UNIVERSITETS- BIBLIOTEKET UMEÅ Östergren

96
''tyder någonting;, att vara Kongl. Majrts
"och Rikets Rad!"
Och likväl gingo 1809 års lagstiftare
så långt i ultrarojalism, att folkets ombud
med makten i händerna ej vågade föreskrifva
Konungaväldet samma begränsning,
hvilken en lagstiftande Konung med
envåldsmakten i sin hand tillförne ansett
billigt och försigtigt att sjelf förordna.
1 stället uppsatte de 4:de § af sin nya
Regeringsform i så ovarsamma ordalag,
att man sedermera hört en bland 1809
års egna sig så kallande män, Grefve
Mörner, vorden StatsRåd, äfvensom i
hans fotspår en annan Regeringens ledamotj
Friherre Nordin, ined en ifver och
en fernissa af öfvertygelse, ungefär som
vi föreställa oss att Sultan Ma Innu ds eller
framlidne Hussein Paschas Ministrar
skulle gjort under lika omständigheter,
offentligen förfäkta Konungens rätt "att
allena styra riket." Bemälte begge herrar
tillhöra hvardera sin af de tvänne under
namn af "Gubbar" och "Viljor" i Tidningarna
ofta berörde fraktioner af Ministeren,
emellan livilkas åsigter i en så väsendtlig
punkt af det konstitutionnella
systemet, den eljest med bedröfvelse saknade
harmonien således förefinnes, tili obeskriflig
tröst och hugnad för dem, som
på den ena fraktionens fall och den an-