags vetenskaplighet) an som ett kriterium pi litteraritet.
Skillnaden mellan den poetiska och den vetenskapliga texten
ser inte ut att ligga i art den ena ar mera allmangiltig eller kontextoberoende
in den andra. Det forefaller mig snarare vara s3
att det handlar om olika vagar till det mer eller mindre allmangiltiga.
Kreativa omraden som litteratur och konst och n~usik ar si pass
oregerliga att de inte kan fingas i vasensdefinitioner som anger
nodvandiga och tillrackliga villkor for tilltrade till det ena eller
andra omridet. Mingfalden pi det estetiska omridet speglas i
den mingfald av kompetenser som kravs for att kunna tillgodogora
sig konstverk av olika slag. Det ar inte rimligt att forestalla
sig att det skulle finnas en generell estetisk kompetens som kan
tillimpas pi det ena omrddet efter det andra. Mondrians fyrkanter
staller andra krav pi publiken an akademimileriet pi 1800-
TORE NORDENSTAM