Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

More documents

Recommendations

Info

Tabell 2: Verba et al Deltagarformer och dimensioner (1978:55) Deltagandeform Valdeltagande Kampanjarbete Lokalt Deltagande (enskilt / gemensamt) Personlig kontakt Specificerings-/ Informationsgrad Påtryckande/lite information Påtryckande/ varierande information Varierande påtryckande/mycket information Lite påtryckning/ mycket information Omfångsgrad - 56 - Konfliktgrad Initiativgrad Samarbetsgrad Många Hög Låg Låg Många Hög Medel Något/ hög Många Varierande Något/ hög Något/ hög Få Låg Hög Låg Dessa dimensioner fungerar utmärkt, trots sin enkelhet, för att typologisera olika former av deltagande. De gör ingen åtskillnad mellan deltagande som är knutet till de offentliga institutionerna och deltagande som är ickeinstitutionellt. För att finna typologiseringar som sätter institutionalisering i centrum för sin indelning av det politiska deltagandet får vi flytta fram i tiden. Andersen et al tar sin utgångspunkt i deltagandets karaktär när de skapar en uppdelning av olika former av deltagande. Å ena sidan behandlas deltagande som är knutet till specifika institutioner och organisationer och som har en viss regelbundenhet. Å andra sidan behandlas deltagande som berör specifika frågor där deltagandet inte är lika regelbundet eller har samma kontinuitet. De benämner dessa institutionsbundna (I) och situationsbundna (S). De formulerar även en tredje form som de kallar närdemokratiskt deltagande (N). I den tredje deltagandeformen avses deltagande som sker i närmiljön, på arbetsplatsen och i institutioner för
offentlig service och administration. Denna form kan till viss del påminna om den institutionsbundna, men skiljer sig från den så till vida att den inte förekommer med samma regelbundenhet. Den påminner även om den situationsbundna genom att deltagandet ofta kan knytas till en bestämd fråga, men skiljer sig på så sätt att deltagandet oftast berör enskilda individer eller deras familj (Andersen et al 1993-38). Utifrån dessa dimensioner skapar de nedanstående tabell. Tabell 3: Andersen et al deltagandeformer (1993:38) Aktivitetens karaktär Aktivitetens omfång Aktivitetens form I Regelmässig, regelbunden, Uppifrån S Situationsbetingad, oregelbunden, Nerifrån Frågor som berör alla eller grupper av medborgare Frågor som berör alla, grupper av medborgare eller enskilda N Situationsbetingad Frågor som berör individer eller deras familjer - 57 - Val Medlemskap i förening Möten Manifestationer Kontakter Politiska diskussioner Offentlig kommunikation Enskilda initiativ till att påverka sin situation Argumentet om att systematisera deltagandet utefter deltagandets karaktär är bra. Även om deras kategorisering kanske inte är helt lyckad – eftersom det närdemokratiska deltagandet egentligen bara är en mellanform av de två andra – särskiljs formerna genom att ytterligare en dimension läggs till, nämligen den geografiska. Det ter sig mer logiskt att den närdemokratiska formen sorteras in under såväl de institutionsbundna som de situationsbundna deltagarformerna beroende på dess karaktär. Det vore vettigt att tala om deltagande som är knutet till institutioner och deltagande som inte är det, snarare än att benämna det senare som situationsbetingat.
Page 1:
Tom Nilsson Till vilken nytta? Om d
Page 5 and 6:
Till vilken nytta? Om det lokala po
Page 7 and 8:
Innehåll Förord ix Kapitel 1: Int
Page 9:
5:4 Demokratiretoriken 141 Den sven
Page 12 and 13:
ödpenna och avsevärt förbättrat
Page 14 and 15:
deltagandet ligger till grund för
Page 16 and 17:
Det finns en rad invändningar mot
Page 18 and 19: Hur gärna vi än vill annat befinn
Page 20 and 21: har knutits till dessa projekt. Men
Page 22 and 23: 1:1 Bokens disposition Boken bestå
Page 24 and 25: I bokens sjätte kapitel presentera
Page 26 and 27: kan förtydligas genom begreppspare
Page 28 and 29: - 16 -
Page 30 and 31: empiriska användbarheten. Den mer
Page 32 and 33: demokratiteoretiker använder sig a
Page 34 and 35: nedanstående kriterier så är det
Page 36 and 37: trots allt större att de själva g
Page 38 and 39: som bör ses som relevanta. I en mo
Page 40 and 41: - 28 -
Page 42 and 43: deltagande i olika typer och dimens
Page 44 and 45: som främst betonade den politiska
Page 46 and 47: eslutsfattare. Idealet kan sägas v
Page 48 and 49: 3:3 Olika normativa uppfattningar o
Page 50 and 51: medborgaren själv har möjlighet a
Page 52 and 53: Istället för processer som sker a
Page 54 and 55: fattade beslut uppfattas det snarar
Page 56 and 57: göras av de folkvalda. Samma ansva
Page 58 and 59: in inför beslutsfattandet. Medborg
Page 60 and 61: uppväger de negativa - eller inte.
Page 62 and 63: Vilket genomslag ska deltagandet ha
Page 64 and 65: Kritiken mot det indirekta deltagan
Page 66 and 67: deltagandeformer som utgångspunkt
Page 70 and 71: Indelningen syftar framförallt til
Page 72 and 73: om vilken betydelse graden av insti
Page 74 and 75: interaktion, medan de som förordar
Page 76 and 77: Innan den empiriskt orienterade ana
Page 78 and 79: är i konflikt med omvärlden eller
Page 80 and 81: Diskussioner och förhandlingar led
Page 82 and 83: av samarbete och dialog (Pateman 19
Page 84 and 85: 4:1 Introduktion De senaste tio år
Page 86 and 87: inte passar lika bra nu som då. De
Page 88 and 89: orimligt höga, men det kan även v
Page 90 and 91: Autonomin kan utifrån ett individp
Page 92 and 93: den politiska ordningen. I en breda
Page 94 and 95: säga att spännvidden mellan de va
Page 96 and 97: man finna en hel del gemensamma erf
Page 98 and 99: Förändringarna sker utifrån makt
Page 100 and 101: Tabellen kan utvecklas ytterligare
Page 102 and 103: aktiva befinner sig i övre medelå
Page 104 and 105: Det finns indikationer på att part
Page 106 and 107: I takt med att partierna förlorar
Page 108 and 109: - även om politikerna avgör dels
Page 110 and 111: Valen fungerar som en utgångspunkt
Page 112 and 113: framförallt välvilliga tjänstem
Page 114 and 115: De inympade deltagarformerna handla
Page 116 and 117: sin roll som sådan att de skulle k
Page 118 and 119:
tjänstemännen över uppgiften att
Page 120 and 121:
Lärarna menar att den stora förde
Page 122 and 123:
föräldrarna och de icke-medverkan
Page 124 and 125:
Om brukarstyrelsernas ska kunna fun
Page 126 and 127:
mycket självförtroende och initia
Page 128 and 129:
valen. Passivitet är utifrån dett
Page 130 and 131:
Det finns ingen anledning att kriti
Page 132 and 133:
och mest påtagliga effekten av fö
Page 134 and 135:
de som är aktiva i det idéburna f
Page 136 and 137:
Folkrörelse Intresseorganisation
Page 138 and 139:
föreningar som bygger på en gamma
Page 140 and 141:
ister utanför den egna organisatio
Page 142 and 143:
öppenhet och ansvar. Detta gör de
Page 144 and 145:
sämre på att bidra till ett mer o
Page 146 and 147:
som Demokratiutredningen framhöll
Page 148 and 149:
demokrati och demokratipolitikens u
Page 150 and 151:
Den svenska demokratin är, med and
Page 152 and 153:
oöverstiglig, orealistisk eller re
Page 154 and 155:
Detta stycke ägnas åt den svenska
Page 156 and 157:
av texterna fungera som metodologis
Page 158 and 159:
Den svenska modellens demokratidrag
Page 160 and 161:
Utvecklingen gav upphov till ett ny
Page 162 and 163:
dominans har styrt den kommunala pr
Page 164 and 165:
(Jacobsson 1999:173). Denna enhetss
Page 166 and 167:
mellan servicedemokrati och ökat f
Page 168 and 169:
än när Demokratiutredningens ordf
Page 170 and 171:
Tillsammans med de nya förslagen u
Page 172 and 173:
tilltro till välfärdspolitiken. D
Page 174 and 175:
level within existing relations of
Page 176 and 177:
De nya deltagandeformerna kan delas
Page 178 and 179:
den efterföljande forskarutredning
Page 180 and 181:
2003:395-396). Deltagarna ges tillg
Page 182 and 183:
Who determines the form participati
Page 184 and 185:
i begränsad omfattning värderas i
Page 186 and 187:
ta hänsyn till de underliggande di
Page 188 and 189:
politiskt system kräver ett komple
Page 190 and 191:
Det fanns tydliga exempel på för
Page 192 and 193:
medverkan och bistånd kommer de di
Page 194 and 195:
- 182 -
Page 196 and 197:
The contention of this work is that
Page 198 and 199:
what might be called schools of dem
Page 200 and 201:
• There was an increasing emphasi
Page 202 and 203:
- 190 -
Page 204 and 205:
Regeringens Skrivelse 2003/2004:110
Page 206 and 207:
Övriga källor Adamany, D. 1975. I
Page 208 and 209:
Broadbent, E. 2001. Ten Proposition
Page 210 and 211:
Fukuyama, F. 1992. The End of Histo
Page 212 and 213:
IRS Update. 2003. Activism rises ar
Page 214 and 215:
Montin, S. 1989. Från demokrati ti
Page 216 and 217:
Rhodes, R. A. W. 1997. Understandin
Page 218 and 219:
Teorell, J. 2003. Demokrati och del
Page 220 and 221:
- 208 -
Page 222 and 223:
11. Bergquist, Mats, Sverige och EE
Page 224 and 225:
36. Adebo, Tarekegn, Ideological Tr
Page 226 and 227:
59. Stenelo, Lars-Göran (red.), Ma
Page 228 and 229:
86. Bengtsson, Hans, Förskolerefor
Page 230 and 231:
110. Hall, Martin, Constructing His
Page 232 and 233:
134. Lindberg, Staffan I., The Powe
Page 234 and 235:
- 222 -
show all

Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?