Redovisningsplan i praktiken - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

fallstudier 52 redovisningsplan i <strong>praktiken</strong> är huvudsakligen att anslagsprodukterna inte har ett eget intervall av produkt nummer och att vissa produktnummer endast delvis ska finansieras med anslag. Slutligen hanteras den anslagsavräkning som tillhör internavräkningsdifferensen manuellt för samtliga anslag varje månad. 4.2.2 Övergripande kommentarer Hur en myndighet har byggt upp sin internredovisning beror på flera olika faktorer; vilken information ledningen efterfrågar, vilken information som historiskt har efterfrågats och vilka sidosystem som myndigheten har och har haft. En större förändring av redovisningsplanen kan innebära relativt mycket arbete med anpassningar av sidoordnade system. Därför försöker många göra anpassningar i befintliga kodfält för att tillmötesgå nya återrapporterings- och uppföljningskrav. I handledningen lyfts det fram ett antal synpunkter på de beskrivna kodfälten. Dock bör läsaren beakta att uppenbara knepigheter kan ha många olika förklaringar. Utvecklad användning Produktredovisningen i fältet för prestation ger möjlighet till både direkt och indirekt belastning av slutprodukter. En produkt kan också ange att en viss kostnad inte ska fördelas. Genom att intäkter och kostnader fördelas på produktnivå går det att bedöma i vilken mån intäkterna täcker kostnaderna för varje produkt. Redovisningen möjliggör också resultatrapporter per avdelning, fördelade på anslags- och uppdragsverksamheten. För att underlätta debiteringen av interna tjänster har myndigheten infört fältet för Resultatenhet 2. Genom att vid interna transaktioner, den beställande enheten ligger i kodsträngen, generas automatiska konteringar som ger den utförande enheten (Resultatenhet 1) en intäkt och den beställande enheten (Resultatenhet 2) en kostnad. Denna typ av interna kostnader kan dessutom härledas till utförande resultatenhet. Därigenom har behovet av traditionell fakturering vid interna tjänster nästan helt eliminerats. Utvecklingsbehov Avsaknaden av ett ledigt fält för motpartskod medför manuellt arbete när motpartsinformationen ska rapporteras. Information i leverantörs- och kund reskontran används för att sammanställa uppgifterna till motpartsrapporteringen avseende både balans- och resultaträkning. Ett problemområde, som myndigheter anger när motpartsinformationen hämtas via kund- och leverantörsreskontran, är att samma myndighet kan ha flera kund- och leverantörsnummer i reskontran. Detta kräver extraarbete och det finns risk för att transaktioner missas i samband med motpartsavstämningen. Nackdelen med att ha ett helt fritt kodfält är att den inte har någon benämning. En och samma kodbeteckning kan betyda olika saker på olika enheter. När rapporter från ekonomisystemet skapas framgår bara koden men inte vad den står för. Det innebär att uppföljningen ställer krav på en sido ordnad dokumentation av vad olika koder innebär på olika enheter och att endast de personer, som har tillgång till den sidoordnade
dokumenta tionen, kan läsa och tolka rapporter innehållande fria fält på ett korrekt sätt. Det saknas delvis systematik i produktnummerfältet, där inget sammanhängande intervall finns för anslagsprodukter, vilket gör det svårare att automatiskt generera transaktioner till avräkning mot statsverket. Tidigare har det funnits separata intervall för anslagsprodukter, men efter en reform blev många anslagsprodukter istället uppdragsprodukter. Detta visar den generella svårigheten att bygga upp en redovisningsplan som är tillräckligt flexibel för att kunna hantera oförutsedda förändringar. I detta fall har det inte funnits plats för ett separat fält för finansiär, som kunnat styra automatiskt genererade transaktioner. Problemet hanteras ända på ett bra sätt genom relationstabellen där produkt kopplas till produkttyp. fallstudier redovisningsplan i <strong>praktiken</strong> 53
Page 1 and 2: Redovisningsplan i praktiken En han
Page 3: Läsanvisningar Handledningen Redov
Page 7 and 8: Innehåll 1 Inledning .............
Page 9 and 10: 1 Inledning Handledningen är tänk
Page 11 and 12: 2 Intern- och externredovisning Ext
Page 13 and 14: De interna händelserna registreras
Page 15 and 16: 2.2.2 Objektplan Via redovisningspl
Page 17 and 18: 3.1 Organisation - objekt Organisat
Page 19 and 20: 3.1.3 Koder för en linjeorganisati
Page 21 and 22: ningen mäts med en kod och process
Page 23 and 24: Ett handlagt ärende, slutprestatio
Page 25 and 26: som ansvarar för prestationen. Fö
Page 27 and 28: om målet har uppnåtts och vilka k
Page 29 and 30: OBS! När verksamhetskoderna gruppe
Page 31 and 32: 3.4 Finansiering - egenskap/specifi
Page 33 and 34: I regleringsbrevet finns en grupper
Page 35 and 36: Om myndigheten byggt upp en automat
Page 37 and 38: Användaren bokför en inkommande f
Page 39 and 40: 3.6 Resurs - specifikation Organisa
Page 41 and 42: När lånebehovet beräknas, utifr
Page 43 and 44: 4 Fallstudier I detta avsnitt prese
Page 45 and 46: kostnaderna en annan. Eftersom det
Page 47 and 48: Utvecklingsbehov En grundregel vid
Page 49 and 50: Konton i klass 9 Beskrivning Pos.1-
Page 51: transaktionsnivå görs en löpande
Page 55 and 56: 5.2 Planera och förankra arbetet A
Page 57 and 58: Antalet konteringsfält i redovisni
Page 59 and 60: • fasta eller ändringsbara förs
Page 61 and 62: 6.4 Automatgenerering av kodfält T
Page 63 and 64: 7 Generella råd I en organisation
Page 65 and 66: Referenser Offentligt tryck Anslags
Page 67: Bilaga 2 Definitioner Begrepp Begre

Redovisningsplan i praktiken - Ekonomistyrningsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?