Exemplets makt

empiriska lagar pi vetenskapens alla omriden. Titlarna pi tvi
artiklar frin den tiden sager ganska mycket oin vilket vetenskaps-
ideal som lig i bakgrunden: ~Moten vetenskap om poesins
konstcc av den ledande ryske strukturalisten Roman Jakobson
och >>Iretning av en nomotetisk litteraturvitenskapc( av den
norske litteraturforskaren Jostein Bartnes.
Ett uttryck som ofta har figurerat i debatterna om humaniora
pi 1900-talet ar krisen i humaniora. Kriserna har varit av olika
slag med olika bakgrund. Ibland har det handlat om historis-
mens och positivismens dominans. Andra ginger har problemet
varit humanisternas minskade inflytande i kulturlivet, vilket
bland annat har sin bakgrund i den okande specialiseringen och
professionaliseringen pi humanioraomridet. Konkurrensen med
samhallsvetenskap och psykologi har ocksi givit upphov till kri-
ser. Sist men inte minst har humaniora ibland blivit utsatta for
drastiska nedskarningar. Humanistisk forskning brukar vara
foga kostnadskravande i jamforelse med discipliner som kraver
dyrbar utrustning for att utfora tekniskt avancerade experiment.
Nedskarningar i redan frin borjan magra budgetar leder natur-
ligtvis till protester frin humanistiskt hill, inte minst nar bak-
grunden ar de ekonomiska makthavarnas bristande forstielse for
att humanistisk forskning faktiskt ofta ar mycket nyttig.
Humaniora sorn vetenskap