Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

20 Bilbränder Så giftigt att det är svårt att öva Ökade arbetsmiljökrav har gjort det svårare på Räddningsverkets skolor att öva vissa typer av bränder realistiskt. – Det finns inga ekonomiska möjligheter att rena den mängd giftiga gaser som utvecklas vid bilbränder, säger Per Aspnor, Centrum för riskoch säkerhetsutbildning. För två år sedan avslöjade en arbetsmiljöutredning att personalen vid Räddningsverkets skolor utsattes för stora mängder isocyanater. De spånskivor som normalt användes vid brandövningar visade sig vid provtagning avge ”mycket höga” halter isocyanater. 170 gånger gränsvärdet De brandövningar som mättes var bilbrand på platta, brand i container med spånskivor och brand i stängt garage. Vid containerbranden uppmättes mycket höga halter inne, upp till 170 gånger gränsvärdena. Hundra meter bort uppmättes halter fyra gånger gränsvärdena. Sedan dess har spånskivorna avvecklats, liksom fullskaliga övningar med bilbränder. I dag eldas bland annat hardboard, hårda träfiberskivor, i stället. – Men vi jobbar på att hitta bättre lösningar. Vi vill hitta nya, effektiva övningsmetoder som samtidigt är realistiska och miljövänliga. Det är inte lätt. En väg är att utveckla gasolen. Vi har även andra, än så länge hemliga, varianter under utredning, säger Fredrik Pettersson, Räddningsverket. Inte ens på SP Nyligen eldades en modern personbil vid SP i Borås i syfte att mäta vilka ämnen som bildas. Brandgaserna visade sig innehålla tungmetaller och många olika organiska ämnen, inklusive polycykliska aromatiska kolväten (PAH), dioxiner och furaner samt isocyanater. – Till och med på SP:s stora provanläggning visade det sig svårt att ta hand om rökutvecklingen och de giftiga gaserna från en bilbrand. Då kan inte heller vi ägna oss åt att elda bilar på våra skolor, det finns ingen reningsteknik som det skulle vara ekonomisk försvarbar att använda, säger Per Aspnor. Ökad medvetenhet På skolan i Skövde använder man både hardboard och gasol i sina övningsanordningar. I de nya lokala arbetsmiljöföreskrifterna finns numera in- skrivet att personalen bör ha helskydd under övningarna och att servicepersonalen som städar ur brandresterna bör använda andningsmask. – Det handlar ju om att inte sniffa i sig en massa skit som är skadligt för hälsan. Vi har fått en helt annan medvetenhet om farorna, säger Bernt Blomgren, bygg- och miljöansvarig på skolan i Skövde. Där har man även andra hjälpmedel som ska förbättra arbetsmiljön. På flera ställen har man installerat kraftiga fläktar som blåser ur kläderna efter brandövningar. – Syftet är att bli av med partiklar och sot, helst innan man tar av andningsmasken. Men det är ju inte alltid fläktarna används, vill jag påstå. Eldar strippade skrotbilar Bilbränder i full omfattning har upphört. – I dag eldar vi sex-åtta strippade skrotbilar på ett år. Det ger visserligen ingen trovärdig brand, det handlar mer om att ge eleverna en miljökänsla för till exempel ett scenario med trafikolycka. Bernt Blomgren varnar för att arbetsmiljöproblemet är mer komplicerat i verkligheten. – Vi kan ordna en godtagbar arbetsmiljö för vår personal på skolan, men det är inte lika självklart ute på bränder. Häromveckan följde jag eftersläckningsarbetet av en gammal byggnad i centrala Skövde. Brandmännen stod i hävaren och sprutade vatten rakt ner, mitt i röken och utan andningsskydd. De kan ju inte ha haft en aning om vad som fanns i röken. Bernt Blomgren anser att Höga halter kan påverka fortplantningsförmågan Räddningsverket har i två år samlat fakta kring miljöeffekter vid bränder. – Mätningarna visar att både PAH-er och dioxin förekommer både i rök och släckvatten betydligt oftare än man tidigare trott, säger Claes-Håkan Carlsson vid riskoch miljöavdelningen på Räddningsverket. – Våra mätningar av miljöeffekter hänger intimt samman med brandpersonalens arbetsmiljö. Det är bra att Sirenen tar upp ämnet. Det som är skadligt för miljön, är självklart skadligt för hälsan, säger Claes-Håkan Carlsson. Många bränder ger akuta eller långsiktiga effekter på mil- Tema arbetsmiljö jön. Men kunskaperna är begränsade. Därför driver Räddningsverket flera projekt med syfte att ta reda på vilka föroreningar som bildas vid olika typer av bränder och hur de påverkar miljön. – Vi försöker hitta lämpliga rutiner för att mäta utsläppen vid en olycka. Det innebär att räddningstjänst och miljökontor måste samarbeta. Det gäller ju att vara där och mäta när det brinner. När larmet går till räddningstjänsten, går även larmet till miljökontoret i kommunen. Miljöinspektören är redo att rycka ut – med provtagningsväska, burkar och flaskor. Prover tas på släckvatten, rök, ytvatten och jord och skickas därefter till SGI, Statens geotekniska institut. Parametrar som analyseras är bland annat flamskyddsmedel, ftalater, metaller och organiska föreningar (flyktiga och medelflyktiga kolväten). Ftalater är inte bara cancerframkallande, de kan också skada testiklarna och fortplantningsförmågan. Resultaten visar på anmärkningsvärt höga halter föroreningar i främst rök och släckvatten. Ett tjugotal kommuner är med i projektet och hittills har miljökontoren larmats till ett 25-tal större bränder. Nytt arbetsmiljöhot – Vi har fått farligare bränder. För några år sedan åkte räddningstjänsten inte ens på sop- Foto: BO NYSTRAND Bilbränder utvecklar många giftiga ämnen – ett faktum som borde vara en signal till brandmän att alltid bära helskydd vid sådana insatser. brand, det var ju inga värden att rädda. Men nu handlar det om att släcka så fort som möjligt. Enligt Carlsson har kretsloppssamhället blivit ett nytt arbetsmiljöhot för brandpersonal. – Batterier samlas på ett ställe och elektronikskrot på ett annat. Sådana upplag är bland det giftigaste som kan brinna, menar han. – Visionen är att på sikt sammanställa en databas som ska fungera som stöd till räddningsledaren. Här ska man kunna söka på olika typer av bränder och få fram fakta. Vilka utsläpp är sannolika, hur bör brandpersonal skydda sig och vilken släckmetod bör man använda. Men det här ligger på framtiden än så länge. man borde ta isocyanaterna på stort allvar. Under sina tio år som yrkesinspektör blev det ett växande problem ute i arbetslivet. – Inom industrin har jag sett en människa drabbas av akut allergichock av isocyanater och fallit ihop medvetslös på golvet. Hormonstörande ämnen: • Ftalater är samlingsnamn på en grupp ämnen som används som mjukgörare i PVC-plast. De finns bland annat i leksaker, industrioljor, kosmetika och i impregneringsmedel för kläder •Ftalater misstänks vara cancerframkallande, hormonstörande och försämra förmågan att få barn. De kan orsaka minskad testikelvikt och minskad spermieproduktion. • Andra kemikalier som kan påverka människans hormonsystem, ge skador på foster samt ge cancer är bromerade flamskyddsmedel, PCB, DDT, dioxiner och furaner. De senare bildas vid oavsiktlig förbränning. • Särskilt utsatta grupper är de som ingriper vid industriolyckor, kemiska bränder och sopbränder. Källa: Kemikalieinspektionen
Använder du andningsskydd vid eftersläckning? Peter Eriksson Brandmästare, Öckerö – Som räddningsledare slarvar jag nog med det. Går jag med polis och representant från försäkringsbolag på en brandplats så fungerar det inte om jag går med andningsskydd. Jag är medveten om riskerna och kunde vara bättre på att använda skydd. Vi är i kåren rediga med att informera personalen om riskerna. Claes Bjelkeholm Brandman,Göteborg –Vi ska använda skydd, men det slarvas en hel del. Det är otympligt när man exempelvis ska riva tak. Vi har fått oss itutat att vi ska använda skydd, så vi kan inte skylla på det. Nils-Arne Arnesson, brandman och huvudskyddsombud, Kristianstad – Nej, men vi har blivit duktigare efter cellmobranden. Brandmännen är bättre än befälen och ibland får vi säga till dem att sätta på mask. Alla kategorier måste bli bättre. Farliga gifter när kablar brann i Akalla-tunneln Vid en tunnelbrand i Akalla utsattes brandmän för höga halter av de starkt cancerframkallande ämnena dioxiner och PAH. Två brandmän skadades lindrigt efter att ha andats in den giftiga röken. Räddningstjänsten i Stockholm konstaterar i en utvärdering av branden att allvarliga felaktigheter har förekommit säkerhets- och arbetsmiljömässigt. Två gånger har det brunnit i en kabeltunnel i Akalla norr om Stockholm. Första branden inträffade i mars 2001, den andra i maj 2002. Vid båda tillfällena blev tusentals utan ström. Efter den andra branden fick 50 000 människor vänta i tre dygn innan strömmen kom tillbaka. Mycket allvarliga halter I den brandhärjade tunneln fanns bland annat högspänningskablar, ledningar för fjärrvärme och fjärrkyla, vattenledningar samt tele- och dataledningar. När kabelhöljena brann frigjordes ämnen som PCB, bly, aluminium och kadmium. Samtidigt bildades klorid, saltsyra och de cancerframkallande ämnena dioxiner och polycykliska aromatiska kolväten, PAH. I samband med saneringen efter den första branden togs prover på brandplatsen. Sotaska från tunnelväggarna skrapades ner i provburkar och analyserades av SGI , Statens Geotekniska Institut. De uppmätta halterna av dioxin och PAH bedömdes som ”mycket allvarliga”. Skadlig rök Under den andra branden gällde tidigt ”hög riskmiljö” för insatsen. Förutom röken, är rasrisken och elen allvarliga riskfaktorer. – Eftersom vi visste att det varit ohälsosamma ämnen i brandgaserna vid första branden, hade vi det i åtanke. Ordern var därför att vid vistelse i tunneln gällde andningsskydd på, säger brandingenjör Göran Andersson, som var räddningsledare under delar av insatsen. Trots detta skadades två brandmän lindrigt när de utsattes för den skadliga röken inne i tunneln. Vad var det som gick fel? – Av olika anledningar frångick man det reglemente som gällde. Några av killarna halvvägs inne i tunneln arbetade bitvis med andningsmasken avtagen. De valde av olika skäl att ”gena” angående säkerheten Tema arbetsmiljö Foto: EVA TEDESJÖ Vid en kabelbrand i Akalla-tunneln utsattes brandmän för höga halter av giftiga kemiska ämnen. Räddningstjänsten i Stockholm konstaterar i sin utvärdering av branden att allvarliga felaktigheter har förekommit säkerhets- och arbetsmiljömässigt. och bedömde kanske att det inte var så mycket rök där de befann sig, säger Göran Andersson. 325 meter in i tunneln Brandhärden låg 325 meter in i tunneln. Men hjälp av en kraftig fläkt lyckades man driva undan de värsta rökgasmassorna de första 150 metrarna av tunneln. Problem med kommunikationen gjorde att en av brandmännen fungerade som ”förbindelseman” halvvägs in i tunneln. Efter att ha andats in rök kände han irritation i halsen och gavs syrgas i ambulansen. Därefter fördes han till sjukhus för observation. Ytterligare en brandman som vistats inne i tunneln utan andningsmask klagade nästa dag över illamående. – Brandmännen fick inga akuta skador. De var tillbaka i jobbet dagen därpå. Men samtidigt vet man inget om hur kroppen ackumulerar de gifter man utsätts för, säger Andersson. Blir en väckarklocka? Efter andra branden uppmanades samtliga som deltagit i rökdykarinsatsen att tvätta larmställen för att bli av med eventuella skadliga partiklar. Har de giftiga kabelbränderna förändrat era rutiner på något sätt? – Nej, vi har ett reglemente som är bra. Men då måste man också följa det. Det är när man gör avsteg från reglementet som det blir problem. Men jag hoppas att det här blir en väckarklocka. Vilken brandgas är giftigast? Ek och bomull är material som avger mycket giftiga brandgaser vid glödbrand. Ull är däremot ett av de giftigaste materialen vid full brand. Räddningstjänsten i Stockholm använder sig av en amerikansk modell för att beskriva giftigheten i brandgas vid olika typer av förbränningar och olika material. NIST (National Institute for Standards and Technology) är en amerikansk motsvarighet 21 Kläder bland det giftigaste vid glödbrand till SP i Sverige som undersökt hur giftiga olika material är. 14 olika material graderas efter giftighet vid glödbrand (pyrolys) och öppen låga. – Man förväntar sig kanske inte att exempelvis kläder hör till de allra mest giftiga materialen vid en glödbrand. Det visar på vikten att använda andningsskydd vid insatser där det inte är så rökigt. Speciellt bör detta påverka vårt sätt att arbeta vid eftersläckning, säger brandingenjör Göran Andersson. Mer fokus på dessa risker i nya utbildningen De frågor Sirenen tagit upp i detta tema har haft lite utrymme i utbildningen för brandmän och befäl på Räddningsverkets skolor. Men det kan bli en bättring i den nya och längre brandmannautbildningen. Jonas Evbäck, kunskapssamordnare i Revinge, ingår i den grupp som planerar den nya brandmannautbildningen: – Vi har inte detaljplanerat alla blocken än. Men om jag gör en bedömning utifrån utbildningsplan och kursplaner så kommer dessa frågor att få ett större fokus än i dagens brandmannautbildning, säger han. I utbildningsplanen står att de studerande ska kunna avläsa risker i samband med räddningsinsatser och vidta åtgärder för att hantera dessa. – Här kommer de studerande arbeta med arbetsmiljöregler, arbetarskydd, riskbedömning, säkring av olycksplats och tilllämpning av skadeförebyggande åtgärder vad det gäller den egna hälsan. Har du synpunkter på de frågor som tas upp i detta tema – skriv till Sirenen! e-post: sirenen@srv.se
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Debatt Sirenen Nr 2 • 2003 Nej, a
Page 5 and 6: Sirenen Nr 2 • 2003 kvinnor - Jag
Page 7 and 8: Foto: PER LARSSON Det blir rapport
Page 9 and 10: Sirenen Nr 2 • 2003 Fråga Verket
Page 11 and 12: Sirenen Nr 2 • 2003 n rädda liv
Page 13 and 14: Sirenen Nr 2 • 2003 Sotningen ska
Page 15 and 16: Sirenen Nr 2 • 2003 Tema arbetsmi
Page 17 and 18: Sirenen Nr 2 • 2003 t... Foto: KA
Page 19: Sirenen Nr 2 • 2003 Isocyanatgase
Page 23 and 24: Sirenen Nr 2 • 2003 Erfarenheter
Page 25 and 26: Sirenen Nr 2 • 2003 Sirenens Räd
Page 27 and 28: Sirenen Nr 2 • 2003 skriver Micha
Page 29 and 30: Sirenen Nr 2 • 2003 M in gamle v
Page 31 and 32: Sirenen Nr 2 • 2003 fritidsmiljö
Page 33 and 34: Sirenen Nr 2 • 2003 Sätt stopp f
Page 35 and 36: Sirenen Nr 2 • 2003 Personalutbyt
Page 37 and 38: Sirenen Nr 2 • 2003 Brandmän ino
Page 39 and 40: Sirenen Nr 2 • 2003 Eget skyltreg

Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?