Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

2003:395-396). Deltagarna ges tillgång till medverkan men är i underläge,
kunskapsmässigt och resursmässigt, och har få möjligheter att förändra
situationen. Det handlar i första hand om ett utbyte av information. I
den mån deltagandet ger några resultat är det att beslutsfattarna får ta
del av perspektiv eller åsikter som annars inte nått dem. I de fall där det
är starka organiserade intressen, som bygderörelsen i vissa fall utgör, kan
deltagandet innebära ett visst inflytande – men det är en samverkan som
präglas av en osäkerhet kring hur det bör utformas.
Sammantaget framtonar bilden av en i stora stycken oförändrad
maktstruktur. Detta innebär inte att de nya formerna är helt misslyckade
eller inte fyller någon form av funktion. De rådande föreställningarna som
under lång tid präglat den politiska praktiken förändras inte så snabbt. De
nya formerna kan dock ses som inbrytningar i en befintlig struktur. De
skapar nya relationer mellan demokratins aktörer, nya förväntningar och
förändrade uppfattningar hos aktörerna om deltagandets möjligheter och
begränsningar. Den representativa strukturen har inte någon god beredskap
för de nya deltagandeformerna. Det är en struktur som inte är utformad
för inflytande utifrån och därför leder de nya deltagandeformerna till
osäkerhet och misstänksamhet.
Det finns anledning att inte förvänta sig alltför mycket av de nya
deltagarförsöken. I nuvarande form och omfattning utgör de snarare
justeringar i marginalen än en reell förändring. En utökad omfattning
hade skapat insyn i den kommunala värld som i nuläget är främmande för
många medborgare och ökad insyn och öppenhet kan i bästa fall skapa ett
ökat förtroende och en ökad förståelse för den offentliga verksamheten.
Som vi sett är det med stor försiktighet de inympade formerna tas an
av de lokala beslutsfattarna. Flera av deltagarformerna har fått en begränsad
spridning. Den particentrerade modellen står sig stark. I flera fall finns en
utpräglad skepsis till att tilldela medborgarna beslutsrätt – istället syftar
de flesta försök till att på olika sätt ta del av medborgarnas åsikter. Man
skapar en kontaktyta där man kan stämma av politiska förslag – en form
av remissinstans. De institutionella förändringar som förändrar valen
och partiernas förutsättningar har även de bemötts med skepsis. I flera
fall verkar man snarast arbetat för att motverka deras genomslag – såväl
i utformningen som i praktiken. De institutionella förändringarna är på
- 168 -