Ekonomiska styrmedel och dess påverkan på den ... - Bisek

Fördelningseffekter av bränsleskatter
Vid utvärdering av styrmedels effekter är det inte bara deras effektivitet utan
även fördelningsfrågor som är av intresse. Inom forskningen diskuteras
huruvida skatt på bränsle är regressiv, progressiv eller neutral. En regressiv
skatt är en skatt som sjunker relativt sett när inkomsten ökar, och alltså drabbar
låginkomsttagare mer relativt sett, medan en progressiv är en skatt som ökar
relativt med inkomsten. I de fall skatten är regressiv diskuteras hur detta kan
motverkas genom att sänka andra snedvridande skatter, eller genom att använda
intäkterna till riktade åtgärder som t.ex. kollektivtrafik.
Wall (2009) finner att boende i glesbygden (framför allt norra glesbygden)
drabbas hårdare av höjt bensinpris än boende i övriga landet, men som andel av
disponibel inkomst är förändringen blygsam. 12 Vidare finner de att höjd skatt på
koldioxid verkar regressivt över inkomstskalan, samt att det är kvantitativt
större skillnader i utfallet mellan olika sätt att återföra skattemedlen till hushållen,
än mellan olika kategorier hushåll.
Tvärtemot detta resultat menar Thomas Sterner att bränsleskatten i Sverige är
svagt progressiv (Sterner 2011a). Han hävdar också åsikten att ”ur fördelningssynpunkt
är kombinationen av höjd bensinskatt och sänkt matmoms mycket
bättre än miljöbilspremier”.
Ekins et al (2011) lyfter fram studier som visar att skatt på motorbränsle till
skillnad från skatt på hushållsenergi generellt sett är progressiv eftersom de
påverkar den del av befolkningen som äger bil och inte den fattigare som i
många fall inte har bil. Detta stämmer dock inte för fattigare bilhushåll på
landsbygden som reser längre, förbrukar mer bränsle och har mindre tillgång
till kollektivtrafik. Dessa hushåll skulle därför drabbas hårdast av en prisökning.
Asensio et al (2003) analyserar fördelningseffekter av bensinskatter i Spanien.
De finner att den grupp som får störst börda är medelinkomsttagare. Författarna
ser också att de lägsta inkomstdecilerna tenderar bensinskatten att ha en
progressiv effekt medan den för högre decilerna har en tendens att vara regressiv.
Vagland och Pyddoke (2006) gör en kunskapsöversikt om fördelningseffekter
avseende hushållens anpassning till ändrade kostnader för bilinnehav och bilanvändning.
De visar att utgifterna för att använda bil utgör en liten andel av de
totala utgifterna för de flesta hushåll, men det kan finnas hushåll som använder
en betydligt större andel av sina inkomster till bilanvändning än genomsnittet.
Dessa grupper kan således drabbas hårdare än genomsnittet om kostnaderna
ökar. Författarna menar vidare att ”… för flertalet hushåll torde även relativt
kraftiga bensinprisökningar (upp till 30 procent) öka de totala hushållskostnaderna
vid oförändrad bilanvändning med 1 och 2 procentenheter”. De lyfter
fram problemet att hushållsutgifts- och resvaneundersökningar i Sverige har
tunna urval i de grupper som kan påverkas mycket, ”främst hushåll med låga
inkomster och stor bilanvändning, t.ex. i glest befolkade områden.” Författarna
12 Maximalt 0,9 % av disponibel inkomst vid en skattehöjning på 7,20 kr och en långsiktig bränsleelasticitet
på –0,8.
25