20.09.2013 Views

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Institutioner är förutbestämda och etablerade procedurer. Institutioner<br />

skapar förutsägbarhet och stabilitet och kan vara ett sätt att utöva social<br />

kontroll. Även om institutioner förändras finns <strong>det</strong> någon form av<br />

kontinuitet över tid. För de medlemmar som är kopplade till institutionen<br />

gäller <strong>det</strong> att förhålla sig till en rad givna etablerade handlingsmönster<br />

(Jepperson 1991:145). Institutionerna utövar ett visst tryck på individerna<br />

och formar deras handlingar. Detta kan ske i form av inarbetade rutiner,<br />

men också genom att institutionerna på ett normativt plan definierar <strong>det</strong><br />

som anses vara <strong>det</strong> rätta. När handlingsmönstren har förankrats innebär<br />

dessa att individerna inte i varje situation behöver fundera över lämpliga<br />

handlingar utan att <strong>det</strong> finns givna riktlinjer eller rutiner att följa (Roness<br />

1997:76). Mellan olika institutioner kan <strong>det</strong> variera i <strong>vilken</strong> grad olika<br />

handlingsmönster är förutbestämda och hur mycket handlingsutrymme<br />

<strong>det</strong> finns för individerna. Det gäller såväl offentliga organisationer som<br />

andra organisationer.<br />

Det är även så att tillgång till den offentliga makten kan innebära en<br />

stor fördel för de grupper som genom de offentliga kanalerna kan föra en<br />

viss form av politik, gynna vissa grupper och prioritera vissa frågor framför<br />

andra. Institutioner återspeglar värderingar och intressen hos de grupper<br />

som hade inflytande över dess tillkomst.<br />

Institutioner ger tillgång till resurser som pengar, tid och legitimitet<br />

och dessa resurser kan användas för att utöva inflytande. Det institutionella<br />

deltagan<strong>det</strong>s paradox består i att <strong>det</strong> möjliggör inflytande men också<br />

fungerar hämmande och begränsande. Det går inte att dra några generella<br />

slutsatser kring <strong>det</strong> institutionaliserade deltagan<strong>det</strong> utan <strong>det</strong> finns både goda<br />

och mindre goda exempel på deltagande – oavsett om <strong>det</strong> är knutet till de<br />

<strong>politiska</strong> institutionerna eller inte. Förhoppningsvis går <strong>det</strong> att närma sig ett<br />

svar på den frågan när deltagarformer med olika grad av samverkan med de<br />

<strong>politiska</strong> institutionerna jämförs med varandra. Det som <strong>karaktär</strong>iserar <strong>det</strong><br />

deltagande som befinner sig inom ramen för <strong>det</strong> offentliga är att deltagarna<br />

får ta del av offentliga resurser och att deltagan<strong>det</strong> befinner sig inom på<br />

förhand uppsatta ramar.<br />

Att de <strong>politiska</strong> institutionerna utformas så att de uppmuntrar<br />

politiskt deltagande av <strong>det</strong> direkta slaget ses av många som en förutsättning<br />

för politiskt intresse, medborgarnas <strong>politiska</strong> utveckling och utvecklan<strong>det</strong><br />

- 69 -

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!