Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

4 Nyheter Sirenen Nr 2 • 2003 Vidareutbildningen öppna Vid halvårsskiftet 2004 startar den nya vidareutbildningen. Den ger fler möjlighet att vidareutbilda sig, inte bara de som vill bli befäl. – Vårt mål är att systemet ska vara så öppet som möjligt. Det kommer att ge högre kompetens än det nuvarande på alla områden, säger projektledare Bo Johansson. Dagens system är relativt slutet. Kurserna förman, brandmästare, förebyggande 1 och 2 samt förvaltningsutbildningen är befälsutbildningar. En brandman som inte vill bli befäl har inte haft något att hämta. I det nya systemet öppnas vägarna för att till exempel bli tillsyns/brandsyneförrättare utan att ha gått någon befälsutbildning. Nya vidareutbildningen kommer att ha fyra linjer: Verksamhetsutveckling,Räddningsledning, Tillsyn och olycksförebyggande och Vidareutbildning för ingenjörer. Den sista är öppen även för civilingenjörer, byggnads- och högskoleingenjörer. Samtliga linjer kommer att innehålla distansutbildning. Finansieringen blir densamma som tidigare, det vill säga kommunen svarar för den studerandes lön och uppehälle medan själva utbildningen är gratis. Tre utbildningsblock Varje linje är upplagd på tre utbildningsblock. Det första är en basutbildning och de följande påbyggnadsutbildningar. Tanken är att även de som har 1 843 personer har sökt till 150 platser vid den nya tvååriga utbildningen. – Vi är mycket nöjda med det totala antalet ansökningar, säger enhetschef Lena Brunzell. Medan det totala antalet sökande är glädjande högt är andelen kvinnor som sökt bara sex procent, mindre än väntat. – Vi hade hoppats på fler kvinnliga sökande än 108. Svårt att säga varför det inte blev fler, å andra sidan kan andelen kvinnor vara högre sedan vi gjort urvalet. En annan grupp som blev betydligt mindre än väntat är sökande som kommer direkt från gymnasiet. Systemet ska vara så öppet som möjligt den gamla brandmannautbildningen, hel eller deltid, ska kunna gå direkt in i de olika vidareutbildningarna. – Det enda spåret vi ser problem med utan en eventuell preparandutbildning inför basutbildningen är Tillsyn och olycksförebyggande eftersom de som gått den tvååriga utbildningen läst mycket förebyggande, säger Bo Johansson. Första steget i Verksamhetsutveckling för skydd mot olyckor är en fem veckors basutbildning. Steg två fem veckors påbyggnad och tredje en tio veckor lång högre påbyggnad. Inledningsdelen i Räddningsledning är sex veckor, andra blocket nio veckor och sista fem veckor. Första sexveckorsblocket motsvarar förman deltid och ger kompetens för att leda mindre insatser. Det andra blocket för större olyckor och tredje och sista steget ger dessutom stabschefskompetens. – Vi kan tänka oss en glesbygdskommun som har långt till förstärkningsresurser och tycker att förman deltid är för låg kompetens med hänsyn till kommunens riskbild, då kanske man kostar på ett steg till. Känsla för det operativa Den fjärde linjen, Vidareutbildning i tillsyn/olycksförebyggande för byggnadsingenjörer, högskoleingenjörer, ci- – Det är bara ett 50-tal som går ut gymnasiet nu i vår. En orsak kan vara kravet på körkort. Främja mångfald Den klart största gruppen, nästan 65 procent, är män med minst ett års arbetslivserfarenhet. En överraskning eftersom man på förhand trodde att det var den grupp som var svårast att nå med information. Ett mål vid antagningen till nya utbildningen är att främja jämställdhet och mångfald. På ansökningsblanketten ombads de sökande att, på frivillig grund, kryssa i om de har invandrarbakgrund.191 av de sökande har uppgett att de är invandrare och det gör drygt tio procent. vilingenjörer med flera, kommer troligen att inledas med delar av grundkursen för räddningstjänst. Skälet är att de som kommer utifrån och ska göra brandsyner ska få en känsla för operativ räddningstjänst. – Vi funderar på att lägga samman tillsynsutbildningen för brandmän och ingenjörer. Båda har en hel del att lära av varandra. Basutbildningen är på sex veckor och påbyggnadsutbildningen tio veckor. Översyn av Rub-året Projektet ska även se över det så kallade Rub-året, året på räddningsskolan i Revinge för brandingenjörer som gått Lunds tekniska högskola. Ytterligare ett projekt som startats ska ta fram föreskrifter om kompetenskrav för olika behörigheter. Det gäller behörighet som räddningschef, för att kontrollera brandskydd, utöva tillsyn och för att leda räddningsinsatser. Projektet ska också se om det finns behov av ett allmänt råd när det gäller kompetens inom räddningstjänstområdet i övrigt. Den nya föreskriften ska träda i kraft 1 januari 2004. Projektgruppen har i huvudsak våren på sig med vidareutbildningssystemet. Kursplanerna ska vara klara 5 maj men redan 2 maj vill regeringen se förslaget. I mitten av juni går förslaget ut på remiss och svaren ska vara inne 1 september. Den 17 september ska förslaget vara klart att tas av styrelsen för Centrum för risk- och säkerhetsutbildning. Programmet för ingenjörer får ytterligare – Den uppgiften begärde vi in som statistiskt underlag för att se om vi nått fram till invandrargrupperna i vår marknadsföring. Eftersom utbildningen är ny känns det viktigt att få med alla samhällsgrupper i sökunderlaget, säger Pia Holmstrand. Analysera ansökningarna Det kom in en stor mängd ansökningar sista veckan och det har ännu inte hunnits med en analys av ansökningsunderlaget. – Inför nästa intagningsomgång ska vi göra en utvärdering och bland annat titta på fördelningen geografiskt, och om vi måste förändra vår marknadsföring. tre månader på sig och ska vara klart 16 december. Information på hemsidan Kommuner och andra intressenter kommer att hållas informerade om projektets utveckling. Bland annat via Räddningsverkets hemsida Nu vidtar det omfattande arbetet med att granska behörighet och värdera de sökandes meriter. De som inte uppfyller behörighetskraven ska få besked senast i början av maj. Meritvärderingen sker enligt samma bedömningsgrunder som används vid uttagningen till högskoleutbildningar. Göra överintag Målet är att utbilda 150 elever och för att täcka in eventuella återbud eller avhopp kommer det att göras ett överintag. – Eftersom det är en ny utbildning har vi ingen erfarenhet av hur många som avbryter. Det finns stora variationer från polisutbildningen, där nästan ingen hoppar av, till vissa hög- www.srv.se där material kontinuerligt läggs ut. Representanter för projektet finns även på plats vid Brand 2003 i Halmstad i maj. GUNNO IVANSSON 1 843 vill gå nya utbildningen – men bara 108 skoleutbildningar där man måste ta in dubbelt så många som det finns kursplatser. Vi har räknat med ett överintag på 10-20 procent och kommer att ta in 165-180 elever, säger Pia Holmstrand. Nio kurser Den nya utbildningen har nio kurser och arbetet med studiehandledningar som omsätter kursplanernas mål fortgår. Utbildningen av LIA-handledare (Lärande i arbete) startar våren 2004 och kursplanen är klar. För heltidsbrandmän kommer den gamla utbildningen att pågå parallellt under en övergångsperiod fram till 2004. För deltidarna blir det ingen övergångsutbildning.
Sirenen Nr 2 • 2003 kvinnor – Jag gjorde lumpen som ammunitionsröjare i Skövde och två-månaderspraktiken hos räddningstjänsten i Vällingby. Efter det kunde jag inte tänka mig något annat. Det säger Ranjdar Ali, 21, en av de 1 843 sökande till den nya tvååriga utbildningen. – Brandmännen har sån sammanhållning och det verkar vara ett bra jobb. Ranjdar fick upp ögonen för utbildningen sedan han sett en annons i Falköpings Tidning. Ranjdar tror att brandmannayrket passar honom. – Jag jobbar inom hemtjänsten och fungerar bra med människor. Åsali Wiklund, 22, från Luleå, blev intresserad efter att ha sett en annons om prova på dagar vid räddningstjänsten i Piteå. – Allt vi provade på var intressant, det verkar vara ett jätteroligt jobb. Inte rädd för fyskraven Hon jobbar som väktare och vill testa något nytt. Samtidigt Nyheter karriärvägarna Foto: GUNNO IVANSSON Grundtanken är att vidareutbildningen ska vara öppen oavsett om man har den gamla eller nya utbildningen. – Det enda spåret vi ser problem med utan en eventuell preparandutbildning är tillsyn och olycksförebyggande, säger projektledaren Bo Johansson. – Deltidsutbildningen upphör nästa år och ersätts av en ny utbildning för räddningsinsats. Det innebär att preparandutbildningen måste påbörjas redan i höst. Information om preparandutbildningen skickas ut till kommunerna i april. – Kommunerna har också möjlighet att få hjälp från närmaste räddningsskola, framför allt med preparandvecka två. Informationspaketet innehåller även det intyg där räddningschefen ska intyga att de som gjort de två veckorna uppfyller kursmålen. GUNNO IVANSSON – Det verkar vara ett bra jobb vill hon fortsätta jobba med säkerhet och är inte rädd för de fysiska kraven. – Nej, även jobbet jag har nu är fysiskt krävande. Att utbildningen är två år tycker hon är bra. – Jag vill vara bra på det jag gör. Utbildningen verkar vara bred och är den så bra som jag hoppas och tror kommer man väl förberedd till räddningstjänsten. Anders Lindgren, 29, deltidsbrandman i Säter, har även han funderat på att byta bana. – Jag har haft mitt nuvarande jobb i tio år men inte vetat riktigt vad jag vill göra. För ett år sedan gick jag med i deltidskåren och kände att det vill jag satsa på. Anders Lindgren har sökt heltidsjobb med det är svårt att få in en fot när man inte redan är heltidsbrandman. Utbildningens längd avskräcker honom inte. – Det är det här jag vill göra så två år inget problem. GUNNO IVANSSON Utan avvecklingspengar Ytterligare nedskärningar hotar 23 miljoner kronor från Krisberedskapsmyndigheten. 20 miljoner kronor från regeringen. Det är pengar Räddningsverket vill ha besked om. – Utan dem blir det ytterligare nedskärningar, säger stabschef Ulrica Johansson. Räddningsverket har avvecklingskostnader på 35 miljoner för 2004. 15 miljoner rör centrala förvaltningen och de kostnaderna ska klaras genom nedskärningar. 20 miljoner rör utbildningsområdet och Räddningsverket anser det beror på resurser som byggts upp för civila försvaret. Därför begärs 20 miljoner 2004 och 3 miljoner 2005 från Krisberedskapsmyndigheten (KBM) som fördelar anslagen för civilt försvar. Men KBM har sagt nej. – De tycker att avvecklingsmedel är en engångssumma som vi redan fått. Men vi har kostnader över flera år, bland annat för löner och lokaler. Skurit ned 160 miljoner Utöver de avvecklingsmedel som diskuteras minskar Räddningsverket utgifterna med motsvarande 160 miljoner kronor under 2003-2005 för att klara budgeten. – Vi har en budget i obalans från början. Vi kan inte minska med ytterligare 20 miljoner kronor. Inte om vi ska klara vårt uppdrag. Avvecklingen handlar till stor del om civilpliktsutbildningen som håller på att försvinna från skolorna. Totalt försvinner uppskattningsvis 100-120 tjänster från de fyra skolorna och 30-50 tjänster på centrala förvaltningen i Karlstad. Vad händer om Räddningsverket inte får pengarna? Övergångsutbildningen på departementets bord Frågan om övergångsutbildningen av brandmän som vill gå den nuvarande utbildningen har ännu inte fått någon lösning. Räddningsverkets pengar räcker inte till mer än hälften av det behov som kommunerna anmält för 2004. – Vi har nu lyft frågan till departementet genom att vi i budgetunderlaget tydligt skri- 5 – Då måste vi minska annan verksamhet inom civilt försvar. Och godkänns inte det måste principerna för kostnadsfördelning inom utbildningssystemet omprövas, säger Ulrica Johansson. Vad kan det handla om? – Om staten ska betala deltidsbrandmännens lön under utbildning, vilket sker i dag. Och om vidareutbildningar kanske måste avgiftsbeläggas. Färre anställda För centrala förvaltningen görs en total organisationsöversyn. En ny organisation med färre anställda är planerad för 2004. För att klara avvecklingskostnader på 15 miljoner inom centrala förvaltningen föreslås minskat stöd till skadebegränsande verksamhet, exempelvis utveckling och resurser för oljeskydd, och internationell beredskap. Från regeringen vill Räddningsverket ha besked om utvecklingspengar till NCO (Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor) som håller på att etableras i Karlskoga. Verket har hittills fått sex miljoner och anser att ytterligare 20 miljoner krävs under de närmaste åren för att utveckla och etablera verksamheten. Tillbaka till Karlstad När NCO startades sattes målet till 20-30 anställda efter fyra år och att verksamheten eventuellt skulle knoppas av från Räddningsverket. I dag jobbar åtta personer i Karlskoga. – Vi har uppdraget att etablera NCO. Men får vi inte fortsatta utvecklingsmedel kan vi bara fortsätta med den verksamhet som rör oss. Då är det inte effektivt att ha åtta personer i Karlskoga, utan då flyttar vi dem troligtvis till Karlstad. PER LARSSON ver att finansieringen inte räcker för behovet, säger Stefan Lundqvist, chef för Centrum för risk- och säkerhetsutbildning. Kommunförbundet har reagerat på situationen. – Det här är mycket olyckligt. Vi är bekymrade och avser att skriva till regeringen i ärendet, säger Anita Sundin, Kommunförbundet.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3: Debatt Sirenen Nr 2 • 2003 Nej, a
Page 7 and 8: Foto: PER LARSSON Det blir rapport
Page 9 and 10: Sirenen Nr 2 • 2003 Fråga Verket
Page 11 and 12: Sirenen Nr 2 • 2003 n rädda liv
Page 13 and 14: Sirenen Nr 2 • 2003 Sotningen ska
Page 15 and 16: Sirenen Nr 2 • 2003 Tema arbetsmi
Page 17 and 18: Sirenen Nr 2 • 2003 t... Foto: KA
Page 19 and 20: Sirenen Nr 2 • 2003 Isocyanatgase
Page 21 and 22: Använder du andningsskydd vid efte
Page 23 and 24: Sirenen Nr 2 • 2003 Erfarenheter
Page 25 and 26: Sirenen Nr 2 • 2003 Sirenens Räd
Page 27 and 28: Sirenen Nr 2 • 2003 skriver Micha
Page 29 and 30: Sirenen Nr 2 • 2003 M in gamle v
Page 31 and 32: Sirenen Nr 2 • 2003 fritidsmiljö
Page 33 and 34: Sirenen Nr 2 • 2003 Sätt stopp f
Page 35 and 36: Sirenen Nr 2 • 2003 Personalutbyt
Page 37 and 38: Sirenen Nr 2 • 2003 Brandmän ino
Page 39 and 40: Sirenen Nr 2 • 2003 Eget skyltreg

Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?