Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

10 Nyheter Sirenen Nr 2 • 2003 Hjärtläkare efterlyser tidigare hjälp – Här kan räddningstjänste – Nu måste vi få räddningstjänsten med oss. Budskapet kommer från hjärtspecialister i Göteborg. De vill se fler brandbilar med defibrillatorer. Det handlar om tid. Och om liv. Av 30 000 svenskar som 1990- 2001 drabbades av hjärtstopp och fick livräddande hjälp, levde 4 procent en månad senare. Mediantiden från larm till defibrillering (elstöt för att få igång hjärtverksamheten) var 13 minuter. Av de som fick defibrillering inom fyra minuter levde 34 procent en månad senare. Med snabbare hjälp överlever fler, det är ingen nyhet. – En förbättrad ambulansorganisation kan minska tiden. Men största vinsten kan göras genom att decentraliseradefibrilleringen till räddningstjänst, polis, utbildade lekmän och anhöriga till hjärtsjuka, säger Johan Herlitz, hjärtläkare på Sahlgrenska i Göteborg. På ett seminarium i februari vädjade hjärtläkarna i Göteborg om hjälp utanför sjukvårdsvärlden. – Vi måste öka intresset och komma åt problemet att så få överlever plötsligt hjärtstopp, sade hjärtläkaren Lars Ekström. Försämrade siffror Läkarna oroas över att andelen överlevande en månad efter hjärtstopp sjunkit, från 6,5 procent 1991 till 4 procent 2001. Däremot har andelen patienter som fått hjärt- och lungräddning (HLR) före defibrille- Johan Herlitz ring ökat från 30 till 40 procent under samma period. Det är också viktigt. – Med tidig HLR (hjärt- och lungräddning) är överlevnadschansen två-tre gånger så hög, säger Johan Herlitz. En tredjedel av landets räddningstjänster åker i dag på så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans). Hur många som har defibrillator finns inga siffror på. I Östergötland finns det i alla kommuner, men totalt sett är andelen liten. Torsby föregångare Räddningstjänsten i Torsby är en föregångare i att stödja sjukvården. Den var bland de första i landet med IVPA och på fyra brandstationer används defibrillatorer. Kåren i Sysslebäck hade bara haft sin i en vecka när ett liv räddades. Räddningschefen Bengt Carlsson säger så här: – Naturligtvis är räddningstjänsten en viktig resurs. Men får vi larm först när någon redan fått hjärtstopp, då är det svårt. Tanken med IVPA är att vi ska åka redan när personen fått hjärtproblem. I Karlstad har räddningstjänsten nyligen skaffat defibrillator till deltidskåren i Molkom. – Den kommer att rädda liv. Vi har cirka 20 minuters körtid till Molkom, säger ambulanssjukvårdaren Carina Sörensen. Kollegor till henne hyllade vid seminariet i Göteborg samarbetet med räddningstjänst och polis. Polisen i Karlstad har defibrillatorer i fyra bilar, den första skaffades för snart tre år sedan. Defibrillatorer i brandbilarna kommer att bli vanligare. Det tror både Socialstyrelsen och Räddningsverket. – Jag tycker de ska finnas i varje brandbil där räddningstjänsten är snabbare än ambulansen till olycksplatsen, säger Jan Nilsson, medicinskt ansvarig på Räddningsverket. Ett meddelandeblad från Socialstyrelsen i november 2000 gjorde det möjligt för rädd- ■ På 35 kasinon i USA finns fler än 2 000 säkerhetsvakter utbildade i defibrillator och HLR. 1997-1999 hade man 148 patienter, 105 av dem hade kammarflimmer och 56 överlevde (38 procent). Av behandlade inom tre minuter överlevde 74 procent. – Det var första polisbilen i Norden. Vi är ensamma i Sverige än, men polisen i Stockholm är på gång, säger Magnus Jarneman. Studerat i USA Det är mycket tack vare Magnus Jarneman som satsningen i Karlstad blivit av. Han har bakgrund som ambulanssjukvårdare, har studerat effekter av defibrillatorer i polisbilar i USA. – Tanken kom när jag såg att det tog för lång tid innan folk fick hjälp. Vi finns oftast i bilen och har då ingen anspänningstid. Vi har varit på cirka 25 hjärtstopp, hjälpt till med HLR. Två gångar har vi använt defibrillatorn, men vid de tillfällena var det redan för sent. Magnus tycker också det är viktigt att man kan vara ambulanspersonalen behjälplig på flera sätt; öppna dörrar, bära bårar. – Revirgränser suddas ut och det har vi nytta av i alla sammanhang, bara att vi är bekanta med varandra när vi träffas på trafikolyckor. Inget egentligt motstånd Räddningstjänstens satsning på IVPA har inte gillats av alla läkare. På sina håll vill inte sjukvården teckna avtal med räddningstjänsten. Hjärtläkarna i Göteborg tror inte det finns något egentligt motstånd mot defibrillatorer i brandbilar, men däremot att läkarna inte känner sig ha tid att ge den utbildning som behövs för delegering. – Till de som tvekar kan jag säga att jag gett utbildning i åtta år och det är inte betungade, säger Lars Ekström. ningstjänsten att använda defibrillatorer. – Första året var det knappt känt. Det här är en mognadsprocess, säger Sylvia Myrsell på Socialstyrelsen. För att få ge hjälp med defibrillator krävs en utbildning på fyra timmar. Instruktörer som ska ge utbildning ska ha ytterligare fyra timmars utbildning. Och för att leda utbildning av instruktörer krävs ytterligare fyra timmars utbildning. Det har hänt att frågan strandat på spörsmålet om vem som ska betala defibrillatorer och utbildning. – Liv får inte gå till spillo för att man inte kan komma överens om vem som ska betala, säger Ekström. Efter utbildning måste ansvarig läkare ge delegation att utföra defibrillering. Arbetet faller under hälso- och sjukvårdslagen. Koll på verksamheten – Det är viktigt att det också ses som sjukvårdsåtgärd. Att det står en läkare bakom och att man har kontroll på vem som utför vad. Sköts samarbetet mellan kommun och landsting korrekt, då tycker jag det För räddningstjänsten i Torsby kostade satsningen för fyra brandstationer 167 000 förra året. Räddningstjänsten hade 209 IVPA-larm, vilket gör 800 kronor per larm. – För oss var det fyra procent av budgeten på fyra miljoner Myndigheter överens: Defibrillatorer i brandb Defibrillatorn, snart i var mans bil..? här är positivt, säger Myrsell. Hon är inte orolig för att en brandman ska hantera utrustningen fel. Dagens defibrillatorer känner av patientens hjärtrytm och ger röstinstruktioner om HLR eller defibrillering ska utföras. – Handhavandefel är nästan omöjligt. Det som däremot är viktigt är att man kan vanlig HLR ordentligt. Jag ser att räddningstjänsten kan göra nytta framförallt i glesbygd. ■ På O´Hareflygplatsen i Chicago (80 miljoner besökare per år) finns 42 defibrillatorer utplacerade som en form av första hjälpen. Under två år försökte allmänhet rädda 18 personer som hade kammarflimmer. 11 av dem (56 procent) överlevde.
Sirenen Nr 2 • 2003 n rädda liv kronor. Kostnaden är förhållandevis liten, verksamheten borde inte stupa på diskussionen om det är kommun eller landsting som ska betala, säger Bengt Carlsson. PER LARSSON Foto: PER LARSSON I Karlstads kommun är polis, sjukvårdare och räddningstjänst utrustade med defibrillatorer. Magnus Jarneman, Lars Ericson, Carina Sörensen och Fredrik Frisk är överens om att det är positivt att sprida defibrillatorer till fler. lar blir vanligare Räddningsverkets skolor har övningsdefibrillatorer som används i utbildningen, Revinge och Sandö har riktiga defibrillatorer. – Våra sjukvårdslärare är utbildade instruktörer, all utbildning sker enligt Cardiologföreningens intentioner, säger Jan Nilsson. Hjärtläkarna efterlyser engagemang från räddningstjänsten, Jan Nilsson ser inget motstånd därifrån. – Men jag tror inte de som är negativa, var de nu finns, kan hålla emot så länge till. Som en brandsläckare Stig Holmberg, pensionerad hjärtläkare i Göteborg, är en av de som främst förespråkar fler defibrillatorer i samhället. Holmbergs vision är att det ska sitta en defibrillator där det sitter en brandsläckare. – Brandsläckaren har man inte för att man vet att det ska Nyheter Fakta – tidig defibrillering Flisa (Föreningen ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård) och Svenska Cardiologföreningen för sedan 1990 register över hjärtstopp utanför sjukhus. Ur registret och kommentarerna för åren 1990-2001 kan noteras: ■ 38 750 fall av hjärtstopp. För 30 639 patienter startade ambulanspersonal livräddande insats. ■ 16 procent läggs in levande på sjukhus. 4 procent lever en månad senare. ■ Av de som fick defibrillering inom fyra minuter levde 34 procent efter en månad, 16 procent av de som fick hjälp efter fem-åtta minuter. ■ Med omedelbar defibrillering uppskattas att 50-60 procent skulle överleva. ■ Bland de som hade kammarflimmer (oregelbunden hjärtrytm och förstadie till hjärtstopp) på första EKG är överlevnadsprocenten mer än dubbelt så hög bland de som fick HLR jämfört med de som inte fick. ■ I 63 procent av fallen fanns annan person närvarande. 90 procent av de överlevande kommer från denna grupp. ■ 62 procent av hjärtstoppen inträffade i hemmet. ■ 32 procent hade kammarflimmer när ambulansen kom. I de fall där någon fanns närvarande hade 40 procent kammarflimmer, utan vittne var siffran 18 procent. ■ Mediantiden från hjärtstopp till första defibrillering var 13 minuter. ■ Mediantiden mellan hjärtstopp och larm var fyra minuter när en person var närvarande. En anmärkningsvärt lång tid som anses kunna kortas till en minut. ■ Det går att öka överlevnadsprocenten. I norska Stavanger ligger den på 23 procent. Det motsvarar 15 personer på 100 000 invånare. brinna, utan för säkerhets skull. Det är dags att lansera defibrillatorn på samma sätt. Sylvia Myrsell säger: – Det finns inget som visar att det skulle rädda fler liv om defibrillatorn används som första hjälpen, men däremot om räddningstjänst, polis och större företag har tillgång till den. Mest anmärkningsvärt är det att det inte finns defibrillatorer på alla vårdcentraler. PER LARSSON ■ I Piacenza,Italien, har defibrillatorer skaffats till brandbilar, polisbilar och offentliga byggnader. 1 200 frivilliga har utbildats att sköta dem, de larmas en minut efter räddningstjänsten. Statistik visar att 15 procent som fått hjälp av frivilliga överlever, 4 procent som fått hjälp av räddningstjänsten överlever. Leksand kräver släckutrustning i hemmen 11 Sedan årsskiftet följer räddningstjänsten med skorstensfejarmästaren hem till folk i Leksand. När sotaren kontrollerar skorsten och eldstad, går brandmannen husesyn tillsammans med fastighetsägaren och kontrollerar att det finns fungerande brandvarnare och släckutrustning i bostaden. Leksand är först ut i landet med den här typen av hembesök. – Målet är att alla ska ha en brandvarnare på varje våningsplan och släckutrustning i huset. Det är vår tolkning av räddningstjänstlagens 41:a paragraf. Finns inte denna utrustning vid besiktningen har man tre månader på sig att skaffa detta, annars skrivs ett föreläggande, säger Mats Brolin, räddningstjänsten i Leksand. 15 hushåll betas av varje dag och hittills har räddningstjänstens ”besiktningsman” gjort 500 hembesök. Av dem är det endast cirka fem procent som inte uppfyller kraven. Totalt räknar man med brandsyn i 10 000 objekt. Ett jättejobb som beräknas ta några år i anspråk. Enligt Brolin välkomnas räddningstjänsten ute i stugorna: – Vi har bara positiva erfarenheter. Folk vill att vi ska komma ut och de har massor med frågor till oss. Vi har plötsligt blivit tillgängliga för allmänheten. – Vi hade förberett oss på negativa reaktioner, att folk kanske inte skulle vilja släppa in oss i sina hem. Men det har blivit precis tvärtom, säger han. Gästrike bygger brandstation Gästrike räddningstjänst får en ny brandstation och beredskapen i förbundet utökas med två man. – Det är ett trendbrott. Tidigare har pengarna bestämt ambitionsnivån. Nu handlar det om ett politiskt besked om vad man vill med verksamheten, säger räddningschefen Mats Granat. Behovet av snabbare insatstider till Valbo har diskuterats länge. Nu förläggs den nya brandstationen i Rörberg, mellan Sandviken och Gävle och i närheten av Valbo. Om- och tillbyggnad av en terminal på Sandviken-Gävle flygplats blir brandstation. – Insatstiden till Valbo minskas från 14 till fyra minuter. På den nya stationen ska finnas en styrka på 1+2 och insatsledare för hela förbundet. Där placeras också räddningscentral och övningsplats. Beredskapen inne i Gävle kommer att minskas från sju till sex man, på övriga stationer i förbundet hålls styrkorna intakta. För den nya stationen behövs åtta nya brandmän, med pensionsavgångar behöver totalt tolv brandmän anställas de närmaste åren. Investeringen innebär att kommunerna i förbundet skjuter till 2,5 miljoner kronor mer varje år. Tre av fyra dödsbränder berodde på rökning 73 procent av dödsbränderna på norska servicehem och liknande under de senaste tio åren berodde på rökning. Det har Norsk brannvernforening konstaterat och vill att myndigheterna skärper kraven på internkontroll. En undersökning som Brannvernforeningen gjorde 2001 visade att nästan var fjärde institution haft brand eller brandtillbud under senaste året, men bara hälften av institutionerna hade genomfört brandövningar enligt kraven i brandföreskrifterna. Brannvernsföreningen har därefter tillsammans med myndigheter tagit fram ett utbildningspaket som på mindre än ett år beställts av 1 100 institutioner och 200 räddningstjänster. Markoolio hjälper SOS-alarm Det förekommer att nödnumret 112 missbrukas. Med draghjälp av artisten Markoolio och företaget Arla vill SOS Alarm öka respekten för 112 genom att gå ut med information till ungdomar i åldrarna 9-13 år. I takt med att ungdomars användning av mobiltelefoner ökar, har också antalet okynnesringningar till SOS Alarm ökat. Det ökar risken för att människor inte får den hjälp de har rätt till. Under mars kommer 50 miljoner mjölkpaket att vara försedda med olika budskap som tydligt visar i vilka situationer man ska ringa nödnumret 112. I TV4 och på SOS Alarms hemsida för Markoolio ut samma budskap.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Debatt Sirenen Nr 2 • 2003 Nej, a
Page 5 and 6: Sirenen Nr 2 • 2003 kvinnor - Jag
Page 7 and 8: Foto: PER LARSSON Det blir rapport
Page 9: Sirenen Nr 2 • 2003 Fråga Verket
Page 13 and 14: Sirenen Nr 2 • 2003 Sotningen ska
Page 15 and 16: Sirenen Nr 2 • 2003 Tema arbetsmi
Page 17 and 18: Sirenen Nr 2 • 2003 t... Foto: KA
Page 19 and 20: Sirenen Nr 2 • 2003 Isocyanatgase
Page 21 and 22: Använder du andningsskydd vid efte
Page 23 and 24: Sirenen Nr 2 • 2003 Erfarenheter
Page 25 and 26: Sirenen Nr 2 • 2003 Sirenens Räd
Page 27 and 28: Sirenen Nr 2 • 2003 skriver Micha
Page 29 and 30: Sirenen Nr 2 • 2003 M in gamle v
Page 31 and 32: Sirenen Nr 2 • 2003 fritidsmiljö
Page 33 and 34: Sirenen Nr 2 • 2003 Sätt stopp f
Page 35 and 36: Sirenen Nr 2 • 2003 Personalutbyt
Page 37 and 38: Sirenen Nr 2 • 2003 Brandmän ino
Page 39 and 40: Sirenen Nr 2 • 2003 Eget skyltreg

Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?