Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

ister utanför den egna organisationen (Warren 2001:154-162). Det är
ofta i diskussioner med andra som det finns möjlighet att utveckla praktiska
politiska färdigheter. Rörelserna är framgångsrika vad gäller ifrågasättandet
av den rådande politiska ordningen, men illa rustad att ifrågasätta den
interna ordningen. Den starka homogeniteten inverkar också negativt på
förmågan att bidra till en bredare solidaritet – istället tenderar man att dela
in omgivningen i vänner och fiender (Gidlund & Möller 1999:163-165). I
värsta fall kan rörelserna frammana extremism och ett dogmatiskt synsätt.
I så fall upphör möjligheterna till dialog och samförstånd.
Bygderörelsen
En form av ideell förening som har vuxit sig stark under de senaste tjugo åren
är bygderörelsen. Denna utgörs av föreningar som är lokalt bundna och som
försöker främja landsbygdens framtid. Man kan säga att bygderörelsen bygger
på en platsideologi och att deras politiska engagemang tar sin utgångspunkt
i lokala frågor. Varje grupp arbetar lokalt med sina frågor, men de ingår också
i ett nätverk som hålls samman av Folkrörelserådet (Herlitz 1999:383).
Det finns cirka 4 000 lokala utvecklingsgrupper i Sverige med sammanlagt
över 70 000 medlemmar (Herlitz 2002:48). Utvecklingen kan uppfattas
som en proteströrelse mot den utveckling som startade med kommunsammanslagningarna.
Det är ett försök att föra tillbaka politiken till den
egna lokala nivån. Uppsvinget kom under den senare delen av 1980talet
som en konsekvens av landsbygdskampanjen ”Hela Sverige ska leva”
(Herlitz 2002:50). Men rörelsen sträcker sig tillbaka till början av 1900-talet
och växte fram spontant. Det finns flera exempel på att grupper bildats för
en enda sakfråga, till exempel när någon kommunal verksamhet hotats av
nedläggning. Efter hand som grupperna organiserats har de förändrats från
att vara reaktiva till att verka mer aktivt. Det är anmärkningsvärt vilken
spännvidd av frågor som engagerar byråden. Inga frågor verkar vara dem
främmande. Det handlar om allt som rör lokalsamhällets förutsättningar
och framtid – exempel är sociala tillställningar, infrastruktur, turism och
företagande (Herlitz 2002:49). Det är inte alltid byråden driver politiska
frågor, utan i många fall verkar de mest som trivselföreningar vars främsta
uppgift är att öka den lokala sammanhållningen. Det är också medborgar-
- 128 -