Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

12 Nyheter Sirenen Nr 2 • 2003 Chefsmötet i Malmö – Vi måste ta ansvar för förändring Det är tufft att vara chef. Tycker cheferna. – Vi hade ett jobbigt 2002 med mycket slitningar. Jag känner mig nu som en intern motivationskonsult, sade färske räddningschefen Ken Henningson, på Chefsmötet i Malmö. Trenden sedan något år är att en modern chef ska inte vara chef, utan ledare eller coach. En tes som snart riskerar bli en floskel. Men presumtiva ledare är det tydligen ont om. – De som ville bli räddningschef i Malmö kändes som någon slags bristvara. Jag har fått frågan om jag vet vad jag gett mig in på, berättade Henningson. En av de som ville bli chef var Eva-Marie Abrahamsson. Hon fick nobben i Malmö, men jobbet i Helsingborg. – Chefen är generalist, de flesta vill vara specialister i dag, sade hon. Chefsmötet, en konferens i Malmö 26-27 februari med närmare 100 deltagare, visade chefernas behov att få diskutera sin situation. Ansvar för förändring Ledarskap var ett viktigt ämne. En uppgift under förändring, precis som räddningstjänsten i stort. Det är något som man tagit fasta på räddningstjänsten i Malmö. – Många hos oss har inte verktygen för förändring. Därför har vi startat en utbildning för 40 mellanchefer i organisationen. Vi kan inte bara vänta på den nya lagen, vi måste vilja och våga nu. Och vi som är räddningschefer måste ta ansvar som förändringsledare, sade Henningson. – Delaktighet är viktigt. Och då menar jag ut i varje enskilt arbetsställe. Finns inte del- Sagt på Chefsmötet – Skåne har 33 kommuner och 20 räddningstjänster. Borde man inte ha hälften, tio räddningstjänster som är strategiskt placerade? (Fundering från Britt-Marie Lindkvist, riksdagskvinna (s) och ledamot i försvarsutskottet) – Linus Erikssons debattinlägg i Sirenen var mycket bra, det var nästan en programförklaring för framtiden. (Lars Hedström, överdirektör Räddningsverket) – Det är helt rätt när Malmö tillsvidareanställer kvinnliga brandmän som deltar i deras projekt. Det är en mycket bra satsning. (Hedström igen) aktigheten med, då är det svårt att förändra, sade Tonny Antmar, räddningschef i Höör. Behövs det chefer för räddningstjänsten som inte är brandingenjörer? – Det har egentligen ingen betydelse var man kommer ifrån. Vi är inte ledare för att vi har gått brandingenjörsutbildning. Malmö sökte inte en brandingenjör utan en ledare, sade Henningson. Se förbi kårandan Nätverk och samverkan hör den moderna organisationen till. Räddningstjänster samverkar också, helst med andra räddningstjänster. – När jag kom till Räddningsverket upplevde jag kårandan inom räddningstjänsten. Jag tror det är viktigt med nätverk inom kommunen. Tänk inte bara räddningstjänst, uppmanade Räddningsverkets generaldirektör Christina Salomonson. Ken Henningson höll med: – Vi har varit bra på att samverka inom räddningstjänsten. Nu handlar det om att få med socialchefen och gatuchefen. Vi behöver nya nätverk och lägga ner en del gamla. Tonny Antmar konstaterade att Höörs kommun tagit ett steg på vägen: – Man har gjort en förvaltning av hela kommunen. Vi har en förvaltningschef och resten är verksamhetschefer. Det gör att alla chefer med automatik träffas. Sök influenser på annat håll var en uppmaning på mötet. Kanske chefsmöten med chefer utanför räddningstjänsten. Eva-Marie Abrahamsson lanserade en ny syn på räddningstjänstförbund: – Vi kanske ska ha har förbund med andra kommuner enbart för den operativa – Omställningen till den nya lagen är så stor att vi kommer att omorganisera hela vår verksamhet. (Hedström igen) – I samhället ser man upp till brandmannen. Denne står för så mycket gott, som trygghet och säkerhet. Men då kräver vi också att brandmannen ska vara rättvis och jämställd. (Birgitta Ågren, chef för enheten för civilt försvar på försvarsdepartementet, apropå kravet på fler kvinnor och invandrare som brandmän) – Är det dags att konkurrensutsätta räddningstjänsten, åtminstone den operativa delen? Jag börjar dra åt det hållet. (Lars Berg, tidigare räddningschef i Malmö) verksamheten, men låta den förebyggandeverksamheten samverka inom kommunenistället. Malmö gör som Södertörn – slutar med blåljus på alla automatiska brandlarm. – Vi har sneglat på deras modell och anpassat till våra förhållanden, säger brandingenjör Maya Stål. I Malmö som på alla andra håll är nästan alla automatlarm falska, runt 97 procent. Än så länge åker räddningstjänsten i Malmö med blåljus, och tar sen avgift för att återställa larmet. – Det löses genom att först avsluta räddningstjänsten, sen utförs kontrollen som vi tar betalt för. Men avgiften överstiger ganska kraftigt kostnaden för jobbet, säger Maya Stål. Dock ska det bli ändring på Stärks internt I Malmö jobbar räddningstjänsten med att bli starkare inom kommunen.Brandingenjör Per-Erik Ebbeståhl är ansvarig för en analys- och projektenhet som ska plocka in resurser (även från andra förvaltningar), analysera dem och utveckla handlingsplaner. – Vi är i trygg- och säkerhetsbranschennumera, inte i brandsläckningsbranschen. Vi måste från grunden skapa ledningssystem för trygghet och säkerhet, sade Ken Henningson. PER LARSSON detta. Malmö kommer emellertid inte att förvandla alla automatiska brandlarm till teknisk Maya Stål service. I stället indelas de i två kategorier: ■ Riskobjekt. Platser där många människor vistas. Anläggningar med hög tillförlitlighet. – Då är det räddningstjänstuppdrag. Vi påkallar fri väg med blåljus och tar inte betalt. ■ Objekt med främst egendomsskydd. Anläggningar med låg tillförlitlighet. – Då påkallas inte fri väg, och Foto: PER LARSSON Ken Henningson har haft en tuff start som räddningschef i Malmö. Det är viktigt att cheferna står upp och leder förändringen, anser han. Malmö utan blåljus på automatlarm då tar vi betalt med gott samvete. Sedan tidigare finns en årlig anslutningsavgift för ägarna till larmen. Den ska förändras till en fast del och en rörlig del som baseras på risker och verksamheter. Avgiften för larmen ska baseras på självkostnadsprincipen. – Men det viktigaste i vårt förslag är frågan om kvalité. Därför ska det finnas en kvalitetsplan för anläggningarna. Den ska bland annat ta upp avtal, organisation, teknisk utformning, underhåll och kontroll, uppföljning av felaktiga larm. Malmös nya hållning vid automatiska brandlarm beräknas bli verklighet nästa år.
Sirenen Nr 2 • 2003 Sotningen ska inte avregleras. Det föreslår försvarsdepartementet i en promemoria. Debatten om sotningen har varit lika het som lång. Det nya förslaget från försvarsdepartementet innebär bland annat att: ■ Sotningen avregleras inte. ■ Kravet på att det i en kommun ska finnas sotningsdistrikt och skorstensfejarmästare tas bort. Det föreslås också att man inte måste vara anställd inom sotningsverksamhet för att få gå sotarutbildning på skolan i Rosersberg. Behörighetskraven för den som utför brandskyddskontroll bör föreskrivas av regeringen, eller myndighet som regeringen ger uppgiften. Sotningsfrågan har länge handlat om avreglering eller ej. Intressenterna har sagt kategoriskt ja eller nej. I den senaste sotningsutredningen, som kom i maj 2001, föreslogs avreglering. – Det förslaget är inte till någon del beaktat nu, säger Andreas Heuer på försvarsdepartementet. Diskussionerna kring sotningen har bidragit till att beslut om den nya lagen som rör räddningstjänsten (lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats) Nyheter Nytt förslag från departementet Sotningen avregleras inte Irak-konflikten Ett krig i mellanöstern skulle innebära en katastrof för människorna i området. – Vi håller på att förbereda för vår kanske största internationella humanitära hjälpinsats någonsin, säger Kjell Larsson, chef för internationella avdelningen vid Räddningsverket. Räddningsverket har under en längre tid planerat för och arbetat med förberedelser för en eventuell humanitär katastrof i Irak. – Det finns inga buffertar i landet. Stora delar av den irakiska befolkningen är redan beroende av bistånd och matleveranser från FN. I händelse av ett långvarigt krig skulle det betyda en ofattbar katastrof för befolkningen. Det humanitära hjälpbehovet kommer att bli mycket omfattande, säger Kjell Larsson. Räddningsverkets hjälpstyrkor agerar på uppdrag av FN och är redo att med kort varsel bistå med personal och materiel. – Vi är redan nu förberedda för den enskilt största svenska internationella hjälpinsatsen någonsin. Vid ett eventuellt krig är vi redo att ge oss in i området så snart striderna upphört. Erbjuder stöd Det handlar främst om att erbjuda FN och andra som leder arbetet vid katastrofer hjälp genom att bygga fältkontor med kommunikation, transporter och bostäder så att deras personal omedelbart kan arbeta operativt vid ankomsten till katastrofplatsen. Räddningsverket klarar att ansvara för logistiken vid landsomfattande försörjningsinsatser, transportera stora mängder förnödenheter i lastbilskonvojer och ordna tältläger med rent vatten och toaletter för som mest 100 000 flyktingar. Skickar IT-experter Krigshotet i mellanöstern har gjort att Ocha, FN:s humanitära enhet, beslutat inrätta en samordningscentral för humanitär hjälpverksamhet i Larnaca på Cypern. Räddningsverket bidrar – på begäran av FN – i detta arbete med fyra IT- och sambandsexperter. Under tre månader arbetar Räddningsverkets experter med att bygga upp fungerande informationssystem och kommunikationskanaler. Räddningsverket har dessutom en IT-expert placerad i Kairo på uppdrag av WFP, FN:s livsmedelsprogram, som har sitt regionkontor där. Även här förbereds en sambandscentral för kommunikation vid ett eventuellt krig då man kommer att planera humanitära hjälpinsatser därifrån. Insatsen är finansierad av Sida. Utbildar i NBC Räddningsverket har sänt personal till Dubai, Förenade Arabemiraten, där uppdraget varit att utbilda FN-personal i personligt skydd mot biologiska och kemiska stridsmedel. dragit ut på tiden. Statsminister Göran Persson sa förra året att han inte ville se fler avregleringar innan effekten av tidigare avregleringar utretts. Men före jul sades i riksdagen: – Strunta i utvärderingen, kom till skott med sotningen nu. Och det är vad försvarsdepartementet försöker göra med den promemoria som presenterades i början av mars. Hinns det i vår? När synpunkter på förslaget sammanställts ska regeringen, om frågan anses löst, ta beslut om lagrådsremiss. Tidigast tänkbara datum är 27 mars. – Vi kan inte utesluta att sådana stridsmedel kommer att användas vid en eventuell väpnad konflikt. Utbildningen är riktad till hjälparbetare som ska in i området. I händelse av en attack ska de veta hur de ska Därefter ska lagrådet – ett antal jurister – granska lagförslaget. Efter den granskningen kommer ärendet tillbaka till regeringen som sen ska lägga proposition. För att beslut om ny lag ska kunna tas i riksdagen i höst måste propositionen läggas innan riksdagen stänger i början av juni. Hur lång tid tar arbetet? – Lagrådets granskning brukar ta cirka en månad. Sen beror det på hur många synpunkter lagrådet har om regeringen ska hinna lägga proposition i vår, säger Andreas Heuer. Ska det gå som på räls för att propositionen ska hinnas med i vår? – Så skulle man kunna säga. agera för att skydda sig, hur de snabbt sätter sig i säkerhet och hur de sanerar sig efteråt, säger Kjell Larsson. KATARINA SELLIUS 13 Utan marignaler kan det betecknas som osäkert om den nya lagen kan träda i kraft 1 januari 2004. I departementets promemoria föreslogs också större frihet för kommunerna att själva bestämma hur ofta det ska sotas och hur sotning och kontroll ska organiseras. Man ville skilja på rengöring och förebyggande arbete, med högre krav på den senare delen. Enligt vad Sirenen erfar är departementet nu på väg att ta tillbaka de förslagen. PER LARSSON – Vi är redo för största insatsen någonsin Foto: CHRISTER HÖGLUND Räddningsverket är redo för den största humanitära insatsen någonsin om det blir krig i Irak, säger Kjell Larsson
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Debatt Sirenen Nr 2 • 2003 Nej, a
Page 5 and 6: Sirenen Nr 2 • 2003 kvinnor - Jag
Page 7 and 8: Foto: PER LARSSON Det blir rapport
Page 9 and 10: Sirenen Nr 2 • 2003 Fråga Verket
Page 11: Sirenen Nr 2 • 2003 n rädda liv
Page 15 and 16: Sirenen Nr 2 • 2003 Tema arbetsmi
Page 17 and 18: Sirenen Nr 2 • 2003 t... Foto: KA
Page 19 and 20: Sirenen Nr 2 • 2003 Isocyanatgase
Page 21 and 22: Använder du andningsskydd vid efte
Page 23 and 24: Sirenen Nr 2 • 2003 Erfarenheter
Page 25 and 26: Sirenen Nr 2 • 2003 Sirenens Räd
Page 27 and 28: Sirenen Nr 2 • 2003 skriver Micha
Page 29 and 30: Sirenen Nr 2 • 2003 M in gamle v
Page 31 and 32: Sirenen Nr 2 • 2003 fritidsmiljö
Page 33 and 34: Sirenen Nr 2 • 2003 Sätt stopp f
Page 35 and 36: Sirenen Nr 2 • 2003 Personalutbyt
Page 37 and 38: Sirenen Nr 2 • 2003 Brandmän ino
Page 39 and 40: Sirenen Nr 2 • 2003 Eget skyltreg

Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?