Ekonomiska styrmedel och dess påverkan på den ... - Bisek
Ekonomiska styrmedel och dess påverkan på den ... - Bisek
Ekonomiska styrmedel och dess påverkan på den ... - Bisek
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4 Bränsleskatt<br />
Skatt <strong>på</strong> bränsle är något som diskuteras flitigt i litteraturen <strong>och</strong> i media. Dels<br />
vilka effekter de får <strong>på</strong> exempelvis trafikarbete, koldioxidutsläpp, samhällsekonomi<br />
<strong>och</strong> fördelningseffekter.<br />
4.1 Utformning<br />
I Sverige är bränsleskatten uppdelad <strong>på</strong> två komponenter; dels en energiskatt<br />
<strong>och</strong> dels en koldioxidskatt. Information om skattesatserna finns <strong>på</strong> Skatteverkets<br />
hemsida. Skatten gäller för bensin <strong>och</strong> diesel medan biodrivmedel är skattebefriade.<br />
För alla drivmedel tillkommer också moms som beräknas <strong>på</strong> produktpriset<br />
<strong>och</strong> skatten.<br />
Det finns en uppsjö av litteratur <strong>och</strong> utredningar som diskuterar hur bränsleskatter<br />
ska utformas vad gäller t.ex. vilken nivå de bör ligga <strong>på</strong> <strong>och</strong> hur förhållandet<br />
mellan skatter för olika bränslen bör se ut. Det är inte möjligt att redogöra<br />
för alla <strong>dess</strong>a studier men det kan nämnas att i Sverige har det <strong>på</strong> senare år<br />
debatterats om inte skatten <strong>på</strong> diesel bör ökas för att närma sig skattenivån för<br />
bensin samtidigt som <strong>den</strong> höjda förmånsskatten <strong>på</strong> dieselbilar bör sänkas (se<br />
t.ex. Kågeson, 2011 <strong>och</strong> SOU, 2004) <strong>och</strong> om det är en lämplig strategi att låta<br />
biodrivmedel vara skattefritt (se t.ex. Riksrevisionen, 2011).<br />
I sitt förslag till revidering av energiskattedirektivet 2011 ville EU-kommissionen<br />
att bensin <strong>och</strong> diesel ska behandlas likvärdigt <strong>och</strong> beskattas efter kolinnehåll<br />
(CO2-skatt) <strong>och</strong> energiinnehåll (energiskatt), vilket räknat per liter leder till<br />
högre skatt <strong>på</strong> diesel än <strong>på</strong> bensin. 9<br />
4.2 Effekter<br />
Elasticiteter – hur konsumenter reagerar <strong>på</strong> ökade kostnader<br />
Bränsleskatter betraktas som <strong>den</strong> mest effektiva ekonomiska styråtgär<strong>den</strong> för<br />
att reducera energianvändning <strong>och</strong> oönskade utsläpp, då <strong>den</strong> angriper problemet<br />
vid källan <strong>och</strong> uppfyller principen om att ”förorenaren betalar” (”polluter<br />
pays principle”, PPP). Nivån <strong>på</strong> bränsleskatten varierar stort mellan länder,<br />
ända från negativa skatter (dvs. subventioner), främst i oljeproducerande länder,<br />
över praktiskt taget inga skatter som i USA, till kraftfull beskattning, främst<br />
i Europeiska länder. En studie av Sterner (2007) visar att om Europa inte skulle<br />
ha haft en policy med höga bränsleskatter utan låga som i USA, så skulle bränsleefterfrågan<br />
i Europa vara dubbelt så hög.<br />
För konsumenterna är det dock inte skatterna i sig utan de totala bränslepriserna<br />
vid pump som är styrande för körbeteendet, vilken bil de köper <strong>och</strong> vilket<br />
bränsle som tankas. Priskänslighet brukar anges i termer av elasticiteter, dvs.<br />
hur mycket en förändring i bränslepris <strong>på</strong>verkar efterfrågan <strong>på</strong> resor (både frekvens<br />
<strong>och</strong> reslängd).<br />
9 Tack till Per Kågeson för <strong>den</strong>na kommentar.<br />
21
Change language