Ekonomiska styrmedel och dess påverkan på den ... - Bisek

Inledning
1.1 Bakgrund
De senaste åren har allt större politisk uppmärksamhet ägnats åt klimatfrågan
och ansträngningar att få ner utsläppen av växthusgaser, i synnerhet koldioxid
(CO2). Efter hand som andra utsläppskällor nedbringat sina utsläpp har transportsektorns
andel av utsläppen ökat, då tekniken där inte förmått effektivisera
sig eller byta till förnybara drivmedel i samma takt som trafiken ökat. Därför
ökar nu ansträngningarna att med hjälp av ekonomiska och administrativa
styrmedel straffa användningen av fossil energi, och samtidigt stimulera utvecklingen
av ny framdrivningsteknik och/eller klimatneutrala bränslen. Detta
arbete har resulterat i ett stort antal rapporter och underrapporter, bl.a. Vägverkets
klimatstrategi (2004a; 2004b), Strategin för Effektivare Energianvändning
och Transporter (EET) (Naturvårdsverket 2007a; 2007b), Kontrollstation
2008 (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007), Trafikverkets trafikslagsövergripande
planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan (2010),
Färdplan 2050 (Naturvårdsverket 2012a), och Kapacitetsutredningen (Trafikverket
2012; med 18 underlagsrapporter). I regeringens klimat- och energiproposition
(Prop. 2008/09:162; 2009) anges målen för politiken.
Dessa ansträngningar har väckt ett intresse och ibland en oro för hur dessa
styrmedel fungerar och slår mot enskilda grupper i samhället, dvs fördelningsmässiga
konsekvenser. Denna rapport är en kunskapsöversikt över ”ekonomiska
styrmedel inriktade på den individuella vägtrafiken med motorfordon”,
med fokus på dessa fördelningsmässiga konsekvenser. Detta innebär att endast
persontrafik behandlas och att vi ser på effekten på trafikarbete och antal resor.
Styrmedels påverkan på fordonsparkens sammansättning och teknikutveckling
behandlas i en annan kunskapsöversikt 1 inom Bisek 2 och berörs därför endast
kort här. Till dessa styrmedel räknas t.ex. miljöbilspremier, befrielse från fordonsskatt
och nedsättning av förmånsvärden. Sambanden mellan olika styrmedel
behandlas i ännu en annan kunskapsöversikt 2 (vi ser alltså inte på synergieffekter
eller eventuell suboptimering).
I kunskapsöversikten behandlar vi följande styrmedel: trängselskatt, bränsleskatt,
förmånsbeskattning, parkeringsavgifter, samt utsläppsrätter. Effekter av
miljöbilspremier och ”supermiljöbilspremien” ingår inte här, då de i första hand
har bäring på teknikval och inte på körsträckan.
Vi behandlar inte heller reseavdrag för arbetsresor. Reseavdrag är visserligen
ett närliggande styrmedel som definitivt påverkar trafikmängden, men syftet
med reseavdrag är inte att korrigera överkonsumtion (minska trängsel, utsläpp
eller dylikt) utan att subventionera arbetsresor. Reseavdraget kan dock ha
1 Denna studie heter ”Sociala och ekonomiska konsekvenser av styrmedel för ny teknik i transportsystemet”
av Tom Petersen, KTH/CTS, och Staffan Hultén, HHS/SIR.
2 Denna översikt genomförs av Transportøkonomisk Institutt (TØI), där kontaktpersonen är
Aud Tennøy, ate@toi.no.
9