Exemplets makt
Exemplets makt
Exemplets makt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
48<br />
stolsperspektiv och inte ett medborgarperspektiv, som Gunnar-<br />
son uttrycker det. K r att gora en text som medbestammande-<br />
lagen mera begriplig for folk i allmanhet tarvas det en mera<br />
djupgiende omarbetning av hela texten som forsiiker fi fram<br />
lagens poang sett frin en vanlig medborgares synpunkt.<br />
Moralen av denna korta utflykt till lasbarhetsforskningens<br />
omride ar att vi miste gora en distinktion mellan lattlasthet och<br />
svirlasthet, i ena sidan, och forstielighet eller begriplighet, i den<br />
andra. Det ar inte snabblastheten som ar det viktigaste nar det<br />
galler forskningsformedling och andra lika kvalificerade sprik-<br />
liga verksamheter. Det kan tvartemot vara en poang att medve-<br />
tet tvinga lasaren till ett lugnare tempo an vanligt. Ett extremt<br />
exempel pi den strategin finner man hos den tyske filosofen<br />
Heidegger. Martin Heidegger var inriktad pi att fi sina lasare att<br />
inta en reflekterande och ifrigasattande hillning och utvecklade<br />
en egen stil for det syftet. Resultatet ar att hans texter skiljer sig<br />
mycket frin det vanliga universitetsfilosofiska spriket. Resultatet<br />
ar svirlast, och det var meningen. Heideggers texter skall lasas<br />
med eftertanke, nigot som han mycket tydligt signaliserar ge-<br />
nom sin stil.<br />
Vad ar det di det galler, om det inte ar friga om meningarnas<br />
Iangd och invecklade syntaktiska konstruktioner och dylikt? V~lka<br />
andra hinder finns det pi fiirstielsens vag? Vad innebar det att<br />
forsti nigot? Min tes ar att all forstielse ar exempelbaserad. Lit<br />
oss darfor betrakta nigra exempel.<br />
Iscensattningar<br />
For att fi fram en genomtankt opinion bland sina medlemmar<br />
om forsakringskassornas framtida utveckling i Sverige organise-<br />
rade Forsakringsanstalldas Forbund for ungefar 25 ir sedan en<br />
omfattande studieverksamhet kring ett hafte med titeln Datorn<br />
(1978). Ungefar halften av forbundets 20 ooo medlemmar del-<br />
tog i studiecirkelarbetet, vilket var en ovanligt hog andel. Det<br />
visade sig att det historiska avsnittet genomgiende mottogs mera<br />
positivt av deltagarna i studiecirklarna an de tekniska avsnitten<br />
om olika former av databehandling. Varfor var det S%? Kapitlet<br />
om socialforsakringens framvaxt skrevs av en historiker (Thomas<br />
Fiirth), som i berattande form gav en framstallning av hur det<br />
TORE NORDENSTAM