Exemplets makt
Exemplets makt
Exemplets makt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
man, genom och tid.) Saussures budskap var att den diakrona<br />
sprikfiirstielsen fiirutsitter synkron fiirstielse. Den etablerade<br />
historiskt inriktade sprikvetenskapen miste diirfiir kompletteras<br />
med en ny sorts linpistik son1 han sjiilv skisserade i de postumt<br />
publicerade fiirelasningarna.<br />
Ett vardagsexen~pel kan antyda vad det handlar om. Fiir att<br />
forsti ord som fir pi svenska eller father pi engelska behiiver<br />
man inte nigra sprikhistoriska kunskaper, men man miste be-<br />
hiirska de system av kontraster som gor det miijligt att orden har<br />
den betydelse som de faktiskt har. Far och var ar tvi olika ord pi<br />
svenska pi grund av act kontrasten mellan foch v ar sprikligt sig-<br />
nifikant i det spriket. Skillnaden mellan tungspets-r och tung-<br />
rots-r iir minst lika Iatt att uppfatta men har ingen systematisk<br />
betydelse i det svenska spriket. F och v iir betydelseskiljande pi<br />
svenska, de tvi olika r-ljuden ar det inte. De minsta betydelse-<br />
skiljande sprikliga enheterna iir det som kallasfonem. De olika r-<br />
en pi svenska ir samma fonem, f och v iir olika fonem.<br />
Sprikhistoriska studier kan alltsi hara vara en del av lingvi-<br />
stiken. Den andra delen miste besti av analyser av sprikliga<br />
strukturer pi sprikets olika nivier (fonem, ord, syntax, mening).<br />
Fo'onologi, morfologi, syntax och semantik blev viktiga sprikveten-<br />
skapliga forskningsomriden pi iyoo-talet, si sminingom ocksi<br />
kompletterat med pragmatik i betydelsen studier av sprikhand-<br />
lingar. Speciellt det systematiska studiet av olika spriks fonem-<br />
system gjorde snabba framsteg i den fiirsta h3lften av 1900-talet<br />
och betraktades giirna som en modell for resten av det humanis-<br />
tiska forskningsomridet.<br />
Strukturalistiska analysmetoder anvindes pi ett par andra<br />
humanistiska forskningsomriden i mellankrigstiden, namligen<br />
litteratur (Roman Jakobson) och kulturantropologi (Claude<br />
LCvi-Strauss). Genombrottet fiir strukturalismen kom emellertid<br />
inte fiirriin pi 1y6o-talet i samband med den massiva kritiken<br />
mot faktapositivismen som iir utmiirkande for humaniora pi 60-<br />
och 70-talet.<br />
D;irmed har vi kommit fram till virt sista tema - den linga och<br />
mingfacetterade debatten om humanioras egenart och metod.<br />
Humaniora mvetenskap