Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
von Werdenberg. 113<br />
fom vifat mig medlidande. Kejfaren kaftade<br />
en blick pa Fredrik, fedan en på hans följefiggare*<br />
Han kunde ej neka den olycklige (it<br />
medlidande, gaf honom hopp om bättre tider,<br />
och goda löften. Fredrik dröjdei Coftanz<br />
til defs laken flutligen var åtgjord. 'Nä*<br />
lian dagligen erhöll han de obehngligafte underiättelfer:<br />
at han förlorat fina fäkrafte borgar,at<br />
hela landfkaper alFaliit. Blott öfra Rhätien,<br />
der hans förmente fiender bodde, blef<br />
ftilla, emedan Pater Anton der bibehöll<br />
lugnet.<br />
Hertig Ernft betjente fig af Fredriks frånvaro,<br />
lör at eröfra Tytol. Dl imderrättelfe<br />
derom inlopp til Coftauz, förklädde den olycklige<br />
Fredrik fig fom landtman, och flygtade<br />
om natten ur itadcn. Han förtröftade på fina<br />
Tyrolers trohet,på deras medlidande med<br />
hans olycka, och begåf fig Rhenftrötnmen ut»<br />
före. Delad mellan hopp och fruktan,ankom<br />
han til Tyrols granfor. Här fann han en här<br />
beväpnade Tyroler och doras anförare med<br />
baneret midt ibland dem. Rudolf von Werdunberg<br />
var anföraren. Han igenkände Hertigen,<br />
och luften fkallade af gälli glädjerop.<br />
Werdenberg, iude Fredrik, och omfamnade<br />
honom: huru olycklig är jag ickej hvirje<br />
olyckligt Ögonblick förbittras jag på mina<br />
falika vätmer, ochhvarje lyckligt pä mig Qelfj<br />
ty för detta har jag dem at ticka, 10m j^g<br />
hatat. Rudolf, hvilken niännifka är tju ickjel<br />
Var edra und^rfåtares far, fvarade Rudolf: mera<br />
begär jag " ej at er, och det begär jag för<br />
II De;, H er
-"
>
Change language