Ekonomiska styrmedel och dess påverkan på den ... - Bisek

en genomgång av befintliga data i resvaneundersökningar fram till och med
2001 samt SCBs undersökning Hushållens utgifter (HUT), dels en litteraturöversikt
om bränslepriselasticiteter, dvs. hur konsumtionen av drivmedel påverkas
av prishöjningar på kort och lång sikt (oavsett orsak).
Nyligen gjorde även konsultfirman AEA studien ”Knowledge Review of the Social
and Distributional Impacts of DfT Climate Change Policy Options” (AEA 2011)
åt brittiska Department for Transport (DfT), där man bl.a. studerade kunskapsläget
om effekter av åtgärder syftande till att reducera resandet. Man identifierade
då särskilt bilburna låginkomsttagare, som arbetar i en storstad men inte
har råd att bo där, som en sårbar grupp; i synnerhet för åtgärder som trängselavgifter
och höjda parkeringsavgifter. Man konstaterar också att åtgärdens
utformning är viktig för att lindra effekterna på de hårdast drabbade, genom att
t.ex. använda intäkterna till att subventionera kollektivtrafik. Samtidigt var de
kunskapsluckor som identifierades just i vilken utsträckning låginkomsttagare i
bil blir negativt påverkade, och vilka motåtgärder som är de bästa. För att
komma fram till det måste beslutsfattare förstå vilka typer av grupper det rör
sig om, deras omfattning och geografiska lokalisering, samt engagera sig lokalt
och ta in deras synpunkter i beslutsfattandet; särskilt de som gäller kostnader
och tillgänglighet. Möjliga undantag och eftergifter bör undersökas för de grupperna.
Svenska studier om fördelningseffekter av ekonomiska styrmedel omfattar Wall
(2009; bränsleskatt), Eliasson och Levander (2006; trängselskatten i Stockholm)
och Karlström och Franklin (2009; trängselskatten) (se även avsnitten
3.3 och 4.2).
2.6 Forskningsuppslag
Tester av skattebaseffekter för andra skatter än trängsel-, bränsle- och
kilometerskatt har inte hittats i litteraturen. Detta får ses som en viktig
lucka då det sannolikt är avgörande för lönsamheten på infrastrukturinvesteringar.
Skattebaseffekterna för trängselskatt har också endast testats
för Stockholmsförsöket.
Fördjupade studier av bilanvändning med ökad upplösning med nya
mikrodata skulle medge betydligt mer upplösta studier av fördelningseffekter.
15