Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

More documents

Recommendations

Info

Folkrörelse Intresseorganisation • Demokratiskt vald ledning • Professionell ledning • Icke–materiell, ideell målsättning • Medlemmarnas bästa är målsättningen • Aktiva medlemmar • Anställd stab som formulerar organisationens politik • Öppet medlemskap • Begränsat medlemskap • Jämlikhet mellan medlemskategorier - 124 - • Medlemmarnas inflytande är differentierat • Medlemskap som livsstil • Medlemskapet är instrumentellt • Spontana, flexibla, lyhörda i förhållanden till sina medlemmar och utomstående (jfr Micheletti 1994:21) • Standardrutiner, förutsägbara förhållanden till medlemmar och utomstående Micheletti beskriver den ideella organisationen som att det finns jämlikhet mellan de olika medlemskategorierna och att beslut fattas genom aktivt deltagande, medan medlemmar i intresseorganisationen har mer differentierat inflytande (Micheletti 1994:21). Ytterligare stöd för den interna strukturens betydelse hittar vi inom socialpedagogiken. Dennas framgångsrecept för medlemsutveckling handlar om att skapa horisontella relationer och ett tryggt, tillåtande och kreativt klimat i gruppen där alla kan uttrycka sina åsikter och idéer. Alla synpunkter är värdefulla och ingen är förmer än någon annan. Deltagarna har viktiga roller och funktioner i gruppen och alla måste få känna sig betydelsefulla. Det kreativa klimatet skapas bland annat genom att samspelet sker i dialogform. Dialogen, tagandet och givandet av tankar och idéer, är ett centralt sammanbindande element i den pedagogiska gruppen liksom idén om att man lär sig och
utvecklar sin kompetens genom att handla praktiskt (Ronnby 1995:76- 77). I den lokala kontexten bedrivs såväl opinionsarbete som olika former av samarbeten mellan föreningar och lokalpolitiker. Det verkar inte alltid vara ett friktionsfritt samarbete. I flera fall handlar det snarare om att från politiskt håll legitimera redan tagna beslut. 31 Problemet verkar vara att det handlar om två parter som inte förstår varandra. Föreningarna förstår inte alltid det politiska språket och hur man agerar i en politisk miljö. Politikerna vet inte riktigt hur de ska förhålla sig till föreningarna. 32 En föreningsaktiv reflekterar över en samrådsgrupp som föreningen deltog i; det var tänkt att det skulle bli ett forum för diskussion och samråd – men det blev aldrig så. Politikerna informerade mer än de lyssnade. Det var ett möte mellan två ojämlika parter. 33 Erfarenheterna från en referensgrupp är snarlika: föreningarnas representanter kände sig överkörda. 34 Enligt Lars Svedberg ser den svenska ideella och frivilliga sektorn ut som den gör till följd av en tradition med nära samarbete mellan den ideella sektorn och staten. Små föreningar måste anpassa sig till folkrörelseidealet för att få tillgång till lokaler och bidrag (refererad i Regeringskansliet 2003). Detta gör att de traditionella föreningarna gynnas. Risken är att föreningarnas självständiga och ifrågasättande roll undermineras. Staten får bara kritik av dem som står i beroendeställning och detta hindrar framväxten av nya föreningar med nya medlemmar. De traditionella föreningarna inte alltid är bra på att attrahera nya medlemmar, vilket kan innebära att marginaliserade grupper hamnar utanför. Erik Amnå menar att den ojämlikhet i fråga om klass, etnicitet och kön som finns i den representativa demokratin kan komma att avspeglas i den ideella sektorn. Detta gör det viktigt att föreningsstödet är rättvist och inte gynnar 31 Intervju 17: Medlem i Invandrarpolitiska föreningen, Malmö 1998; Intervju 19: f.d. ordförande i Samarbetsföreningen för invandrarföreningar, Malmö 1998; Intervju 22: Kommunpolitiker, Malmö 1998; Intervju 20; Ordförande kvinnoförening, Malmö 1998. 32 Intervju 16: Medlem i invandrarförening, Malmö 2000 33 Intervju 22: Kommunpolitiker, Malmö 1998. 34 Intervju 17: Medlem i Invandrarpolitiska föreningen, Malmö 1998. - 125 -
Page 1:
Tom Nilsson Till vilken nytta? Om d
Page 5 and 6:
Till vilken nytta? Om det lokala po
Page 7 and 8:
Innehåll Förord ix Kapitel 1: Int
Page 9:
5:4 Demokratiretoriken 141 Den sven
Page 12 and 13:
ödpenna och avsevärt förbättrat
Page 14 and 15:
deltagandet ligger till grund för
Page 16 and 17:
Det finns en rad invändningar mot
Page 18 and 19:
Hur gärna vi än vill annat befinn
Page 20 and 21:
har knutits till dessa projekt. Men
Page 22 and 23:
1:1 Bokens disposition Boken bestå
Page 24 and 25:
I bokens sjätte kapitel presentera
Page 26 and 27:
kan förtydligas genom begreppspare
Page 28 and 29:
- 16 -
Page 30 and 31:
empiriska användbarheten. Den mer
Page 32 and 33:
demokratiteoretiker använder sig a
Page 34 and 35:
nedanstående kriterier så är det
Page 36 and 37:
trots allt större att de själva g
Page 38 and 39:
som bör ses som relevanta. I en mo
Page 40 and 41:
- 28 -
Page 42 and 43:
deltagande i olika typer och dimens
Page 44 and 45:
som främst betonade den politiska
Page 46 and 47:
eslutsfattare. Idealet kan sägas v
Page 48 and 49:
3:3 Olika normativa uppfattningar o
Page 50 and 51:
medborgaren själv har möjlighet a
Page 52 and 53:
Istället för processer som sker a
Page 54 and 55:
fattade beslut uppfattas det snarar
Page 56 and 57:
göras av de folkvalda. Samma ansva
Page 58 and 59:
in inför beslutsfattandet. Medborg
Page 60 and 61:
uppväger de negativa - eller inte.
Page 62 and 63:
Vilket genomslag ska deltagandet ha
Page 64 and 65:
Kritiken mot det indirekta deltagan
Page 66 and 67:
deltagandeformer som utgångspunkt
Page 68 and 69:
Tabell 2: Verba et al Deltagarforme
Page 70 and 71:
Indelningen syftar framförallt til
Page 72 and 73:
om vilken betydelse graden av insti
Page 74 and 75:
interaktion, medan de som förordar
Page 76 and 77:
Innan den empiriskt orienterade ana
Page 78 and 79:
är i konflikt med omvärlden eller
Page 80 and 81:
Diskussioner och förhandlingar led
Page 82 and 83:
av samarbete och dialog (Pateman 19
Page 84 and 85:
4:1 Introduktion De senaste tio år
Page 86 and 87: inte passar lika bra nu som då. De
Page 88 and 89: orimligt höga, men det kan även v
Page 90 and 91: Autonomin kan utifrån ett individp
Page 92 and 93: den politiska ordningen. I en breda
Page 94 and 95: säga att spännvidden mellan de va
Page 96 and 97: man finna en hel del gemensamma erf
Page 98 and 99: Förändringarna sker utifrån makt
Page 100 and 101: Tabellen kan utvecklas ytterligare
Page 102 and 103: aktiva befinner sig i övre medelå
Page 104 and 105: Det finns indikationer på att part
Page 106 and 107: I takt med att partierna förlorar
Page 108 and 109: - även om politikerna avgör dels
Page 110 and 111: Valen fungerar som en utgångspunkt
Page 112 and 113: framförallt välvilliga tjänstem
Page 114 and 115: De inympade deltagarformerna handla
Page 116 and 117: sin roll som sådan att de skulle k
Page 118 and 119: tjänstemännen över uppgiften att
Page 120 and 121: Lärarna menar att den stora förde
Page 122 and 123: föräldrarna och de icke-medverkan
Page 124 and 125: Om brukarstyrelsernas ska kunna fun
Page 126 and 127: mycket självförtroende och initia
Page 128 and 129: valen. Passivitet är utifrån dett
Page 130 and 131: Det finns ingen anledning att kriti
Page 132 and 133: och mest påtagliga effekten av fö
Page 134 and 135: de som är aktiva i det idéburna f
Page 138 and 139: föreningar som bygger på en gamma
Page 140 and 141: ister utanför den egna organisatio
Page 142 and 143: öppenhet och ansvar. Detta gör de
Page 144 and 145: sämre på att bidra till ett mer o
Page 146 and 147: som Demokratiutredningen framhöll
Page 148 and 149: demokrati och demokratipolitikens u
Page 150 and 151: Den svenska demokratin är, med and
Page 152 and 153: oöverstiglig, orealistisk eller re
Page 154 and 155: Detta stycke ägnas åt den svenska
Page 156 and 157: av texterna fungera som metodologis
Page 158 and 159: Den svenska modellens demokratidrag
Page 160 and 161: Utvecklingen gav upphov till ett ny
Page 162 and 163: dominans har styrt den kommunala pr
Page 164 and 165: (Jacobsson 1999:173). Denna enhetss
Page 166 and 167: mellan servicedemokrati och ökat f
Page 168 and 169: än när Demokratiutredningens ordf
Page 170 and 171: Tillsammans med de nya förslagen u
Page 172 and 173: tilltro till välfärdspolitiken. D
Page 174 and 175: level within existing relations of
Page 176 and 177: De nya deltagandeformerna kan delas
Page 178 and 179: den efterföljande forskarutredning
Page 180 and 181: 2003:395-396). Deltagarna ges tillg
Page 182 and 183: Who determines the form participati
Page 184 and 185: i begränsad omfattning värderas i
Page 186 and 187:
ta hänsyn till de underliggande di
Page 188 and 189:
politiskt system kräver ett komple
Page 190 and 191:
Det fanns tydliga exempel på för
Page 192 and 193:
medverkan och bistånd kommer de di
Page 194 and 195:
- 182 -
Page 196 and 197:
The contention of this work is that
Page 198 and 199:
what might be called schools of dem
Page 200 and 201:
• There was an increasing emphasi
Page 202 and 203:
- 190 -
Page 204 and 205:
Regeringens Skrivelse 2003/2004:110
Page 206 and 207:
Övriga källor Adamany, D. 1975. I
Page 208 and 209:
Broadbent, E. 2001. Ten Proposition
Page 210 and 211:
Fukuyama, F. 1992. The End of Histo
Page 212 and 213:
IRS Update. 2003. Activism rises ar
Page 214 and 215:
Montin, S. 1989. Från demokrati ti
Page 216 and 217:
Rhodes, R. A. W. 1997. Understandin
Page 218 and 219:
Teorell, J. 2003. Demokrati och del
Page 220 and 221:
- 208 -
Page 222 and 223:
11. Bergquist, Mats, Sverige och EE
Page 224 and 225:
36. Adebo, Tarekegn, Ideological Tr
Page 226 and 227:
59. Stenelo, Lars-Göran (red.), Ma
Page 228 and 229:
86. Bengtsson, Hans, Förskolerefor
Page 230 and 231:
110. Hall, Martin, Constructing His
Page 232 and 233:
134. Lindberg, Staffan I., The Powe
Page 234 and 235:
- 222 -
show all

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?