Redovisningsplan i praktiken - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

exempel på konteringsfält 16 redovisningsplan i <strong>praktiken</strong> 3 Exempel på konteringsfält Genom att komplettera kontoplanen med konteringsfält i ekonomisystemet kan intäkter och kostnader och eventuellt fordringar och skulder fördelas på redovisningsobjekten organisation och verksamhet och på redovisningskoder som motpart, finansiering och resurs. Det går inte att standardisera konteringsfälten eftersom myndigheterna själva bestämmer sin organisation och hur uppföljningen av verksamheten ska göras. Våra exempel på konteringsfält är främst försök att på ett pedagogiskt sätt gå igenom några fält och ska inte tolkas som försök till att standardisera namnsättningen eller vilka fält som en myndighet bör ha i sin redovisningsplan. Vi kommer att gå igenom konteringsfälten utifrån följande: Organisation Verksamhet Projekt Finansiering Motpart Resurs Övrigt För varje ruta – kodfält – kommer vi att definiera, övergripande diskutera och beskriva hur fältet mer specifikt kan struktureras. Många myndigheter har utöver flera av dessa fält också ett fritt fält, som kan användas för att samla information som de övriga fälten inte fångar. Ett fritt fält kan göra att de föreslagna konteringsfälten accepteras i organisationen, i och med att det fria fältet ger möjlighet att fånga information, som de övriga inte fångar. I handledningen kommer det fria fältet inte att beröras ytterligare. Varje kostnad kan, förutom att föras till olika prestationer och verksamhetsgrenar, också föras till specifika mål. Genom ett eget fält kan kost naden för en målsyftande åtgärd beräknas, utvärderas och återrapporteras. Eftersom det idag bara finns krav att återrapportera intäkter och kostnader per verksamhetsgren kommer ett fält för att fånga kostnaden för målsyftande åtgärd inte att beröras som ett eget avsnitt i handledningen, dock kommer det i avsnitt 3.2.3 Koder för verksamhet och rubriken Kodstruktur – Prestationer och Mål att beskrivas hur kostnaden för målsyftande åtgärd kan fångas.
3.1 Organisation – objekt Organisation Verksamhet Projekt Finansiering Motpart Resurs Övrigt Organisation är ett uttryck för sammanslutning, grupp eller institution för fördelning av ansvaret för förvaltningen av en verksamhet. Synonymerna kan alla vara redovisningsobjekt. 3.1.1. Informationsbehovet om organisation Ur ett redovisningsperspektiv är det viktigt att organisationen och dess olika enheter eller avdelningar kan följas utifrån det delegerade ansvaret. En avdelning, enhet eller grupp är exempel på redovisningsobjekt till vilka direkta och indirekta kostnader kan föras. Om endast kostnader, direkta och indirekta, bokförs på objektet kallas det ofta kostnadsställe. Om myndigheten också fördelar intäkter på objektet, för att få fram täckningsbidrag eller resultat för enheten, kallas det för resultatenhet 2 . Den organisatoriska indelningen är ofta hierarkisk. Organisatoriska enheter kan identifieras i redovisningssystemet med strukturbeskrivande koder, som kan användas som sorteringsbegrepp i rapporter avseende exempel vis ansvarsområden och resultatenheter. Det finns ingen standard för statliga myndigheter när det gäller hur den organisatoriska indelningen ska se ut. Myndigheter beslutar själv om formerna för att genomföra sin verksamhet. I instruktionen kan det finnas krav på hur myndigheten ska organisera sig med olika former av råd och besluts organ, geografisk lokalisering med mera. För den interna styrningens behov är det av betydelse att se kostnaden för varje organisatorisk enhet. Den indelning som nämns i instruktionen kan vara redovisningsobjekt. I följande avsnitt kommer två olika organisationer att beskrivas, en traditionell linjeorganisation och en matrisorganisation, där medarbetarna har två chefer, en vertikal chef som i en linjeorganisation och en horisontell chef. 2 Industriell ekonomi; Magnus Aniander m.fl. 1998; Studentlitteratur. Målinriktad projektstyrning; Andersen, Grude, Haug 1994; Studentlitteratur. exempel på konteringsfält redovisningsplan i <strong>praktiken</strong> 17
Page 1 and 2: Redovisningsplan i praktiken En han
Page 3: Läsanvisningar Handledningen Redov
Page 7 and 8: Innehåll 1 Inledning .............
Page 9 and 10: 1 Inledning Handledningen är tänk
Page 11 and 12: 2 Intern- och externredovisning Ext
Page 13 and 14: De interna händelserna registreras
Page 15: 2.2.2 Objektplan Via redovisningspl
Page 19 and 20: 3.1.3 Koder för en linjeorganisati
Page 21 and 22: ningen mäts med en kod och process
Page 23 and 24: Ett handlagt ärende, slutprestatio
Page 25 and 26: som ansvarar för prestationen. Fö
Page 27 and 28: om målet har uppnåtts och vilka k
Page 29 and 30: OBS! När verksamhetskoderna gruppe
Page 31 and 32: 3.4 Finansiering - egenskap/specifi
Page 33 and 34: I regleringsbrevet finns en grupper
Page 35 and 36: Om myndigheten byggt upp en automat
Page 37 and 38: Användaren bokför en inkommande f
Page 39 and 40: 3.6 Resurs - specifikation Organisa
Page 41 and 42: När lånebehovet beräknas, utifr
Page 43 and 44: 4 Fallstudier I detta avsnitt prese
Page 45 and 46: kostnaderna en annan. Eftersom det
Page 47 and 48: Utvecklingsbehov En grundregel vid
Page 49 and 50: Konton i klass 9 Beskrivning Pos.1-
Page 51 and 52: transaktionsnivå görs en löpande
Page 53 and 54: dokumenta tionen, kan läsa och tol
Page 55 and 56: 5.2 Planera och förankra arbetet A
Page 57 and 58: Antalet konteringsfält i redovisni
Page 59 and 60: • fasta eller ändringsbara förs
Page 61 and 62: 6.4 Automatgenerering av kodfält T
Page 63 and 64: 7 Generella råd I en organisation
Page 65 and 66: Referenser Offentligt tryck Anslags
Page 67:
Bilaga 2 Definitioner Begrepp Begre
show all

Redovisningsplan i praktiken - Ekonomistyrningsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?