Redovisningsplan i praktiken - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

generella råd 64 redovisningsplan i <strong>praktiken</strong> är att användare av portallösningar måste ha en inställning på den egna arbetsstationen för Å, Ä och Ö. Undvik lång kodsträng – Alltför lång kodsträng bör undvikas. En lång kodsträng ökar risken för kvalitetsbrister. Exempelvis har många myndigheter valt bort ett eget fält för verksamhetsgren till förmån för kortare kodsträng. Istället hämtas informationen via en relation kopplad till verksamhetsfältet, se avsnitt 3.2.2 Återrapportering av information till regeringen. Använd olika fältlängd eller struktur – Det kan underlätta om olika fältlängd alternativt annan struktur används för de vanligaste konteringsfälten. Undvik svarta hål – Det bör finnas någon ansvarig för varje kod i redovisningsplanen, speciellt för de organisatoriska koderna. Om det inte finns någon ansvarig, finns risk att ingen kommer att signalera och stå på bromsen när kostnaderna kommer över en viss nivå. När svarta hål väl upptäcks, kan det redan ha uppstått stora underskott som blir svåra att hantera. Undvik otydliga och för små redovisningsobjekt – För små objekt är ett redovisningsproblem och en för grov indelning blir ett uppföljningsproblem. När avgränsningen mellan olika redovisningsobjekt blir svår uppstår ett redovisningsproblem, dessutom är det resurskrävande att bokföra transaktioner uppdelade på alltför detaljerade objekt. Ett uppföljningsproblem kan uppstå om objekten blir så stora att utfallet blir för grovt. Spara utrymme i nummerserierna – Vid skapandet av kodstrukturen för ett fält är det bra att spara utrymme i nummerserierna, som kan användas när nya uppföljningsbehov tillkommer. Skapa logisk uppbyggnad – När kontosträngen konstrueras bör obligatoriska fält läggas först och frivilliga sist. Vidare bör större objekt placeras före mindre objekt och mindre objekt före egenskaper och specifikationer. Genom denna tågordning skapas en logisk uppbyggnad av kodsträngen som följer tankekedjan vid konteringen. Efter att ha angett exempelvis en kostnad anges avdelning, prestation, aktivitet, hur kostnaden ska finansieras (egenskap/specifikation) och motpart (specifikation). Koder bör vara registerbundna – Myndigheter som har ett fritt fält i redovisningsplanen väljer ibland att ha det i ett registerobundet fält. Det krävs inte att koden är upplagd i en begreppsvärdetabell, alla typer av koder kan användas. Fördelen som en del ser, är att det inte krävs något registerunderhåll. Nackdelen med att ha ett fält som inte är registerbundet är att ingen benämning på koden presenteras vare sig vid registreringen eller uppföljningen. En och samma kodbeteckning kan betyda olika saker på olika enheter. När rapporter tas fram ur ekonomisystemet framgår bara koden men inte vad den står för. Det betyder att uppföljningen ställer krav på en sidoordnad dokumentation av vad olika koder innebär och att bara ett fåtal personer kan läsa och tolka rapporterna. Håll koll på vilka fördefinierade rapporter som används – Rapporterna bör namnsättas så att det enkelt går att se vilka rapporter som används och av vem. Statistik på vilka rapporter som beställs ger myndigheten information om hur uppföljningsprocessen fungerar och vilka rapporter som kan tas bort alternativt bör marknadsföras.
Referenser Offentligt tryck Anslagsförordning (1996:1189) Avgiftsförordning (1992:191) Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) Förvaltningslagen (1986:233) Kapitalförsörjningsförordning (1996:1188) Lag (1996:1059) om statsbudgeten Personuppgiftslagen (1998:208) Verksförordning (1995:1322) ESV:s föreskrift om statliga inrapporteringskoder ESV:s publikationer (och RRV:s) ESV 2001:18, Baskontoplan för statliga myndigheter ESV 2001:16, Verksamhetslogik ESV 2005, Statliga inrapporteringskoder ESV 2004, Instruktion för koncernrapportering ESV 2004:14, ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten ESV 2004:22, Vidareutvecklad årsredovisning RRV, Arbetsmaterial, Utveckla myndighetens redovisning och verksamhetsuppföljning – ett studiematerial om objektplanens betydelse för styrning och uppföljning. RRV, Att redovisa arbetad tid, dnr 2390-90-2 RRV, Redovisningsmodell för statliga myndigheter, 1992 Övrigt material Aniander Magnus m.fl., Industriell ekonomi, 1998 Andersen, Grude, Haug, Målinriktad projektstyrning, Studentlitteratur, 1994 Johansson, Root, Bas redovisningssystem, 1984 BFN R 10, Systemdokumentation och behandlingshistorik redovisningsplan i <strong>praktiken</strong> 65
Page 1 and 2:
Redovisningsplan i praktiken En han
Page 3:
Läsanvisningar Handledningen Redov
Page 7 and 8:
Innehåll 1 Inledning .............
Page 9 and 10:
1 Inledning Handledningen är tänk
Page 11 and 12:
2 Intern- och externredovisning Ext
Page 13 and 14: De interna händelserna registreras
Page 15 and 16: 2.2.2 Objektplan Via redovisningspl
Page 17 and 18: 3.1 Organisation - objekt Organisat
Page 19 and 20: 3.1.3 Koder för en linjeorganisati
Page 21 and 22: ningen mäts med en kod och process
Page 23 and 24: Ett handlagt ärende, slutprestatio
Page 25 and 26: som ansvarar för prestationen. Fö
Page 27 and 28: om målet har uppnåtts och vilka k
Page 29 and 30: OBS! När verksamhetskoderna gruppe
Page 31 and 32: 3.4 Finansiering - egenskap/specifi
Page 33 and 34: I regleringsbrevet finns en grupper
Page 35 and 36: Om myndigheten byggt upp en automat
Page 37 and 38: Användaren bokför en inkommande f
Page 39 and 40: 3.6 Resurs - specifikation Organisa
Page 41 and 42: När lånebehovet beräknas, utifr
Page 43 and 44: 4 Fallstudier I detta avsnitt prese
Page 45 and 46: kostnaderna en annan. Eftersom det
Page 47 and 48: Utvecklingsbehov En grundregel vid
Page 49 and 50: Konton i klass 9 Beskrivning Pos.1-
Page 51 and 52: transaktionsnivå görs en löpande
Page 53 and 54: dokumenta tionen, kan läsa och tol
Page 55 and 56: 5.2 Planera och förankra arbetet A
Page 57 and 58: Antalet konteringsfält i redovisni
Page 59 and 60: • fasta eller ändringsbara förs
Page 61 and 62: 6.4 Automatgenerering av kodfält T
Page 63: 7 Generella råd I en organisation
Page 67: Bilaga 2 Definitioner Begrepp Begre
show all

Redovisningsplan i praktiken - Ekonomistyrningsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?