Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
56<br />
Rudolf<br />
juft derföre älfke, emedan den gläder, muntrar<br />
och lugnar ofs, och lärer ofs at blifva<br />
lyckliga. All annan vishet är vidfkeplighet;<br />
all annan dygd, fom tynger fin*<br />
net, dårfkap. Jag ber dig, Rudolf, låt desia<br />
griller fara.<br />
Pater Anton kom: Han fatte fig i fkug*<br />
gan vid den tanktulle Rudolfs fida. Han om*<br />
talade fin plan af utbreda uplyfningiöfra Rhätien.<br />
Rudolf hörde det knapt. Omfider fade<br />
han dock: men, Pifer, vet Ni då få vifst<br />
at dennaup!y(ning är den rätta? den fom fkall<br />
läras? Gifves ingen högre vishet fom männi*<br />
ikan kunde lära?<br />
Ån den, at gjöra männifkor lyckliga? Rudolf!<br />
Gudomen fjelf har ingen högre. At utbreda<br />
lycka omkring fig, är Guds och männifkcrs<br />
vishet.<br />
Men huru hinner mänuifkan denna lycka?<br />
Huru få äro ej de år vi här lefva! Skole vi<br />
wpbjuda alla våra krafter förat vara glada några<br />
ögonblick, då en hel evighet tilftundar?<br />
Hvarje tilftånd, min fon, har fitt mått af<br />
fällhet. Vi lefva här på jorden och kunna<br />
blott blifva jordi/kt, blott m&nfnligt lyckliga.<br />
Männifkan har redan flera tufende år arbetat<br />
derpå; och är hon väl jordifkt lycklig?<br />
Lafter och plågor, dårfkaper och villor: fe<br />
der männifkoflägtets hifroria!<br />
Så låtom ofs min(ka lafterna och förjaga<br />
villorna!<br />
Ja , om vi ået kunde!Men gå vi tiläfventyrs<br />
icke längfta vägen til detta mål?<br />
Kan-