20.09.2013 Views

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vilket genomslag ska deltagan<strong>det</strong> ha?<br />

De olika deltagarperspektiven skiljer sig också åt med avseende på huruvida<br />

deltagan<strong>det</strong> ska få ett omedelbart genomslag eller om medborgarnas<br />

deltagande syftar till att överföra preferenser och krav från medborgare till<br />

de <strong>politiska</strong> beslutsfattarna. På en övergripande nivå kan vi skilja mellan ett<br />

indirekt deltagande och ett direkt deltagande. Karaktäristiskt för <strong>det</strong> indirekta<br />

deltagan<strong>det</strong> är att <strong>det</strong> syftar till att påverka våra folkvalda representanter<br />

– antingen genom att påverka sammansättningen av representanterna eller<br />

genom att försöka påverka deras beslutsfattande eller verkställan<strong>det</strong> av<br />

tagna beslut. I <strong>det</strong> direkta deltagan<strong>det</strong> deltar medborgaren fysiskt i den<br />

<strong>politiska</strong> beslutsprocessen. Medborgarnas försök till förändring går inte via<br />

de folkvalda utan de medverkar istället direkt. Ett tydligt exempel på direkt<br />

deltagande är folkomröstningarna, där medborgarnas aggregerade åsikter<br />

får genomslag. Beslutande folkomröstningar är en deltagarform som direkt<br />

omvandlar folkviljan till beslut. Även i deltagardemokratiska former ger<br />

deltagarnas medverkan ett direkt genomslag. I de fall deltagan<strong>det</strong> bygger<br />

på reellt inflytande kan deltagarnas beslut få ett direkt genomslag inom<br />

givna ramar och begränsningar.<br />

Relationen mellan frågorna<br />

Ovanstående skissartade diskussioner kring skillnader mellan deltagaridealen<br />

förstås bäst om de relateras till varandra. Naturligtvis hänger<br />

dessa olika frågor samman. Risken med att presentera dem som ovan är<br />

att man missar den nödvändiga kopplingen mellan frågorna. De olika<br />

ståndpunkterna kan inte kopplas samman hur som helst – istället är<br />

<strong>det</strong> så att vissa ståndpunkter av nödvändighet följer på andra. Man kan<br />

exempelvis argumentera att ju mer konkret frågan som ligger till grund<br />

för deltagan<strong>det</strong> är desto större är chansen att deltagan<strong>det</strong> får ett direkt<br />

genomslag. I valsituationen begränsas deltagan<strong>det</strong>s precision men utfallet<br />

av deltagan<strong>det</strong> blir i aggregerad form direkt och bindande. Det finns en<br />

uppenbar risk med att studera frågors omfång och genomslag separat<br />

eftersom de påverkar och förhåller sig till varandra. Det blir missvisande<br />

att diskutera deltagan<strong>det</strong>s omfång om vi inte tar ställning till deltagan<strong>det</strong>s<br />

- 50 -

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!