Ekonomiska styrmedel och dess påverkan på den ... - Bisek

ett införande av en koldioxiddifferentierad registreringsskatt för nya bilar –
anger hon även de ”bästa” kompensationsåtgärder riktade mot de mest drabbade
grupperna. Kompensationsåtgärderna utvärderades enligt en enkel multikriterieanalys,
bl.a. i termer av politisk acceptans och samhällsekonomisk och
administrativ kostnad. Det är flera kompensationsåtgärder som placerar sig
ganska likvärdigt, men de som förordas av författaren är 1) konverteringsbidrag
till etanoldrift, 2) sänkt fordonsskatt och 3) förlängd miljöbilspremie. Det kan
dock vara svårt att säkerställa att kompensationsåtgärderna verkligen träffar
rätt personer.
4.3 Acceptans och implementerbarhet
Skatt på externa effekter förspråkas ofta av ekonomer men det har ofta varit
politiskt svårt att föreslå dessa typer av skatter då det stöter på motstånd från
allmänheten. I Sverige finns exempelvis initiativet ”bensinskatteuppror.se” med
krav om bland annat sänkt bensinskatt. När den rödgröna oppositionen i Sverige
presenterade ett förslag om att höja bensinskatten med 49 öre år 2010 visade
en undersökning genomförd av Aftonbladet och Sifo att 38 procent av väljarna
ville att man skulle sänka bensinskatten och 16 procent av väljarna kan
tänka sig att byta block om bränsleskatten höjs (Kerpner och Cantwell 2010).
Det finns en del vetenskaplig litteratur som studerar synen på skatter kopplade
till miljön/externa effekter och vilka aspekter som gör att exempelvis en höjd
bränsleskatt kan bli mer accepterad och därmed i viss mån enklare för politiker
att implementera det. Kallbekken och Saelen (2011) förklarar att de flesta
undersökningar bygger på fokusgruppsstudier för att försöka fastställa vilka
faktorer som är av betydelse, experimentella designer för att studera en eller ett
fåtal faktorer isolerat eller på undersökningar baserade på antaganden gjorda
mer eller mindre ad-hoc. I ett fåtal studier används teoretiska modeller.
Litteraturen visar att acceptansen påverkas av flera faktorer och det finns ingen
enkel formel som ger en förklaring. Det som ofta framkommer som centralt är
om allmänheten förstår syftet med skatten och om de tror på dess effekter, förtroende
för regeringen, vad intäkterna ska användas till, hur skatten namnges
samt information och kommunikation om skatten. I avsnittet nedan presenteras
ett antal studier kring ämnet.
Dresner et al (2006) studerar hur acceptansen av ETR (Ecological Tax Reform) i
Europa kan öka. Via intervjuer och fokusgrupper med allmänhet och tjänstemän
i olika länder fann man flera faktorer som är viktiga för acceptans och därmed
utformning av skatterna; medvetenhet, förtroende, att förstå syftet, synbarhet,
incitament, regressivitet, skattetryck, terminologi och kommunikation. Vissa
skillnader kunde ses mellan länderna. Att namnet på styrmedlet spelar roll poängteras
också av t.ex. Kallbekken et al. (2011) vilka menar att kalla det en skatt
kan påverka acceptansen negativt.
Att förtroende eller brist på förtroende för regeringen påverkar också synen på
skatterna visas bland annat av Clinch et al. (2006) och Kallbekken och Aasen
(2010).
Ett flertal studier visar att en öronmärkning av intäkterna till miljöåtgärder ökar
stödet för denna typ av skatter det visar t.ex. Dresner et al. (2006) och Hus et al.
27