Redovisningsplan i praktiken - Ekonomistyrningsverket

De interna händelserna registreras också på redovisningsobjekt, som avser
den organisatoriska indelning som följer av delegeringen av ansvar och
befogenhet (avdelning, enhet, grupp) och den funktionella indelningen
till exempel efter prestation, aktivitet och process. De interna redovisningsobjekten
kallas tillsammans med kontoklass 9 i redovisningsmodellen för
statliga myndigheter för internredovisning. Enligt modellen innehåller
de övriga redovisningskoderna egenskaper och specifikationer av externa
händelser och ingår inte i definitionen av internredovisning, se Figur 1.
Kontoplanen räcker sällan till vare sig för de interna behoven eller regeringens
krav på uppföljning. Därför kompletteras informationen i kontoplanen
med information från objektplanen och från övriga redovisningskoder.
Koncernredovisningen använder alltså information från de statliga
S-koderna och från övriga redovisningskoder i kodplanen.
2.2.1 Kontoklass 9
Interna transaktioner påverkar inte sista raden i resultaträkningen,
och skiftar till sin karaktär mellan olika myndigheter. Förbrukning och
omfördelning av resurser beror bland annat på hur ansvar och befogenheter
delegeras, på verksamhetens indelning och finansiering
Det går därför inte att standardisera utformningen av kontoklass 9 eller
ge detaljerade anvisningar för hur konton i kontoklassen ska användas.
Syftet med att använda kontoklass 9 är att hålla informationen i
extern redovisningens konton fri från interna fördelningar och att kunna
använda andra urval, värderingar och periodiseringar än vad som gäller
för externa konton.
Ett annorlunda urval är kalkylmässiga kostnader, som tas med i
internredovisningen utan att motsvaras av några faktiska kostnader i
externredovisningen, till exempel kalkylmässig ränta. En avvikande värdering
är användningen av standardkostnader, som avser uppskattade kostnader
under viss tid, till exempel ett år, utan kännedom om hur stora
de verkliga kostnaderna blir. Standardkostnader underlättar den interna
redovisningen och medverkar till en effektiv kostnadskontroll. Vanligast
är standardkostnad för personal, som brukar innefatta lön, sociala kostnader
och kompetensutveckling. Med tidredovisning, se kapitel 3.2.5, och
standardkostnad fördelas personalkostnader på olika redovisningsobjekt i
objektplanen. Det är också möjligt att använda olika periodisering i intern-
och externredovisningen, men det förekommer sällan.
Vid den praktiska tillämpningen av baskontoplanen för statliga myndigheter
har allmänna principer för användningen av kontoklass 9 utvecklats.
Enligt dessa indelas kontoklassen i följande huvudavsnitt:
Kontogrupp
90 Pålägg och interna fördelningar, som inte är anknutna till något visst
konto i kontoklasserna 1–8.
91–98 Interna transaktioner som kan parallellkopplas med konton i
kontoklasserna 1–8.
99 Formella motkonton och avstämningskonton.
intern- och externredovisning
redovisningsplan i praktiken 13