Ekonomiska styrmedel och dess påverkan på den ... - Bisek

Vilket som är bäst/lättast: att reglera priset med en skatt, eller volymen
med utsläppsrätter
Vilka principer för initial allokering av utsläppsrätter som ska gälla
För det individuella hushållet borde det vara av underordnad betydelse om externaliteterna
från transporterna betalas genom skatter eller utsläppsrätter, om
det är producenten som betalar och lägger på den ökade kostnaden på priset
mot kunden. Det har dock stor betydelse för koldioxidpriset, som i fallet med
utsläppsrätter bestäms av utsläppstaket, vilket i sin tur bestäms politiskt (i det
här fallet på EU-nivå).
Politikerna är bl.a. bundna av krav från industrin på bibehållen konkurrenskraft
gentemot omvärlden, och eftersom industrin tillhör samma utsläppsbubbla som
flyget kan konsekvensen bli att flygtransporterna beskattas för lågt jämfört med
andra transportslag. 29 Dessa olika nivåer leder till en snedvridning av transportmarknaden
som i det här fallet gynnar flyget. 30
Skillnaderna mellan en skatt och utsläppsrätter har både att göra med effektivitet
och fördelning. I fallet med utsläppsrätterna styrs fördelningen av hur utsläppsrätterna
delas ut, genom gratis tilldelning eller försäljning genom t.ex.
auktionering. Om en del av utsläppsrätterna säljs eller auktioneras ut kan de
insamlade medlen, precis som andra offentliga medel, användas för att utjämna
snedfördelningar utifrån vilken önskvärd princip som helst, eller investeras i
utvecklandet av ny teknik. Båda styrmedlen är teoretiskt sett effektiva vid perfekt
konkurrens och fullständig information.
Om det finns osäkerheter i marginalkostnaderna för att minska utsläppen, eller
marknadsmisslyckanden som t.ex. externa stordriftsfördelar (agglomerationseffekter)
och monopol, kan det uppstå skillnader i effektivitet mellan skatt och
utsläppshandel. För att hantera osäkerhet och marknadsmisslyckande förordas
i allmänhet en kombination av både skatt och handel med utsläppsrätter (Mandell
2008; 2010; Eskeland och Jimenez 1992).
Som vi noterat tidigare i avsnitt 2.4 har det en stor betydelse för den samhällsekonomiska
kalkylen vilka andra skatter man antar att staten väljer att ersätta,
oavsett om intäkten är en skatt eller utauktionerade utsläppsrätter. Olika skatter
har olika dödviktsförluster, dvs. olika samhällsekonomiska kostnader för sin
uppbörd (Andersson et al. 2012).
En modell för utsläppshandel som verkar diskuteras främst i Storbritannien,
Frankrike och Kalifornien är personliga utsläppsrätter (Personal Carbon Trading,
PCT) (Parag och Strickland 2010; Wadud 2011; Raux 2004; Raux och Marlot
2005). Modellen är attraktiv ur utsläppsminskningssynpunkt, då det blir tydligt
för var och en att ”förorenaren betalar”. Det finns dock stora praktiska pro-
29 Priset på koldioxid i EU ETS är nu 6,48 euro per ton, dvs. mindre än 6 öre/kg (2012-05-09:
www.bloomberg.com/quote/EUETSSY1:IND, eurokurs 8,90 SEK/euro). Detta ska jämföras med
CO2-skatten för bensin som är 106 öre/kg, och för diesel som är 122 öre/kg (med siffror på koldioxidemission
från Svenska Petroleum- och Biodrivmedelinstitutet:
spbi.se/faktadatabas/artiklar/berakningsmodeller).
30 Snedvridningen beror förstås även på hur långt man kommer på ett kg CO2 med varje färdmedel,
dvs. bränsleeffektivitet och beläggningsgrader.
41