20.09.2013 Views

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

den efterföljande forskarutredningen av personvalet 1998 sammanfattades<br />

resultaten med följande konstaterande:<br />

Kompromissen om personvalet baserades på en föreställning om att svenska<br />

val även i fortsättningen skall vara partival. Tanken är att den <strong>politiska</strong><br />

kulturen i allt väsentligt skall förbli intakt. Personvalspremiären rubbade<br />

knappast particentreringen. Konklusionen blir alltså att <strong>det</strong> i <strong>det</strong>ta avseende<br />

blev ungefär som <strong>det</strong> var tänkt. (Holmberg & Möller 1999:379)<br />

Det var således en reform som redan i sin utformning begränsade de<br />

tänkbara effekterna genom spärrar, inskränkningar och en försiktig<br />

marknadsföring.<br />

Initiativrätt: I Kommundemokratikommitténs betänkande finns en<br />

skrivning som ska ligga till grund för förslaget om medborgerlig initiativrätt.<br />

I samband med initiativrätt kan vi läsa att ”Det finns inget som hindrar att<br />

vissa initiativ bereds summariskt, att vissa initiativ samlas ihop och bereds<br />

’i klump’” (SOU 2001:48:433). Det innebär att möjligheten att vinna bifall<br />

för ett inlämnat förslag minskar. Gilljam ställer sig kritisk till den tvehågsna<br />

inställningen och skriver:<br />

Redan i förslaget tänker man sig alltså att de medborgerliga initiativen<br />

skall fösas samman i en B-grupp, vilket påtagligt skulle försämra deras<br />

möjligheter att så småningom vinna bifall i fullmäktige […] Svensk<br />

demokrati klarar sig både med och utan medborgerlig initiativrätt. Det klart<br />

sämsta alternativet är att införa ett system där medborgarna uppmuntras<br />

till <strong>politiska</strong> aktiviteter som sedan inte tas på allvar. (Gilljam 2002:A4)<br />

Brukarstyrelser: I den brukarmedverkan som finns varierar <strong>det</strong> i <strong>vilken</strong><br />

utsträckning brukarna tillåts medverka i beslutsfattan<strong>det</strong>. Det är upptill<br />

initiativtagarna att avgöra <strong>vilken</strong> form av inflytande som brukarna ska<br />

ges. Sedan 1996 görs <strong>det</strong> försök med <strong>lokala</strong> styrelser i grundskolan där<br />

föräldrarna utgör majoritet (prop. 1995/96:157), och i gymnasieskolan<br />

finns <strong>det</strong> möjlighet att ha styrelser med elevmajoritet (prop. 1996/97:109).<br />

- 166 -

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!