Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

16 har en viss sorts estetisk kanslighet och att hon/han faktiskt anvander den i den aktuella situationen. Man skulle kunna saga att de tre exemplen visar eller de- monstrerar eller exemplifierar eller gestaltar komplexa forhillan- den, som ocksi skulle kunna beskrivas och kommenteras och analyseras. Det skulle kunna vara klargorande att uttrycka sig si. SWISSART visar nigot som ocksi skulle kunna beskrivas och analyseras av till exempel en journalist eller en humanistisk for- skare. Ibland kan det vara traffande att saga att det ar en skillnad mellan att visa nigot och att bara saga nigot. Analogt kan det ibland vara traffande att saga att det finns en skillnad mellan att se nigot och bara veta nigot. Det ar en sak att veta att en viss bild forestaller en svavande kula, en annan sak att uppfatta en bild si att man verkligen ser kulan svava. Det ar en sak att saga om nigon att han ar neurotisk och att beskriva nigra av symptomen pi detta. Det ar en annan sak att visa detta, exempelvis i en text eller i en teaterforestallning. Anta att vi forsoker oss pi en generalisering om konst och vetenskap: *I konst visas det, i vetenskap sags det.cc Di anmaler sig invandningarna raskt. I konst sags det ju ocksi nigot. I konst forekommer det beskrivningar och kommentarer och analyser. I vetenskapliga sammanhang visas ocksi nigot. Olika forhallan- den kan demonstreras och exemplifieras och gestaltas. Palmer, som jag hanvisade till nyss, diskuterar frigan om det kan vara givande att saga att skonlitteratur har nigot att visa oss om livet i motsattning till att bara saga oss nigot om det. For att fi fram vad han ar ute efter presenterar han foljande dikt: I am very unhappy I got in debt through gambling Then they took my house away My wife deserted me And took the children with her Palmer foreslir att om nigon skulle kalla sig poet och pi full1 allvar publicera denna dikt, si skulle det vara beratrigat att inranda art ~diktencc saknar konstnarligt varde pi grund av att den bara omtalar utan att gestalts: >it speaks by 'telling' and consequently says nothingMed min fuskdikt (ovan) fir vi synbar- TORE NORDENSTA.~
ligen bara en uppmaning att kanna nigot, men den har inte kraft att fi oss att kanna nigotcc, heter det hos Palmer. Som exempel pi det motsatta, en diktare sorn inte bara omtalar utan ocksi visar eller gestaltar, tar Palmer Popes portratt av Lord Hervey i Epistle to Dr Arbzlthnot. Han citerar foljande rader: Yet let me flap this bug with gilded wings, This painted child of dirt that stinks and stings. Har sags det nigot, skriver Palmer, som man inte kunde fi fram - med ett vanligt pistiende. Det ar uppenbart att Frank Palmer uppskattar litterar konst- fardighet. I tillagg till sitt eget hemmalagade verk citerar han foljande specimen frin en antologi med titeln Love, Love, Love: A 7 I will bring you flowers every morning for your breakfast and you will kiss me with flowers in your mouth and you will bring me flowers every morning when you wake and look at me with flowers in your eyes I detta opus finner Palmer krass sentimentalitet och saknar nigot som han finner i battre dikter av battre forfattare. Vid narmare . eftertanke vill han hellre anvanda ordet skapa an visa for att fi fram det som ar litteraturens vasen: >>det som skribenten inte a gor ar att skapa sin kiirlek dir pi sidan (som Shakespeare gor till exempel i sina sonetter)utnyttjar den outtomliga fond av associationer och resonanser som det visuella mediet saknarcc. Jag ser inte nigon anledning till att framhava diktkonsten pi bildkonstens bekostnad p% det vis sorn Palmer gor. I en dikt kan man uttrycka sig pi satt sorn inte gir i bild - och omvant. Jag ser inte heller nigon anledning att avfarda enkla texter si raskt och kategoriskt som Palmer gor. Enkelheten kan ju vara avsiktlig, som hos Goran Palm och Claes Andersson till exempel. En ansokan om identitetsbef~else 17
Page 3 and 4: 0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6: Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8: Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10: l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11: En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 16 and 17: . Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19: och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21: Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23: Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25: Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27: samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29: grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31: . frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33: Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35: pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37: De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38: Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42: kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44: 48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46: ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48: idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50: stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52: tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54: 58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56: 60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58: 62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60: Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61: Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86:
Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101:
110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103:
som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107:
tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109:
analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111:
talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113:
124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115:
13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117:
Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118:
P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132:
form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134:
det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136:
et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138:
forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140:
154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142:
Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144:
Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146:
mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148:
vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150:
164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152:
1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154:
vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156:
The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?