Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

More documents

Recommendations

Info

empiriska användbarheten. Den mer tillämpade diskussionen kring de specifika deltagarformerna kommer senare i det empiriskt orienterade kapitlet. I förlängningen blir det också nödvändigt att avgöra begreppets användbarhet. Politisk jämlikhet har intagit en central position i studier av politiskt deltagande och det finns behov av att diskutera på vilka sätt som det är användbart i konkreta studier. Särskilt angelägen blir uppgiften när det i många stycken är en ospecificerad variant av politisk jämlikhet som ligger till grund för analyserna. Eftersom politisk jämlikhet framförs som ett starkt argument mot olika former av deltagande blir det relevant att synliggöra vad som avses med begreppet. Det finns något förrädiskt över hur till synes enkelt man diskvalificerar deltagande utifrån argument om politisk jämlikhet. Trots att mycket av kritiken mot de mer deltagardemokratiska formerna utgår från idén om politisk jämlikhet diskuteras det sällan vad som menas med politisk jämlikhet. Det verkar som att det är givet vad politisk jämlikhet betyder och hur det ska relateras till det politiska deltagandet. Argumentet mot ett utvidgat deltagande rättfärdigas på observationen att resursstarka medborgare i högre utsträckning än mindre resursstarka medverkar i olika deltagandeformer. Verba visar i en amerikansk studie att det snarast är de högutbildade som drar nytta av sina möjligheter och det gäller oberoende av deltagandeform (Verba 2003:671-672) och det verkar gälla även i Sverige (SOU 2000:1:210; Strömblad 2003:195). Logiken blir att ju fler former och ju mer dessa former kräver av deltagaren desto större inflytande för resursstarka medborgare. Särskilt allvarligt är det i de fall deltagandet även innebär någon form av reellt inflytande. Den deltagandeform där skillnaderna i deltagande mellan olika befolkningsgrupper är minst är valdeltagande. Därmed blir slutsatsen att valdeltagandet är mer jämlikt än andra former av deltagande. Möjligheten att utforma andra deltagandeformer så att de blir mer jämlika ses som orealistiska eftersom det positiva sambandet mellan ekonomisk och social status och politiskt deltagande är så nära en naturlag vi kommer inom samhällsvetenskapen (Gilljam 2003:203). Det är helt enkelt svårt att uppnå politisk jämlikhet i ett samhälle som präglas av social och ekonomisk ojämlikhet. Det behövs en rimlig nivå av jämlikhet inom den sociala och ekonomiska sfären för att uppnå en rimlig nivå av politisk jämlikhet (Dahl 1989:130-131; Phillips - 18 -
1999:7-8). Så länge samhället präglas av social och ekonomisk ojämlikhet bör således det politiska deltagandet minimeras så att dessa ojämlikheter inte får genomslag i den politiska sfären. Genom att man accepterar det faktum att samhället präglas av ojämlikhet tas det som förevändning för att medborgarnas inflytande på den politiska arenan minimeras. Resonemanget tar för givet att de folkvalda i större utsträckning representerar de frånvarande rösterna än de medborgare som deltar – eftersom de tvingas stå till svars för sina beslut i nästkommande val. Det är ett logiskt kedjeresonemang som har en rad brister, både i synen på de folkvalda representanterna och på medborgarens förmågor. Det finns dock anledning att ifrågasätta huruvida det är medborgarna som kollektiv eller organiserade gruppintressen som representeras av partierna (Bobbio & Bellamy 1987:28-30). Inledningsvis är uppgiften att dissekera begreppet politisk jämlikhet och se vad det kan betyda och sedan avslutningsvis relatera dess betydelser till det politiska deltagandet. När vi rättfärdigar demokratin gör vi det ofta med argument om vad vi hoppas att demokratin kan uppnå, och att demokrati mer än något annat politiskt system förmår ge önskvärda resultat. Ett sådant synsätt värderar demokratin utefter dess utfall eller konsekvenser (jfr Beitz 1989:20). I bästa fall lyckas demokratin uppfylla värden som frihet, jämlikhet och rättvisa. Det är värden som dessa som är demokratins substansvärden. Demokrati kan rättfärdigas eftersom det bättre än andra system genererar vissa positiva värden. Man kan se substansvärdena som de värden ett demokratiskt system i möjligaste mån bör sträva mot, men också att dessa värden samtidigt produceras i den demokratiska processen. Det kan te sig som en omöjlig ekvation men substansvärdena ska ses som en förutsättning för en demokratisk process och något som skapas i processen. Det är en komplex relation mellan de politiska värdena och den politiska praktiken. Det kan förstås som en spiral, där det gäller att få spiralen att utvecklas i gynnsam riktning och verka självförstärkande. En annan rättfärdigandestrategi är de procedurmässiga argumenten. Dessa innebär att det demokratiska värdet finns i den demokratiska processen och att det är genom en rättvis och jämlik process som demokratin finner sitt existensberättigande. Demokrati är således något gott i sig själv och behöver inte rättfärdigas utifrån sina effekter. Många - 19 -
Page 1: Tom Nilsson Till vilken nytta? Om d
Page 5 and 6: Till vilken nytta? Om det lokala po
Page 7 and 8: Innehåll Förord ix Kapitel 1: Int
Page 9: 5:4 Demokratiretoriken 141 Den sven
Page 12 and 13: ödpenna och avsevärt förbättrat
Page 14 and 15: deltagandet ligger till grund för
Page 16 and 17: Det finns en rad invändningar mot
Page 18 and 19: Hur gärna vi än vill annat befinn
Page 20 and 21: har knutits till dessa projekt. Men
Page 22 and 23: 1:1 Bokens disposition Boken bestå
Page 24 and 25: I bokens sjätte kapitel presentera
Page 26 and 27: kan förtydligas genom begreppspare
Page 28 and 29: - 16 -
Page 32 and 33: demokratiteoretiker använder sig a
Page 34 and 35: nedanstående kriterier så är det
Page 36 and 37: trots allt större att de själva g
Page 38 and 39: som bör ses som relevanta. I en mo
Page 40 and 41: - 28 -
Page 42 and 43: deltagande i olika typer och dimens
Page 44 and 45: som främst betonade den politiska
Page 46 and 47: eslutsfattare. Idealet kan sägas v
Page 48 and 49: 3:3 Olika normativa uppfattningar o
Page 50 and 51: medborgaren själv har möjlighet a
Page 52 and 53: Istället för processer som sker a
Page 54 and 55: fattade beslut uppfattas det snarar
Page 56 and 57: göras av de folkvalda. Samma ansva
Page 58 and 59: in inför beslutsfattandet. Medborg
Page 60 and 61: uppväger de negativa - eller inte.
Page 62 and 63: Vilket genomslag ska deltagandet ha
Page 64 and 65: Kritiken mot det indirekta deltagan
Page 66 and 67: deltagandeformer som utgångspunkt
Page 68 and 69: Tabell 2: Verba et al Deltagarforme
Page 70 and 71: Indelningen syftar framförallt til
Page 72 and 73: om vilken betydelse graden av insti
Page 74 and 75: interaktion, medan de som förordar
Page 76 and 77: Innan den empiriskt orienterade ana
Page 78 and 79: är i konflikt med omvärlden eller
Page 80 and 81:
Diskussioner och förhandlingar led
Page 82 and 83:
av samarbete och dialog (Pateman 19
Page 84 and 85:
4:1 Introduktion De senaste tio år
Page 86 and 87:
inte passar lika bra nu som då. De
Page 88 and 89:
orimligt höga, men det kan även v
Page 90 and 91:
Autonomin kan utifrån ett individp
Page 92 and 93:
den politiska ordningen. I en breda
Page 94 and 95:
säga att spännvidden mellan de va
Page 96 and 97:
man finna en hel del gemensamma erf
Page 98 and 99:
Förändringarna sker utifrån makt
Page 100 and 101:
Tabellen kan utvecklas ytterligare
Page 102 and 103:
aktiva befinner sig i övre medelå
Page 104 and 105:
Det finns indikationer på att part
Page 106 and 107:
I takt med att partierna förlorar
Page 108 and 109:
- även om politikerna avgör dels
Page 110 and 111:
Valen fungerar som en utgångspunkt
Page 112 and 113:
framförallt välvilliga tjänstem
Page 114 and 115:
De inympade deltagarformerna handla
Page 116 and 117:
sin roll som sådan att de skulle k
Page 118 and 119:
tjänstemännen över uppgiften att
Page 120 and 121:
Lärarna menar att den stora förde
Page 122 and 123:
föräldrarna och de icke-medverkan
Page 124 and 125:
Om brukarstyrelsernas ska kunna fun
Page 126 and 127:
mycket självförtroende och initia
Page 128 and 129:
valen. Passivitet är utifrån dett
Page 130 and 131:
Det finns ingen anledning att kriti
Page 132 and 133:
och mest påtagliga effekten av fö
Page 134 and 135:
de som är aktiva i det idéburna f
Page 136 and 137:
Folkrörelse Intresseorganisation
Page 138 and 139:
föreningar som bygger på en gamma
Page 140 and 141:
ister utanför den egna organisatio
Page 142 and 143:
öppenhet och ansvar. Detta gör de
Page 144 and 145:
sämre på att bidra till ett mer o
Page 146 and 147:
som Demokratiutredningen framhöll
Page 148 and 149:
demokrati och demokratipolitikens u
Page 150 and 151:
Den svenska demokratin är, med and
Page 152 and 153:
oöverstiglig, orealistisk eller re
Page 154 and 155:
Detta stycke ägnas åt den svenska
Page 156 and 157:
av texterna fungera som metodologis
Page 158 and 159:
Den svenska modellens demokratidrag
Page 160 and 161:
Utvecklingen gav upphov till ett ny
Page 162 and 163:
dominans har styrt den kommunala pr
Page 164 and 165:
(Jacobsson 1999:173). Denna enhetss
Page 166 and 167:
mellan servicedemokrati och ökat f
Page 168 and 169:
än när Demokratiutredningens ordf
Page 170 and 171:
Tillsammans med de nya förslagen u
Page 172 and 173:
tilltro till välfärdspolitiken. D
Page 174 and 175:
level within existing relations of
Page 176 and 177:
De nya deltagandeformerna kan delas
Page 178 and 179:
den efterföljande forskarutredning
Page 180 and 181:
2003:395-396). Deltagarna ges tillg
Page 182 and 183:
Who determines the form participati
Page 184 and 185:
i begränsad omfattning värderas i
Page 186 and 187:
ta hänsyn till de underliggande di
Page 188 and 189:
politiskt system kräver ett komple
Page 190 and 191:
Det fanns tydliga exempel på för
Page 192 and 193:
medverkan och bistånd kommer de di
Page 194 and 195:
- 182 -
Page 196 and 197:
The contention of this work is that
Page 198 and 199:
what might be called schools of dem
Page 200 and 201:
• There was an increasing emphasi
Page 202 and 203:
- 190 -
Page 204 and 205:
Regeringens Skrivelse 2003/2004:110
Page 206 and 207:
Övriga källor Adamany, D. 1975. I
Page 208 and 209:
Broadbent, E. 2001. Ten Proposition
Page 210 and 211:
Fukuyama, F. 1992. The End of Histo
Page 212 and 213:
IRS Update. 2003. Activism rises ar
Page 214 and 215:
Montin, S. 1989. Från demokrati ti
Page 216 and 217:
Rhodes, R. A. W. 1997. Understandin
Page 218 and 219:
Teorell, J. 2003. Demokrati och del
Page 220 and 221:
- 208 -
Page 222 and 223:
11. Bergquist, Mats, Sverige och EE
Page 224 and 225:
36. Adebo, Tarekegn, Ideological Tr
Page 226 and 227:
59. Stenelo, Lars-Göran (red.), Ma
Page 228 and 229:
86. Bengtsson, Hans, Förskolerefor
Page 230 and 231:
110. Hall, Martin, Constructing His
Page 232 and 233:
134. Lindberg, Staffan I., The Powe
Page 234 and 235:
- 222 -
show all

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?