Exemplets makt
Exemplets makt
Exemplets makt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
dik, naturvetenskap och si vidare. Det ar ett omfattande och tid-<br />
kravande vetenskapsteoretiskt och vetenskapshistoriskt projekt<br />
som faller utanfor det som ar mojligt har och nu.<br />
Nigot som daremot ar mojligt att gora pi ganska fi sidor ar<br />
att skissera humanioras utveckling frln begynnelsen runt Medel-<br />
havet for ungeAr 2 500 ir sedan fram till vira dagar. Huma-<br />
nioras historia bestir av en mycket Iing period i skuggan av ett<br />
vetenslcapsbegrepp som favoriserade andra amnen an den1 som<br />
befattar sig med skiftande kulturella forhillanden, foljd av en<br />
intensiv etableringsfas i borjan av 1800-talet och forst darefter<br />
en mogen period som nu har varat i drygt loo L.MSngfalden av<br />
beteckningar pi humaniora speglar en Iing och komplicerad<br />
utveckling. Det avgorande momentet i historien om humaniora ar<br />
humanioras forvandling frin Iarda konster till vetenskaper. Pi<br />
1800-talet vaxte det fram nya kriterier pi vetenskaplighet som<br />
gjorde det mojligt att betrakta humaniora som vetenskaper. Men<br />
humanioras intig i vetenskapens varld forutsatte ocksi djupgien-<br />
de forandringar i synen pi det som ar humanioras studieomride -<br />
manniskan, samhallet och historian. Det ar forandringarna i man-<br />
niskosvn, historiesyn, samhallssyn och vetenskapssyn som ar den<br />
roda triden i historian om humaniora.<br />
Humanioras intag i vetenskapens varld skedde inte utan kamp,<br />
som man kan se i metoddebatterna inom de olika humanistiska<br />
disciplinerna och inte minst i diskussionerna om forhillandet<br />
mellan humaniora, samhallsvetenskap och naturvetenskap. Det .<br />
skall vi iterkomma till i ett senare kapitel.<br />
De forsta vetenskaperna<br />
De humanistiska karnamnenas historia borjar i den grekisktalande<br />
delen av varlden i Medelhavets ostra horn for omkring<br />
2 500 ir sedan. I perioden frin omkring 3r 600 till 300 fore vir<br />
tideraknings borjan blev det lagt en solid grund for den vastliga<br />
filosofitraditionen. Alla nyborjare pi filosofiomr%det f3r hora om<br />
figurer som Thales p6 500-talet och Sokrates, Platon och Aristoteles<br />
pi 300-talet. Platons och Aristoteles arbeten har fitt status<br />
som paradigmatiska exempel, monsterprestationer som alla<br />
forutsatts kanna till i nigon min, och Sokrates framstir som ett<br />
paradexempel pi en klarhetssokande och debattglad begrepps-<br />
I skuggan av det eviga<br />
119