Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

14 Tema arbetsmiljö Sirenen Nr 2 • 2003 När det brinner för fullt och brandmännen jobbar är heltäckande skydd en självklarhet. Mycket av gifterna försvinner långt upp i luften och blåser undan. Men många gaser och partiklar sprids kring en brandplats och medför att fler än de brandmän som släcker eller vistas i kraftig rök behöver skydda andningsvägarna. Vid eftersläckning åker ofta det heltäckande skyddet av. Det är bökigt och varmt att arbeta med. Det är svårt att prata och röra sig fritt. Efteråt fräser man svart och går runt och harklar sig i flera dagar. Men vad är det en brandman exponeras för? Vilka farliga ämnen riskerar han eller hon att andas in. Vilka konsekvenser får det för hälsan? Sirenen har pratat med brandmän, skyddsombud samt forskare och experter på området. Vi skriver ofta om att brandmän ska börja jobba förebyggande. Detta åttasidiga tema handlar också om förebyggande – hur brandmän förebygger skador på sig själva. ■ ■ ■ Har du synpunkter i ämnet, skriv till: sirenen@srv.se TEXTER: KATARINA SELLIUS Oskyddade brandmän äv – Vi måste ändra attityd till arbete i brandgaser. Ute på jobb måste var och en vara sitt eget skyddsombud och tänka på riskerna. Det säger Åke Blomqvist, huvudskyddsombud och fackligt ombud (Kommunal) vid räddningstjänsten i Storgöteborg. Varje brand är unik. Vilka föroreningar som bildas beror på vad som brinner. Partiklar från epoxiplaster, kolfibrer, asbest, mineralullisolering, skogsbränder med mera nämns i olika rapporter som risker. Isocyanater bildas vid de flesta bränder. På avfallsstationer samlas stora mängder datorer och hushållsapparater, vars höljen innehåller bromerade flamskyddsmedel. Vid brand frigörs höga halter dioxiner och fura- ner, kemikalier som kan skada fortplantningsförmågan hos människor och skada utvecklingen hos foster. Ämnen som även kan framkalla cancer. Oidentifierade risker I Göteborg har företagshälsovården upptäckt flera fall av astmaliknande skador bland brandmännen efter regelbundna tester av lungfunktionen. – Man vet inte säkert vad det beror på. Men man anar att röken är boven. Vi måste bli duktigare på att använda andningsskydd. Tryckluftsapparat kan bara användas under en begränsad tid och det blir tungt och hett. Och anses det inte nödvändigt, så åker den av. Minsta motståndets lag gäller, säger Åke Blomqvist, som ändå anser att brandmännen är medvetna om att det är ett arbetsmiljöproblem. – Problemet är att det är svårt att förutse brandgasernas innehåll. Vi kan inte tillräckligt om detta. Det handlar om oidentifierade risker, särskilt när vi går från en ren rökdykarinsats till eftersläckning och restvärdeshantering. Gifterna syns inte, men de finns ju där. Enligt Blomqvist är det svårt att driva skyddsfrågor, dels är de är inte självgående och man måste ligga på hela tiden, dels är det en ekonomisk fråga i form av personalminskningar. – Förr var vi mer folk på släckning, vilket innebar att var och en inte behövde utsätta sig lika mycket för rök. I dag satsar vi på kraftiga fläktar för att få vädra bort giftiga gaser, men vi satsar också på personligt skydd. Cancerogena ämnen Många ämnen som finns i brandrök (exempelvis bensen – Gifterna finns, men syns inte, säger Åke Blomqvist och polyaromatiska kolväten, (PAH) har vid djurförsök visat sig kunna framkalla tumörer och ge cancer. Om det finns någon förhöjd risk för brandmän att utveckla cancer vet man inte så mycket om i dag. Studier som gjorts, och som visserligen visar på en ökad dödlighet i vissa tumörsjukdomar, är gjorda på brandmän som var verksamma för flera decennier sedan. De senaste år- tiondena har många nya syntetiska material tillkommit och därmed förekomsten av möjliga cancerframkallande ämnen i brandrök. Å andra sidan har medvetenheten ökat och skyddsutrustningen förbättrats. Problematiken kring det personliga skyddet har även fått konsekvenser för brandmännen i New York. Efter 11 september har många brandmän drabbats av hosta och andra hälsoproblem. Det fanns skadliga ämnen i luften och få använde andningskydd under insatsen. Känna till riskerna Den enskilde brandmannens kunskaper om riskerna vid brandgasexponering är viktig för att han eller hon ska kunna bedöma riskerna och arbeta säkert på en brandplats. Forskare vid Svenska Miljöinstitutet, IVL, varnar räddnings-
Sirenen Nr 2 • 2003 Tema arbetsmiljö Foto: STIG DAHLÉN entyrar hälsan tjänstens personal för att andas in brandrök. I IVL-rapporten ”Brandmännens arbetsmiljö” konstateras att brandmännens kunskaper om brandgasers giftighet, är dålig. Jan Tapani, lärare vid Räddningsverkets skola i Revinge, är medveten om detta. Är utbildningen på skolorna Ansvaret för arbetsmiljön Vem ansvarar för att arbetsmiljön är säker? ■ Arbetsgivaren har, enligt 3 kapitlet, paragraf 2 i arbetsmiljölagen, huvudansvaret för att arbetsmiljön är säker. Denne ska, enligt paragrafen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. ■ Arbetsgivaren ska, innan personlig skyddsutrustning väljs, analysera och värdera riskerna vid arbetet, samt bedöma vilka egenskaper utrustningen ska ha för att skydda mot dessa. (AFS 1993:40 9§). bristfällig på detta område? – Vi tar visserligen upp brandgasers sammansättning och hälsovådlighet, men generellt lägger vi för lite tid och kraft på detta i utbildningen. På grund av tidsbrist och just för att det är så komplext. Ingen har tyvärr orkat ta tag i det här området. Det är ju viktigt att förstå varför man ska skydda sig. – Vi har som krav på våra elever, instruktörer och servicepersonal att de ska använda helskydd under insats, eftersläckning och omladdning. Detta för att gardera sig mot inandning av skadliga ämnen. Vi räknar med att de för med sig dessa rutiner ut på stationerna. ■ Arbetsgivaren ansvarar också för att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och därmed förenade risker är tillräckliga för att en tillfredsställande arbetsmiljö ska uppnås. ■ Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer särskilda krav på personligt skydd vid rök- och kemdykning. ■ Därutöver har självklart alla som arbetar i riskmiljöer ett personligt ansvar för att förebygga skador på sig själva. Enkelt uttryckt – vara sin egen kropps skyddsombud. Micael Hajas, brandman, Botkyrka: – Nej. Vi pratar visserligen om det ibland, att man kanske borde. Men man vet ju inte riktigt vad man ska vara rädd för, det finns för lite kunskap. Eller så är det lathet. – Förmodligen är det inte särskilt hälsosamt. Man snyter ju svart ur näsan efter en insats. Jag vet inte ens om vi har filterskydd på stationen. 15 Använder du andningsskydd vid eftersläckning? Peter Åberg, 49, Nyköping: – Jag använder andningsskydd, luftpaket, när luften inte känns god, är rökig eller luktar illa. Men det är så krångligt att sätta på sig att jag, av ren slöhet, inte ids byta. Tänker att ”det är inte så mycket kvar, det behövs nog inte”, och det är givetvis ett farligt tankesätt. Lars-Erik Hinders, 48, Falun: – Av gammal vana använder jag aldrig andningsskydd, men det finns säkert fler risker än vad man tror vid eftersläckningsarbetet. Men det man inte ser… – Vem vet, en dag kanske jag också börjar med andningsskydd. Bengt Rückert, 41, Falun – Jag bedömer först läget och bestämmer mig sedan för om jag är i behov av andningsskydd. Sticker det inte i näsan brukar jag som regel inte använda andningsskydd vid eftersläckning. Kolmonoxid är farligt att få i sig och det passar jag mig för. Andreas Johannesson, 24, Strängnäs – Jag är nog rätt dålig på att använda andningsskydd, anser ofta, utan belägg, att det inte behövs. Jag använder det enbart när det är extremt rökigt. Konstigt egentligen, eftersom jag inte riktigt vet vad luften innehåller. Per Lindqvist, 37, Strängnäs – Jag är medveten om riskerna, vet att jag borde vara mer försiktig, men struntar i andningsskyddet vid vissa tillfällen. Borde använda skydd oftare, men i regel blir det bara när jag känner mig ordentligt störd av luften. Benny Svensson, 49, Nyköping – Nej, av bekvämlighetanvänder jag inte andningsskydd. Jag är medveten om riskerna, men vet kanske inte tillräckligt mycket för att tvinga mig själv att använda andningsskydd. Jag är nonchalant, helt enkelt. Tror att jag, och många med mig, skulle komma till insikt med mer information om farligheterna. Thomas Karlsson Brandman, Göteborg – Jag försöker tänka på det. Alla vet hur farligt det är och man är ju sitt eget skyddsombud. Men visst får man i sig rök. – Jag har jobbat som brandman i elva år och har fått problem med luftrören. Vad det beror på vet jag dock inte. Tror det är mer risk att få i sig farlig rök i inledningen av en brand. Exempelvis vid håltagning av tak. Det är bråttom och man har missat att få med andningsskyddet upp på taket. När röken börjar välla ut finns heller inte tiden att kliva ner och sätta på skyddet.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Debatt Sirenen Nr 2 • 2003 Nej, a
Page 5 and 6: Sirenen Nr 2 • 2003 kvinnor - Jag
Page 7 and 8: Foto: PER LARSSON Det blir rapport
Page 9 and 10: Sirenen Nr 2 • 2003 Fråga Verket
Page 11 and 12: Sirenen Nr 2 • 2003 n rädda liv
Page 13: Sirenen Nr 2 • 2003 Sotningen ska
Page 17 and 18: Sirenen Nr 2 • 2003 t... Foto: KA
Page 19 and 20: Sirenen Nr 2 • 2003 Isocyanatgase
Page 21 and 22: Använder du andningsskydd vid efte
Page 23 and 24: Sirenen Nr 2 • 2003 Erfarenheter
Page 25 and 26: Sirenen Nr 2 • 2003 Sirenens Räd
Page 27 and 28: Sirenen Nr 2 • 2003 skriver Micha
Page 29 and 30: Sirenen Nr 2 • 2003 M in gamle v
Page 31 and 32: Sirenen Nr 2 • 2003 fritidsmiljö
Page 33 and 34: Sirenen Nr 2 • 2003 Sätt stopp f
Page 35 and 36: Sirenen Nr 2 • 2003 Personalutbyt
Page 37 and 38: Sirenen Nr 2 • 2003 Brandmän ino
Page 39 and 40: Sirenen Nr 2 • 2003 Eget skyltreg

Sirenen Nr 2 • 2003 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?