Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 2 <strong>•</strong> <strong>2003</strong><br />
Isocyanatgasen är lömsk<br />
– osynlig och luktlös. Men i<br />
dag finns gasfilter som skyddar<br />
mot isocyanater.<br />
– När man kommer ut i<br />
”friska luften” efter en insats<br />
och tar av sig helskyddet bör<br />
man sätta på sig ett sådant<br />
filterskydd. Räkna med att<br />
isocyanater finns vid de allra<br />
flesta bränder, säger Björn<br />
Albinson, brandingenjör vid<br />
Räddningsverket.<br />
Det har länge funnits en stor<br />
osäkerhet om hur effektiva gasfilter<br />
är mot lågkokande isocyanater.<br />
Därför har tryckluftsmatat<br />
andningsskydd varit den generella<br />
rekommendationen vid<br />
arbete där man riskerar att andas<br />
in isocyanater.<br />
Inom industrin är detta ett<br />
uppmärksammat problem sedan<br />
länge. Bland billackerare<br />
och plastvaruarbetare finns<br />
många fall av arbetsskador i<br />
form av isocyanatastma.<br />
Kolfilter ger skydd<br />
I en forskningsrapport kom Foi,<br />
Totalförsvarets forskningsinstitut,<br />
för något år sedan med nya<br />
rön – det finns kolfilter som klarar<br />
isocyanater. Även de komplicerade<br />
lågkokande.<br />
Arbetsmiljöverkets slutsatser<br />
är därmed att det går att skydda<br />
sig med filterskydd mot alla typer<br />
av isocyanater. Filtret bör<br />
användas tillsammans med en<br />
tillpassad helmask för att även<br />
skydda ögonen.<br />
Innebär detta att brandmän<br />
kan skydda sig mot isocyanater,<br />
vid exempelvis eftersläckning,<br />
på annat sätt än med<br />
helskydd?<br />
– Ja, i dag kan man skydda sig<br />
mot isocyanater, men när man<br />
Vad innehåller egentligen<br />
skitiga larmkläder?<br />
I Södertörn har man tvättat<br />
larmställ för att söka svar<br />
på frågan.<br />
I dag finns inga rutiner för tvätt<br />
av larmställ.<br />
– När rocken är tillräckligt skitig<br />
skickas den på tvätt. Det är<br />
upp till den enskilde brandmannen<br />
att bedöma när hans larmställ<br />
ska på tvätt. Några tvättar<br />
kanske fyra gånger om året<br />
medan andra inte tvättar på flera<br />
år. Vissa tycker det ser tufft ut<br />
med skitigt larmställ, säger Birger<br />
Andersson, stabsbefäl och<br />
miljösamordnare vid Södertörns<br />
brandförsvarsförbund.<br />
släcker bränder ska man i första<br />
hand alltid använda tryckluft,<br />
säger Birgitta Carlsson, ansvarig<br />
för andningsskydd på Arbetsmiljöverket.<br />
Problemet är att det inte finns<br />
någon mätutrustning som ger<br />
utslag om det förekommer isocyanater<br />
i luften.<br />
– Även när man befinner sig<br />
en bit bort från branden bör<br />
man ha något slags filterskydd.<br />
– Om man vill använda filterskydd<br />
finns det i dag godkända<br />
filter på marknaden. Men det är<br />
inte alla leverantörer som har<br />
dem. Det är viktigt att man vänder<br />
sig till sin leverantör och<br />
frågar om deras filter verkligen<br />
stoppar alla typer av isocyana-<br />
Det var när det nya miljöledningssystemet<br />
skulle införas<br />
som han och hans kollegor fick<br />
idén till tvätten.<br />
– Vad bär vi med oss i kläderna<br />
och vad släpper vi ut i spillvattnet<br />
när vi tvättar dem? Hur<br />
påverkar det yttre miljön och<br />
hur påverkar det oss själva? Det<br />
är frågor som vi egentligen burit<br />
på länge, och nu är det dags<br />
att göra något åt det.<br />
Höga halter kolväten<br />
Fyra larmställ plockades<br />
slumpmässigt ut från fyra stationer.<br />
Med hjälp av beklädnadsansvarige<br />
Kurt Ulfves samt<br />
miljöinspektör Magnus Dybeck<br />
i Nynäshamn tvättades larm-<br />
Tema arbetsmiljö<br />
Så här skyddar du dig mot<br />
hälsovådliga gaser och partiklar<br />
Foto: SUNDSTRÖM SAFETY AB<br />
Enligt Arbetsmiljöverket bör man använda någon form andningsskydd när man vistas på en brandplats<br />
– även då man inte deltar i rökdykning. Den här helmasken med gasfilter av typ ABE1 eller<br />
ABEK1+P3 fungerar vid arbeten där isocyanater förekommer. Detta filter räcker i 40 arbetstimmar och<br />
måste därefter bytas.<br />
ter, säger Birgitta Carlsson.<br />
Mät om det finns koloxid!<br />
Räddningsverkets Björn Albinson<br />
ger denna uppmaning:<br />
– Problemet med filterskyddet<br />
är att det inte skyddar mot<br />
koloxid som är en mycket giftig<br />
gas. Det är inte alls ovanligt att<br />
koloxid förekommer vid eftersläckning<br />
på en brandplats. För<br />
att lösa det problemet kan man<br />
använda en mätutrustning som<br />
känner av om koloxidhalten är<br />
hög. I det läget är det bara helskydd<br />
som gäller.<br />
– Det är räddningschefens ansvar<br />
att se till att det finns kunskap<br />
om hur man bäst skyddar<br />
sig. Det ansvaret ska inte läggas<br />
– En del tvättar inte larmstället på flera år<br />
ställen efter konstens alla regler<br />
för att få ett så noggrant prov<br />
som möjligt.<br />
En första analys av spillvattnet<br />
tyder på att brandtvätten<br />
innehåller brandrelaterade<br />
komponenter och betydligt högre<br />
halter av polyaromatiska<br />
kolväten (PAH) än vad som exempelvis<br />
finns i trafikbelastat<br />
dagvatten i Stockholm.<br />
Tidigare mätningar visar att<br />
halterna av olika PAH i dagvattnet<br />
ligger mellan 5 och 2 700<br />
nanogram per liter. Motsvarande<br />
värde i det analyserade<br />
brandtvättvattnet var 44 000<br />
nanogram per liter.<br />
Enligt experterna på IVL,<br />
Svenska Miljöinstitutet, är det<br />
på enskilda brandmän. Chefen<br />
ansvarar för att arbetsmiljön är<br />
säker, att det finns adekvat<br />
skyddsutrustning tillgänglig<br />
och att den används. Andningsmasker<br />
och filterskydd ska helt<br />
enkelt finnas med i bilen.<br />
Vid vilken typ av bränder<br />
behövs andningsmask?<br />
– Vid alla bränder. Även den<br />
personal som befinner sig i omgivningarna<br />
runt branden eller<br />
arbetar med eftersläckningen<br />
bör tänka på att skydda sina<br />
andningsvägar. Även de riskerar<br />
att utsättas för skadliga luftföroreningar,<br />
säger Björn Albinson.<br />
För att skydda sig mot sot, asbest<br />
eller partikelbundna föroreningar<br />
rekommenderar Ar-<br />
för tidigt att dra några slutsatser<br />
av detta. Ytterligare prover<br />
kommer därför att tas. För att<br />
bättre belysa brandtvättens<br />
föroreningsinnehåll ska bland<br />
annat ett referensprov från en<br />
”normal tvätt” analyseras.<br />
Saknar regler och normer<br />
Birger Andersson ser tvätten<br />
som ett komplement till Räddningsverkets<br />
arbete med att<br />
kartlägga miljöeffekter i samband<br />
med olyckor. Hittills har<br />
mätningar och analyser genomförts<br />
vid ett 25-tal bränder, vilket<br />
presenterats i två rapporter.<br />
– Genomgående hittar man<br />
höga förekomster av den ämnesgrupp<br />
som kallas PAH och<br />
19<br />
betsmiljöverket och Räddningsverket<br />
helmask med partikelfilter<br />
klass P3. Helmasken är nödvändig<br />
för att också ögonen ska<br />
skyddas.<br />
Som skydd mot gaser rekommenderas<br />
ett ”allround”-filter<br />
av typ ABEK-P som skyddar mot<br />
organiska, oorganiska och sura<br />
gaser samt ammoniak. Förkortningen<br />
P anger att detta filter<br />
även skyddar mot partiklar.<br />
Brandutredare utsatta<br />
Räddningstjänstens och polisens<br />
brandutredare riskerar<br />
också att exponeras för isocyanter<br />
och hälsovådlig rök.<br />
Räddningsverkets ansvarige<br />
för brandutredarprojektet Ulf<br />
Erlandsson manar till försiktighet.<br />
– Så länge det finns en pyrande<br />
brand, exempelvis i trossbottnen,<br />
finns också koloxid i<br />
luften. I ett sådant utrymme ska<br />
inga brandutredare gå in utan<br />
helskydd.<br />
Hur vet en brandutredare<br />
när det är fritt fram att gå in<br />
utan andningsskydd?<br />
– Mitt generella råd är att aldrig<br />
ge sig in en brandskadad<br />
lokal innan ordentlig ventilering<br />
skett.<br />
Ytterligare en utsatt yrkeskategori<br />
är restvärdesräddare.<br />
Även för dessa gäller det att tänka<br />
igenom skyddet av andningsvägarna<br />
innan de ger sig<br />
in i en lokal där det brunnit.<br />
FOTNOT: Räddningsverket har<br />
gett ut Aktuellt-bladet ”Andningsskydd<br />
för brandpersonal”.<br />
I samråd med Arbetsmiljöverket<br />
ges rekommendationer om<br />
personligt skydd. Aktuellt nummer<br />
4/1999.<br />
där vissa ingående ämnen är<br />
cancerogena. Det är exponeringar<br />
som kanske inte ger några<br />
direkta effekter, de kan visa<br />
sig först om 20-25 år.<br />
– Målet är att vi ska få en samlad<br />
bild av vad det är vi utsätter<br />
oss för i vårt arbete. Vi saknar<br />
regler och normer för att kunna<br />
bestämma olika skyddsnivåer.<br />
Har man deltagit i en insats vid<br />
exempelvis en avfallsdeponi, så<br />
ska samtliga ställ skickas på<br />
tvätt. Ofta får vi reda på efteråt<br />
att en brand innehöll ohälsosamma<br />
ämnen. Men då är det ju<br />
för sent, säger Birger Andersson.