Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

och särskilt när de tar kontakt med tjänstemän högre upp i hierarkin. När
det inte finns någon organiserad form av samråd mellan medborgare och
politiska beslutsfattare möts de i samband med missnöje. Det verkar vara
en uppfattning i skolorna att kontakterna med föräldrarna har förändrats.
En rektor menar att föräldrarnas engagemang har ökat. För tio år sidan var
kontakterna minimala medan det nu finns ett föräldraråd. Inför en större
ombyggnad tillsattes ett byggråd bestående av både elever och föräldrar. 19
I demokratirådets rapport fann man att föräldrar i stor utsträckning
uppfattade skolan som en ”sluten och oåtkomlig värld” (Petersson et al
1998:46). Författarna fann att i jämförelse med frågor rörande boendet
och vården har ett ökat missnöje lett till att föräldrarna gjort fler försök att
påverka.
Föräldrarna tog avsevärt fler initiativ under 1997 än vad de gjorde
tio år tidigare. Flertalet försök gav önskvärda resultat – åtminstone ur
föräldrarnas synvinkel (Petersson et al 1998:45-46). I dessa fall handlar
det om brukare som handlar på egen hand och som genom att ta kontakt
med de politiska beslutsfattarna försöker få till stånd en förändring av
något slag – vanligtvis en fråga som rör det egna barnet. Även om det kan
vara ett sätt att påverka verksamheten berör dessa kontakter en begränsad
skara och dess effekter får bedömas som små. Men det finns också exempel
på kollektiva handlingar i frågor som gäller verksamheten i stort. I dessa
fall har man fått gehör i hälften av fallen (Möller 1996:391). Det gäller
kontakter av engångskaraktär. Man reagerar när man tycker att något är fel.
Det finns också exempel på regelbundna institutionella kontakter mellan
brukare och de politiska beslutsfattarna, exempelvis brukarstyrelser. I den
offentliga verksamheten definieras brukare som “personer som nära och
personligt berörs av en kommunal verksamhet och som i regel utnyttjar
den kontinuerligt under en relativt lång tid” (prop. 1986/87:91:13). Det
är stor skillnad på brukare och klient. Som brukare är man delaktig och
medansvarig medan man som klient är passiv. Det är principiellt viktigt
att poängtera att de deltagare som sitter i brukarstyrelser gör det i egenskap
av medborgare. I brukarstyrelser tar medborgarna tillsammans med
19 Intervju 13: Rektor, Malmö 2000.
- 105 -