Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

Foto: PER LARSSON
Det blir rapport på det här. Gösta Löwemo, bostadsrättsföreningen, och Carl-Ejno Carlgren konstaterar
att vinden blivit ett skräpupplag, Lennart Ahlberg gör notering för rapport.
Bostadsbrandsyn
– Brandmännen tycker det
är nytänkande i deras roll
Vad händer om det börjar
brinna? Hur ser det ut i hyreshusen?
Brandmännen i Linköping
håller på att lära sig.
De gör bostadsbrandsyn.
Det bor en liten hamster i
många av oss. Saker som aldrig
används kan vara svåra att göra
sig av med. Till och med tomma
pappkartonger. Bra att ha någon
gång. Men när kartonger
lämnas både här och där beror
det snarare på ren slöhet.
På Åbylundsgatan i Linköping
är det mesta i god ordning.
Men inte allt.
Styrkeledare Lennart Ahlberg
öppnar dörren till ett
vindsutrymme, strax innanför
dörren har någon lämnat en
hög tomkartonger.
– Här ser för jävligt ut, säger
Gösta Löwemo, representant
för bostadsföreningen.
Han är mån om att det ser bra
ut, och när Ahlberg konstaterar
att det även finns gott om
brännbart material i förråden,
så säger Löwemo:
– Jag skriver till medlemmarna
att det inte får se ut så här,
att de inte får ha brandfarliga
föremål i förråden.
– Det ska du inte göra. Det
finns inget som säger att de
inte får ha material som kan
brinna i förråden, däremot får
de inte ha brandfarlig vätska
här uppe.
Det hittar man heller inte.
Däremot lär sig Ahlberg och
kollegan Carl-Ejno Carlgren att
hitta i husen. Det är en vits med
bostadsbrandsyn. Uppgiften är
förebyggande, rätta till brister
som kan orsaka brand. Skulle
det ändå brinna så har räddningstjänsten
skaffat sig lokalkännedom.
– Vi får kontroll på rökluckor,
brandposter, om det finns stigarledning,
allmän orientering
av bostadsområdet. Jag tycker
uppgiften är bra, tror de flesta i
kåren tycker det, säger Lennart
Ahlberg.
Knackar inte dörr
Bostadsbrandsynen innebär
inte att brandmännen knackar
dörr hemma hos folk. Däremot
går de igenom allmänna utrymmen
som källare, trapphus
garage och vindar, samt den
allmänna ordningen på gårdsplanen.
– Men det händer att folk passar
på att komma ut och diskutera
med oss när vi är här.
Christer Axén på förebyggande
avdelningen drog igång bostadsbrandsynen
som ett projekt
1999. I dag är det en etablerad
verksamhet med sex
stora fastighetsbolag involverade.
I takt med att verksamheten
växt har brandsynen utökats
från en till flera dagar i
veckan i mån av tid. Varje styrka
har också fått fasta geografiska
ansvarsområden.
Dessutom genomförs informationskvällar
i bostadskvarteren.
Räddningstjänsten tar
880 kronor för brandsyn och
information.
– Kontinuiteten
i arbetet har
gjort att personalen
fått upp
ögonen för den
här typen av
verksamhet och
tycker att det är
ett nytänkande
i brandmannens
roll. Gensvaret
från dem
är mycket bra,
säger Christer
Axén.
Hur ser det ut
då i bostadskvarteren?
– Generellt
sett är det bätt-
re ordning där det är insatslägenheter,
där finns en förening
som är intresserad av god ordning,
säger Lennart Ahlberg.
Insatsstyrkan skriver vad
man kallar ett ”mjukisprotokoll”.
När bristen är åtgärdad
skickar bostadsrättsföreningen
eller fastighetsbolaget en
kvittens. Om felet var allvarligt
görs också en efterkontroll, oftast
av förebyggande avdelningen.
Vilket är vanligaste anmärkningen?
– Att vindsförråd är olåsta
och belamrade med grejer är
ett stort problem.
Gösta Löwemo inser risken
om en presumtiv pyroman
skulle leta sig upp på vinden,
han noterar vilka förråd som är
olåsta.
– Vi har också hittat och åtgärdat
många brandposter
som kärvat fast eftersom de
inte spolats igenom på åratal,
säger Ahlberg.
Med en liten uppoffring, arbetet
tar några timmar, hjälper
räddningstjänsten både de boende
och sig själva.
PER LARSSON
Foto: PER LARSSON
Så här gör vi. Lennart Ahlberg går igenom dagens
bostadsbrandsyn tillsammans med Carl-
Ejno Carlgren och Thomas Adolfsson.
12 000 deltidsbrandmän
utan avtal
Avtalet för landets 12 000 deltidsanställda brandmän är uppsagt.
Det innebär att deltidsbrandmännen står utan avtal efter
den sista mars.
– Det är en rad sociala frågor vi inte är nöjda med. Som till exempel
ersättningen från Försäkringskassan när en deltidsbrandman
skadar sig i tjänsten. Vi får inte ut något då, säger Greger
Sundgren, vice ordförande i Brandmännens Riksförbund, BRF.
Enligt Sundgren finns det flera sociala trygghetsfaktorer man
vill diskutera.
Förhandlingar med Kommunförbundet har nyligen inletts.
– Vi vill förstås också få upp lönen. Det skulle göra det lättare
att rekrytera deltidsbrandmän och behålla dem vi har.
Deltidsbrandmännen genomför i maj sin förbundskongress.
Ungdomssatsning ska minska
antalet anlagda bränder
Minst var fjärde brand är anlagd och 60 procent av dem anläggs
av barn och ungdomar. De anlagda bränderna i Sverige kostar
en miljard varje år.
Därför gör Brandförsvarsföreningen, Räddningsverket, Kommunförbundet
och Försäkringsförbundet en gemensam insats
mot anlagda bränder i en ungdomssatsning.
– Tillsammans har vi tagit fram ett åtgärdsprogram om vilka
åtgärder vi anser bör prioriteras för att minska antalet bränder.
Information till barn och ungdomar i skolan är den absolut viktigaste
åtgärden. Anlagd brand är i hög grad ett ungdomsproblem.
Vi tror att en väg att minska antalet är samordnade insatser
för att nå barn och ungdomar i den kommun där de bor, säger
Mette Lindahl-Olsson, Räddningsverket.
Räddningsverket arbetar för närvarande med ett nytt skolmaterial,
som planeras vara klart i höst.
Förutom mer information i skolorna vill de fyra organisationerna
att kommunerna har åtgärder mot anlagda bränder i sina
räddningstjänstplaner och kommande handlingsprogram, samt
att samarbetet kring brandutredningar förbättras och utvecklas.
– Tanken är att få igång ett samarbete mellan räddningstjänst,
polis, sociala myndigheter och lokala nätverk kring det här problemet,
säger Mette.
Hela åtgärdsprogrammet ligger på Räddningsverkets hemsida
www.srv.se.
Norrtälje kräver
systematiskt brandskyddsarbete
Räddningstjänsten i Norrtälje har tagit fasta på Räddningsverkets
allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete.
Till alla ansvariga för brandsyneobjekt har räddningstjänsten
skickat en broschyr som förklarar ägarens skyldighet, med hänvisning
till paragraf 41 i räddningstjänstlagen, att bedriva systematiskt
brandskyddsarbete.
– Vi ställer krav på systematiskt brandskyddsarbete när vi går
brandsyn. Om det inte sker tas det till protokollet, säger brandinspektör
Kenneth Strömberg.
Beslut om att ställa detta krav togs av skyddsavdelningen.
– Vi tror stenhårt på modellen. En del som vi möter tycker säkert
inte det är skäligt. Men våra krav kommer förstås att skilja
sig beroende på vilken typ av objekt det är.
Räddningstjänsten har 500 brandsyneobjekt. På hur många
finns ett dokumenterat brandskyddsarbete?
– Det är inte många. Fem procent kanske.
Norrtäljes åttasidiga broschyr är föredömligt lättillgänglig, ger
en första information om vad systematiskt brandskyddsarbete
innebär och tips om hur man kan gå till väga.
Älvkarleby kikar norrut
Älvkarleby kommun har visat intresse att bli medlem i Gästrike
räddningstjänstförbund.
– De har fått en prislapp, nu ligger bollen hos dem, säger Mats
Granat, räddningschef i förbundet.
Älvkarleby kommun ingår i dag i Nordupplands räddningstjänst
där Älvkarleby, Östhammar och Tierp kommuner samarbetar
genom civilrättsligt avtal.
Älvkarleby, med Skutskär som huvudort, ligger i Uppsala län
men med knappa två mil till Gävle finns en naturlig koppling
norrut.
I Gästrike räddningstjänstförbund ingår Gävle, Sandviken, Hofors
och Ockelbo kommuner.
7