Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

Sirenen Nr 2 • 2003
t...
Foto: KATARINA SELLIUS
– Tänk er för brandmän, är
Ingvar Brynfors uppmaning till
yngre kollegor. Själv tänkte han
inte på vad han andades in och
det betalar han ett högt pris
för i dag.
Scandinavian Star
159 personer omkom på
Scandinavian Star.
Natten till den 7 april 1990
utbröt en brand ombord på
passagerarfärjan, på väg från
Oslo till Köpenhamn. 482 personer
fanns ombord.
Kaptenen, redaren och rederidirektören
anklagades
och dömdes för fartygets
bristfälliga säkerhet.
Ännu är branden inte ett avslutat
kapitel. Utredningen
kan komma att tas upp igen
efter att nya vittnesuppgifter
framkommit. Uppgifter som
tyder på att branden kan ha
varit ett försäkringsbedrägeri.
Använder du andningsskydd
vid eftersläckning?
Patric Conrad,
brandman, Karlskrona:
– Nej, aldrig.
Det finns inget
bra alternativ
till helskyddet.
Att rökdyka
är fysiskt
och psykiskt
krävande, det
är helt enkelt bökigt att använda
helskydd. Det gör man inte
om man inte är tvungen. Hade
det funnits någon bra och enkel
mask, eller lättare flaskor till
helskyddet, så skulle jag förmodligen
skydda mig bättre.
Kenneth Fagerman,
brandman, Göteborg
– Ibland, det
beror på hur
mycket det ryker.
Är det besvärande,använder
jag
rökskydd. En
tunn filtermask
eller halvmask. River man
i tak och väggar virvlar det upp
damm och elände, så man borde
nog skydda sig oftare. Det är
jobbigt att arbeta med halvmask,
man är väl lat av naturen.
Häromdagen hade vi en märklig
brand i en lägenhet, där bara
eftersläckningen tog sju timmar.
Jag använde tre luftpaket,
sen jobbade jag utan. Trots
dusch och bastu luktade vi rök
flera dagar efteråt. Efteråt skickade
jag faktiskt larmstället på
tvätt, det stod för sig själv.
Hans Andulv,
brandman, Göteborg
– Är miljön
mycket rökfylld,
använder
jag helskydd.
Annars halvmask,engångsfiltereller
inget alls.
Det händer att man slarvar.
Problemet är att det är för jobbigt
att ha helskydd när det
inte är absolut nödvändigt.
Men man vet ju inte vad man
drar i sig. Jag försöker alltid ha
ett engångsfilter i fickan på
larmstället. Men det händer att
man går och hostar svart några
dagar efter en släckning.
Thomas Andersson
Brandman, Göteborg
– Jag använder
skydd när jag
behöver det.
Tror jag. Säger
tror eftersom
det väl inte är
någon som direkt
vet hur
farligt det är.
– Jag vet att det inte är hälsosamt
att andas in rök, men jag
vet inte var gränsen går. Hur
mäter man risken? Jag avgör
från fall till fall om jag ska använda
andningsskydd. Börjar
det sticka i ögonen eller svida i
halsen tar jag alltid på skydd.
Tema arbetsmiljö
Hur farlig är röken och sotet?
– De mest skadliga
partiklarna tar sig
långt ner i lungorna
Rök och sot består av mängder
med pyttesmå partiklar.
Partiklar som vid inandning
kan göra dig sjuk.
De allra minsta – och farligaste
– tränger djupt ner i
lungorna.
– Brandpersonal är en särskilt
utsatt grupp eftersom de exponeras
för mycket höga koncentrationer
av partiklar, säger
Tommy Hertzberg, forskare vid
SP (Sveriges Provnings- och
forskningsinstitut) i Borås.
Vid brand är den övervägande
delen av partiklar så små att
de kan andas in. En kubikcentimeter
rök kan innehålla miljarder
små partiklar.
De minsta farligast
De allra minsta partiklarna tros
vara mest skadliga eftersom de
tar sig långt ner i lungorna.
Större partiklar stannar i svalg
och näsgångar.
Beroende på vad det är som
brinner, blir partiklarna bärare
av andra hälsofarliga ämnen.
Giftiga ämnen, som tungmetal-
Detta frigörs vid
en lägenhetsbrand
Vad bildas egentligen vid en
”vanlig” lägenhetsbrand?
Jo, många obehagliga och
hälsofarliga ämnen.
Sirenen frågade Per Blomqvist,
forskare vid SP i Borås och fick
de här svaren:
■ När ett enkelt material som
exempelvis en ”ren plast” (kolväte)
brinner bildas i huvudsak
vatten, koldioxid, kolmonoxid
(koloxid), oförbrända kolväten
och partiklar (sot). Det finns
dessutom kvar en rest förkolnat
delvis oförbränt material.
Vid en underventilerad brand,
som i en lägenhet, ökar andelen
kolmonoxid, oförbrända
kolväten och partiklar. Detta är
oönskade brandgaskomponenter
som är hälsofarliga och
kan vara direkt dödliga.
■ Kolmonoxid är en narko-
ler, dioxiner och isocyanater,
fastnar på partiklarna och hamnar
i kroppen.
Är det partiklarna i sig, eller
de ämnen som fastnar på dem,
som är skadliga?
– Det vet man inte riktigt. Det
finns mycket lite forskning
inom detta område. Däremot är
det bevisat att partiklar är skadliga
för hälsan. Fast man vet inte
varför.
Hur påverkas hälsan?
– Partiklar kan ge upphov till
oregelbunden hjärtrytm vilket i
sin tur kan leda till stress som
kan utlösa en hjärtinfarkt. Man
kan drabbas av lungskador och
sjukdomar, relaterade till luftvägarna,
som astma och bronkit.
Troligen påverkas även immunförsvaret.
Även när den värsta röken
skingrats och eftersläckning tar
vid, finns rök och partiklar kvar
i luften. Då sprids normalt mer
damm och grövre partiklar än
under själva branden.
– Det är en klar hälsorisk i de
fall man tar av andningsskyddet
för tidigt.
tisk gas vars effekt är att man
tappar medvetandet och vid
tillräckligt höga koncentrationer
dör. Kolmonoxidförgiftning
är troligen den största orsaken
till dödsfall i samband
med bränder. Oförbrända kolväten
är en grupp av tusentals
olika ämnen. Ämnen bland
dessa som kan ha en direkt effekt
vid en brand är aldehyder,
speciellt formaldehyd och
akrolin. Dessa ämnen är starkt
irriterande i låga koncentrationer
och dessutom cancerframkallande.
Andra ämnen som
har en mer långtidseffekt är till
exempel bensen och gruppen
polycykliska aromatiska kolväten
(PAH). Många av dessa ämnen
är cancerframkallande.
Men en lägenhet är en mix av
olika material. Här finns bland
annat spånskivor och polyuretan
som innehåller kväve och
17
Hur kan man skydda sig
mot partiklar?
– Filtermask skyddar mot
större partiklar. Men de allra
minsta, som är i molekylstorlek,
passerar genom filterskyddet.
Då är det nog bara andningsapparat
som skyddar.
Smutsiga och sotiga larmställ
hänger i skåpen på
brandstationerna. Vad sitter
egentligen på dem?
– Sot innehåller polyaromatiska
kolväten (PAH), vilket är
ett känt cancerframkallande
ämne. Det är svårt att säga hur
arbetskläderna påverkar hälsan.
Men rent allmänt bör man
undvika hudkontakt och inandning
av sot.
Vid SP pågår forskning som
ska öka kunskapen om partiklar
som uppstår vid bränder.
– Vi vill ta reda på hur mycket
partiklar som egentligen bildas
vid en brand. Vad som fastnar
på dem och hur de påverkar
hälsan.
PVC-material som innehåller
klor.
■ Vid en underventilerad
brand med kväveinnehållande
material bildas cyanväte. Den
är en mycket giftig narkotisk
gas som snabbt kan leda till att
man förlorar medvetandet och
dör.
Kväveinnehållande material
bildar också isocyanater.
■ Klorinnehållande material
(som PVC) ger väteklorid när
de brinner. Detta är en kraftigt
irriterande gas som kan ge skador
på ögon och lungor. Klorerade
kolväten som exempelvis
dioxiner och furaner kan också
bildas i en rumsbrand. Dessa
ämnen bildas i mycket låga
halter, men är mycket giftiga
och ger långtidseffekter.