Redovisningsplan i praktiken - Ekonomistyrningsverket
Redovisningsplan i praktiken - Ekonomistyrningsverket
Redovisningsplan i praktiken - Ekonomistyrningsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
fallstudier<br />
52 redovisningsplan i <strong>praktiken</strong><br />
är huvudsakligen att anslagsprodukterna inte har ett eget intervall av<br />
produkt nummer och att vissa produktnummer endast delvis ska finansieras<br />
med anslag. Slutligen hanteras den anslagsavräkning som tillhör internavräkningsdifferensen<br />
manuellt för samtliga anslag varje månad.<br />
4.2.2 Övergripande kommentarer<br />
Hur en myndighet har byggt upp sin internredovisning beror på flera olika<br />
faktorer; vilken information ledningen efterfrågar, vilken information som<br />
historiskt har efterfrågats och vilka sidosystem som myndigheten har och<br />
har haft. En större förändring av redovisningsplanen kan innebära relativt<br />
mycket arbete med anpassningar av sidoordnade system. Därför försöker<br />
många göra anpassningar i befintliga kodfält för att tillmötesgå nya återrapporterings-<br />
och uppföljningskrav. I handledningen lyfts det fram ett<br />
antal synpunkter på de beskrivna kodfälten. Dock bör läsaren beakta att<br />
uppenbara knepigheter kan ha många olika förklaringar.<br />
Utvecklad användning<br />
Produktredovisningen i fältet för prestation ger möjlighet till både direkt<br />
och indirekt belastning av slutprodukter. En produkt kan också ange att en<br />
viss kostnad inte ska fördelas. Genom att intäkter och kostnader fördelas på<br />
produktnivå går det att bedöma i vilken mån intäkterna täcker kostnaderna<br />
för varje produkt. Redovisningen möjliggör också resultatrapporter per<br />
avdelning, fördelade på anslags- och uppdragsverksamheten.<br />
För att underlätta debiteringen av interna tjänster har myndigheten infört<br />
fältet för Resultatenhet 2. Genom att vid interna transaktioner, den beställande<br />
enheten ligger i kodsträngen, generas automatiska konteringar som<br />
ger den utförande enheten (Resultatenhet 1) en intäkt och den beställande<br />
enheten (Resultatenhet 2) en kostnad. Denna typ av interna kostnader kan<br />
dessutom härledas till utförande resultatenhet. Därigenom har behovet av<br />
traditionell fakturering vid interna tjänster nästan helt eliminerats.<br />
Utvecklingsbehov<br />
Avsaknaden av ett ledigt fält för motpartskod medför manuellt arbete när<br />
motpartsinformationen ska rapporteras. Information i leverantörs- och<br />
kund reskontran används för att sammanställa uppgifterna till motpartsrapporteringen<br />
avseende både balans- och resultaträkning. Ett problemområde,<br />
som myndigheter anger när motpartsinformationen hämtas via<br />
kund- och leverantörsreskontran, är att samma myndighet kan ha flera<br />
kund- och leverantörsnummer i reskontran. Detta kräver extraarbete<br />
och det finns risk för att transaktioner missas i samband med motpartsavstämningen.<br />
Nackdelen med att ha ett helt fritt kodfält är att den inte har någon<br />
benämning. En och samma kodbeteckning kan betyda olika saker på<br />
olika enheter. När rapporter från ekonomisystemet skapas framgår bara<br />
koden men inte vad den står för. Det innebär att uppföljningen ställer<br />
krav på en sido ordnad dokumentation av vad olika koder innebär på olika<br />
enheter och att endast de personer, som har tillgång till den sidoordnade
Change language