Exemplets makt
Exemplets makt
Exemplets makt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tiv till ordet humaniora, till exempel humanvetenskaperna och kulturuetenskaperna.<br />
Pi 1900-talet var uttrycket andevetenskaperna<br />
heller inte ovanligt. For mig framstir detta som en dilig och<br />
vilseledande oversattning av den tyska standardbeteckningen for<br />
humaniora - die Geisteswissenschaften. P% svenska borde det egentligen<br />
heta andavetenskaperna eftersom det handlar om vetenskaperna<br />
om den manskliga andan i alla dess former och vttringar,<br />
vilket vi skall iterkomma till senare. Alla namnen p% humaniora<br />
har det gemensamt att de kan anvandas i snavare eller vidare<br />
mening som beteckningar pi (I) det humanistiska karnomridet,<br />
(2) karnomridet plus samhallsvetenskaperna, (3) de namnda<br />
omridena plus psykologi, juridik och teologi.<br />
Med den fakultetsindelningen som var vanlig frin borjan av<br />
1800-talet och fram till mitten pi 1900-talet kunde det vara riktigt<br />
att saga att humaniora ar det samma som de historisk-filosofiska<br />
amnena. Men under de senaste decennierna har den traditionella<br />
indelningen i fakulteter avlosts av ett brett spektrum av<br />
olika administrativa losningar. Man kan inte betrakta det som<br />
givet att de administrativa granserna mellan institutioner och<br />
fakulteter sammanfaller med vetenskapsteoretiskt intressanta<br />
likheter och olfkheter. Finns det egentligen nigra bra skal for att<br />
rakna sprikvetenskap, historia, estetiska amnen och filosofi som<br />
ett omride - humaniora i snav mening - till skillnad fr%n samhallsvetenskap,<br />
juridik och teologi? Eller ar det kanslie si att det<br />
ar historiska tillf'alligheter som ligger bakom vira indelningar i<br />
amnesgrupper?<br />
Det har till exempel foreslagits att det som ar karakteristigkt<br />
for humaniora (i den snavare meningen av ordet) ar att individuella<br />
egenheter alltid stir i fokus till skillnad frin naturvetenskapernas<br />
intresse for generella forhillanden och att samhallsvetenskaperna<br />
st.Pr narmare naturvetenskaperna i detta avseende.<br />
Men som en allman beskrivning av hur det stdr till i vetenskapens<br />
varld i dag ar detta alltfor grovt. Det ar latt att finna exempel<br />
som inte passar in i en sidan bild. Definitioner av humaniora<br />
hjalper inte heller - sammanfattande karakteristiker av det<br />
slag som brukar ingi i definitioner ar alltfor generella och oprecisa.<br />
Det basta sattet att besvara frigan om humanioras egen'lrt<br />
ar act gi igenom likheter och skillnader mellan ett brett urval av<br />
representativa exempel pi humaniora, samhallsvetenskap, juri-<br />
TORE NORDENSTAM
Change language