Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

Litteraturhanvisningar Aristoteles, Den niko~nakiska etiken (finns i otaliga utgivor och oversattningar). A. Hagerstrom, .Om moraliska forestallningars sanning*>Om moralsk sikkerhete, Norsk filarofsk tidsskrifi, 1987. S. 169-175. B. Tilghman, Wingensrein, et hi^ and Aesthetics. The View from Eternity, Mac- millan, London 1991. L. Wittgenstein, Tractatw Logico-Philosophicus, Routledge & Kegan Paul, Lon- don 1922 (och minga senare upplagor och oversattningar). L. Wittgenstein, Philosophische Untersuchungemn/Philosophical Investigations, Basil Blackwell, Oxford 1953 (och manga senare upplagor och oversattningar). L. Wittgenstein, Lectures Q Conversations on Aesthetics, Pqcholo~ and Religious Belief: Basil Blackwell. Oxford 1970 (finns ocksi pi svenska). TORE NORDENSTAM
1 Kulturrelativism och etisk forstiielse Etikens omride kannetecknas av mingfald. Meningarna om vad som ar moraliskt ratt och fel varierar inom vir egen kultur, och om vi jamfor olika kulturer, finner vi andi storre variationer. Att det faktiskt ar si anvands ibland som stod for tvi generella utsagor om etik: (I) Det ilnns inte nlgra universellt giltiga etiska normer eller varden. (2) Det ar aldrig moraliskt acceptabelt att fordoma andra indi- vider eller kulturer med andra moraliska varden an dem man sjalv har. Men de tvi pistiendena foljer uppenbarligen inte logiskt frin . det forhillandet att mingfalden pi det omridet ar stor. Det ar en sak att beskriva de existerande forhillandena pi etikens omride. A Det ar en annan sak att uttala sig om vad som ar acceptabelt eller oacceptabelt inom den existerande mingfalden. Det ar en logisk grundregel att uttalanden om hur saker och ting bor vara inte foljer logiskt frin utsagor om hur det faktiskt ar. Normer och varderingar kan inte harledas utan vidare frin empiriska plsti- enden. I klarhetens namn bor man darfor skilja mellan tvi slags relativism nar det galler etik. Uttrycket etisk relativism kan sti for tesen att det faktiskt ar si att det inte finns nigon fullstandig enighet om vad som ar ratt och fel moraliskt sett och att varia- tionerna pi etikomridet ar stora. Detta kan vi kalla for kulturrelativism. Orden etisk relativism kan ocksi sti for pistlendet att det inte finns nigra etiska normer eller varden som ar universellt Kulturrelativism och etisk firstdelse
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86:
Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101:
110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103:
som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107:
tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109:
analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111:
talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113:
124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115:
13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117:
Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118:
P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168: j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169: U punkten, frigade Unden om de trod
Page 173 and 174: sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176: For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178: - Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180: det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182: Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?