Exemplets makt

sprik pi att foretrada den enda sanningen i friga om etik. De forsok
som gjorts att formulera universella etiska normer har inte
heller lett till allman enighet. Det galler ocksi det kanske mest
intressanta bidraget till den genren, FN:s deklaration om manniskorattigheterna,
som ofta har kritiserats for att spegla typiskt
vasterlandska varden. For att komma vidare behovs det nigot
mer an listor med forslag till gemensamma normer, varden och
rattigheter. Vi behover en metod for att finna fram till sidana
forslag.
Min tredje poang ar att det faktiskt finns en sidan metod.
Grunddragen i metoden utarbetades av Aristoteles for mer an
2 ooo ir sedan, och det finns minga variationer pi samma tema
hos senare forfattare. Den grundlaggande manovern bestir i att
ta utgingspunkt i de givna villkoren for manniskans existens.
Aristoteles skriver i borjan av sitt viktigaste bidrag till moralfilosofin,
Den nikomakiska etiken, att varje omride miste behandlas
med den precision som amnet tilliter. Man kan inte vanta sig
samma slags exakthet pi etikens omride som i matematiken. Pi
etikomridet finns det inte heller tekniker av det slag som man
finner i olika sorters hantverk. I etik handlar det forst och framst
om att handla pi basta vis med utgingspunkt i vir samlade erfarenhet.
Vir omdomesformaga spelar en viktig roll i alla handlingssituationer.
Han piminner ocksi om art det finns ett nart
sammanhang mellan vira hancllingar och hillningar. >>Allt eftersom
vi handlar i umganget med andra manniskor blir nigra ratt- .
visa, andra orattvisa, och allt eftersom vi handlar i farofyllda situationer
och vanjer oss vid att frukta eller att hilla modet uppe a
blir nigra fega, andra tappra.cc
Aristoteles uttryckte det inte si, men vi kan saga att handlingar
och hillningar ingir i en cirkel. For att kunna utfora de ratta
handlingarna, miste vi ha de ratta hillningarna, och de ratta hillningarna
uppstir och forstarks genom att vi utfor de ratta handlingarna.
For att komma in i den etiska cirkeln miste vi borja med
att handla under andras ledning. Men det ar forst nar vi har byggt
upp hillningar over tid och skaffat oss den livserfarenhet som
behovs som vi kan sagas vara fullvardiga moraliska aktorer. Den
uppgift som Aristoteles gav sig sjalv var att skaffa fram en oversikt
over de moraliskt riktiga hillningarna och att visa vad skillnaden
mellan goda hillningar och diliga hillningar bestir i.
Kulturrelativism och eti.~kj%r.rta'else