Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

Sirenen Nr 2 • 2003
Fråga Verket
Lars Hedström
■ ■ ■ Jag läser i ortstidningen att det fattas pengar till
kommunens räddningstjänst. Det ska räddningstjänsten
lösa genom att dels dra in deltidskårer, dels öka intäkterna
genom att ta mer betalt för
det förebyggande arbetet,
exempelvis information till
skolelever. Två frågor i anslutning
till detta:
1) Anser Räddningsverket
att nedläggning av deltidskårer
kan användas som en
Vad tycker Räddningsverket?
I den här spalten har du som läsare
möjlighet att ställa frågor till Räddningsverket
och få besked. Överdirektör
Lars Hedström besvarar i
varje nummer en eller flera frågor.
Välkomna att ”Fråga Verket”!
budgetregulator för att få ekonomin att gå ihop? Är det inte,
enligt lag, kommunens riskbild som ska styra beredskapen?
Vad gör tillsynsmyndigheten Räddningsverket åt detta?
2) Kan kommunen verkligen kräva betalt för att åka ut och
lära skolbarn brandskydd? Ingår det inte i den kommunala
räddningstjänstens grundläggande uppgifter att bedriva utåtriktad,
förebyggande verksamhet? Effekten av att ta betalt
blir att eleverna i skolor med knaper ekonomi inte får någon
utbildning alls i brandskydd.
Mellanstadielärare
Nedläggning av styrkor kan
inte bli en budgetregulator
Kommunen ska svara för att
skador till följd av bränder förebyggs.
Kommunen ska också
främja annan olycks- och
skadeförebyggande verksamhet.
Kommunen fattar själv beslut
om hur räddningstjänsten
utformas och dimensioneras.
Arbetet utgår från riskerna,
men också samhällsplanering,
infrastruktur och
geografi är viktiga utgångspunkter.
Det beskrivs i kommunens
riskanalys.
Länsstyrelserna gör tillsyn
av kommunens räddningstjänst.
Räddningsverket svarar
för tillsynsvägledning och
central tillsyn – vägleder länsstyrelserna
i deras arbete och
uttalar sig då oenighet råder.
Tillsynen är till för att säkerställa
en godtagbar och effektiv
räddningstjänst utifrån
samhällets normgivning, till
exempel lagar, föreskrifter
och allmänna råd.
Som svar på din fråga
– nedläggningar av deltidsstyrkor
inom räddningstjänsten
kan inte bli en budgetregulator
för kommunens
ekonomi.
Det är i första hand länsstyrelsernas
uppgift, men också
Räddningsverkets tillsynsenhets
uppgift, att följa upp att
kommunernas räddningstjänst
utformas och dimensioneras
utifrån en riskanalys
och ett helhetsperspektiv.
Kommunen har dock möj-
Ska inte
risken styra
beredskapen?
ligheter och ska fatta beslut
om sin räddningstjänst och
göra avvägningar utifrån ett
helhetsperspektiv. Därför är
det bra om kommunens
räddningstjänst och säkerhetsarbete
diskuteras utifrån
ett medborgar- eller kundperspektiv
och diskuteras av
de lokala politikerna.
Upp till kommunerna
När det gäller information i
skolorna är det en mycket
viktig del i det förebyggande
arbetet och då i hela perspektivet
skydd mot olyckor.
Räddningsverket lämnar
stort stöd till kommunerna i
form av olika projekt och
hjälpmedel. Den ”enskilda
människan” och information
till allmänheten är prioriterade
områden för oss. Hur arbetet
bedrivs i kommunerna,
på vilket sätt och av vilka, är
upp till kommunerna själva
att bestämma.
För mig är det självklart att
området skydd mot olyckor
finns med i skolarbetet. Det
är olyckligt om skolans ekonomi
ska avgöra om eleverna
får utbildning eller inte. De är
den kanske viktigaste av alla
målgrupper.
Kommunerna löser det här
olika. En del kommuner utbildar
lärare. Många kommuner
använder sin räddningstjänstpersonal
i arbetet.
Lars Hedström
SKICKA DINA FRÅGOR HIT:
e-post: sirenen@srv.se
eller ”Fråga Verket”, Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad
Du kan även ringa in frågor: 054-13 51 02, 13 51 04, 13 51 06.
Foto: JONATHAN STRANDLUND
Publiken i Hultsfred var eld och lågor när tyska rockbandet Rammstein släppte loss i somras. På allt
fler konserter används fyrverkerier, eldkastare och andra effekter. Särskilt inomhus är dessa produkter
en potentiell brandfara, det fick vi ett skrämmande exempel på i USA i februari.
Inomhusfyrverkerier
en risk som ökar
Fyrverkerier och ”eldsprut”
inomhus blir allt vanligare.
– Framför allt ökar användningen
av specialeffekter
vid sportevenemang. Vi
ser risker med detta, säger
Bengt-Ove Ottosson vid polisens
tillståndsgrupp i Västra
Götaland.
98 människor omkom och
många skadades i slutet av februari
vid en brand på en nattklubb
i West Warwick i den
amerikanska delstaten Rhode
Island. Ett rockband stod på
scenen när ett fyrverkeri antände
inredningen. Panik uppstod
när de 250 besökarna skulle ta
sig ut. Arrangören saknade tillstånd
att använda fyrverkerier.
I Sverige regleras användning
av fyrverkerier och pyrotekniska
sceneffekter av ordningslagen.
Centralt ansvar har Rikspolisstyrelsen,
lokalt ger berörd
polismyndighet tillstånd.
Räddningstjänsten fungerar
som remissinstans.
Det krävs alltid särskilt tillstånd
för att få använda fyrverkerier
inomhus.
– Det är en oroande trend att
allt fler använder specialeffekter
inomhus. Även eldeffekter
med gasol ökar. Ett tillstånd är
ingen hundraprocentig garanti
för att det inte går snett, säger
Bengt-Ove Ottosson, som
tillstyrker ett hundratal ansökningar
årligen i Västra Götaland.
– Det som hände i USA kan
även hända här. Det hänger på
den som handskas med fyrverkerierna.
Tillstånd ges inte till vem som
helst. Den som hanterar fyrverkerierna
måste uppvisa intyg
som styrker kompetensen.
Dessutom krävs en redogörelse
för vilka fyrverkerier, hur och
när de ska användas.
– Men de allra flesta ansökningarna
går igenom eftersom
de anses vara seriösa. Bara någon
enstaka får avslag, säger
Ottosson.
Testar pyroteknik
Räddningsverkets avdelning
för brandfarliga och explosiva
varor (före detta Sprängämnesinspektionen)
har till uppgift
att godkänna och granska pyrotekniska
produkter.
– Alla pjäser måste vara godkända.
Därför testar vi alla pyrotekniska
sceneffekter och
märker dem med godkännandenummer.
Lämplighet och säkerhetsavstånd
bedöms för oli-
ka pjäser, förklarar Kenneth
Jarnryd, Räddningsverket.
– Men vi vet att det förekommer
illegal pyroteknik som beställs
utomlands eller tillverkas
hemma.
Med anledning av det inträffade
i USA kommer Räddningsverket
att ta upp problemen
med branschföretagen som
tillverkar och importerar produkterna.
– Vår rekommendation till
polis och räddningstjänst är att
bedöma pjäsernas lämplighet
för lokalen vid exempelvis ”demoskjutningar”
innan evenemanget
äger rum.
I Sverige har inga större
olyckor skett. Men det finns ett
tiotal olyckor där pyrotekniker
blivit brännskadade under
scenshower.
Händer det att rockband
uppträder inomhus med fyrverkerier
utan att ha tillstånd?
– Här finns ett visst mörkertal.
Det är troligt att mindre
rockband som turnerar mellan
länderna struntar i svenska regler,
säger Kenneth Jarnryd.
KATARINA SELLIUS
Malmö satsar kvinnligt – och danskt
Sex kvinnor har erbjudits plats
vid räddningstjänsten i Malmö
i projektet ”Kvinnlig brandman”,
som Sirenen berättade
om i förra numret.
19 kvinnor har testats inför
rekryteringen. Bland annat på
det fysiskt mycket krävande
”Varvet”, vilket blev för tufft för
samtliga tjejer.
– Meningen är att de under en
tvåårsperiod ska få möjlighet
att öva upp sina förmågor för
att kunna uppfylla Malmös
krav för nyanställning av
brandmän. Målet är att vi under
projektets gång ska anställa
tjejerna, säger Erling Johansson
vid räddningstjänsten i Malmö.
Samtidigt har tio brandmän
nyanställts i Malmö. Alla män.
En av de nyanställda är inflyt-
tad från Danmark, där han gått
sin utbildning och arbetat som
brandman i flera år.
– För att kunna söka jobb i
Sverige lät han värdera sin danska
utbildning och Räddningsverket
fann den jämförbar med
den svenska. Anställningen är
den första i sitt slag och öppnar
för nya intressanta möjligheter,
säger Erling Johansson.