UNIVERSITETS- BIBLIOTEKET UMEÅ Östergren

69
med flere, på schavotten. Hård i landsflykt,
o. s. v.? Eller Gustaf III 5 säkerhetsakt?
Eller Gustaf IV Adolphs trots
mot hela Europas fasta land? Eller Carl
XI1P indragningsmakt? Eller . . . .
Gränslösa motsägelser! I Frankrike
gråter friheten — märk: friheten! —
vid Napoleows urna, der äran med rätta
gjuter tårar; och det lagbundna Sverige
anlägger sorg på årsdagen af Carl XII"
död. Tystad af dundret frän deras kanoner,
och knappt inrymd sä stor plats,
som fordrades till ett trångt fängelse, så
länge dessa begge enväldsherrar innehade
diktaturen, öppnas knappt portarna
till detta samma fängelse, hvarest friheten
hållits innesluten, innan hennes glädjerop
öfverrostas af tanklösa liurraskrän, som
hennes egna tillbcdjare uppstämma, för
att fira hennes förtryckares apotheos.
Nej, icke mera frihet behöfver pressen
: icke mera kraft Styrelsen; det är
mera förstånd, hvaraf begge hafva behof:
den sednare «lock mera än den förra,
dels emedan följderna af de brister
som hos henne kunna förefinnas, äro mera
positift och i stort Jandsförderfliga, och
dels emedan bland publicisterne finnes
undantag, der just förståndet är den öfvervägande
och utmärkande egenskapen,
mot hvilken de maktägandes oförståndiga