verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

More documents

Recommendations

Info

Partidagen 16 re arbetstider att vikt fästs vid utbildningen av nyfinländare för äldreomsorgen på både svenska och finska att man betonar arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga V De äldres rättigheter 5.1. Vård och omsorg på eget modersmål viktigt för de äldre Vi vet Möjligheten att få service på modersmålet är viktig för de flesta, men speciellt för de äldre. Behovet att göra sig förstådd och kommunicera på modersmålet blir med stigande ålder allt viktigare också för dem som behärskar eller har behärskat finska. Svensk service är en lagstadgad rättighet som inte kan ifrågasättas i enpråkigt finska eller tvåspråkiga kommuner. Vi vill att strategier och handlingsprogram över sektor- och kommungränser samordnas för att säkerställa välfärdstjänster för svenskspråkiga seniorer att ett märkbart personligt lönetillägg för den personal som ger service både på svenska och finska utbetalas i sporrande syfte att tillgången på svenskkunnig personal tryggas genom att utbildning på svenska säkerställs och det anordnas tillräckligt med svenskundervisning att språklagen följs i servicen för de äldre till exempel så att den inte sker genom tolk 5.2 Lag om äldreomsorg Vi vet Stadganden som gäller service för och vård av de äldre är spridda i olika lagar. En lag om äldreservice/omsorg bereds i Social- och hälsovårdsministeriet. Enligt uppgift kommer lagen till behandling i riksdagen under år 2011. Vi vill att stadgandena om service och rätt till vård för de äldre samlas i en lag om äldreomsorg att de vårdbehövande äldres rätt till värdig vård och omsorg klargörs i lagen (värdighetsgaranti) att rekommendationerna till kvalitetskriterier för äldreomsorgen från 2008 ingår i lagen att äldrerådens ställning i kommunen klargörs och stärks i lagen att en lagstadgad äldreombudsman på riksnivå tillsätts att behovet av en äldreombudsman på kommunal nivå utreds Avslutning Vi vill att de äldre bemöts som fullvärdiga samhällsmed- lemmar vars kapacitet och erfarenhet tas tillvara i samhället. En mer positiv attityd till de äldre gagnar hela befolkningen. Det behövs en bättre samordning mellan olika aktörer inom social- och hälsovården. Byggandet och planeringen av närmiljön bör även bedömas ur ett äldreperspektiv så att de äldre kan röra sig obehindrat, vilket minskar riskerna för olycksfall. Ett tvärsektoriellt äldreprogram bör ta sikte på åtgärder som förbättrar hälsan och funktionsförmågan, stöder hemmaboende, främjar adekvat vård och omsorg och säkerställer patientens rättigheter till vård på modersmålet. Vi vill att nästa regeringsprogram innehåller ett tvärsektoriellt politikprogram för de äldres välfärd Proposition 3 Landsbygdspolitiskt program Inledning För att kunna svara på dagens och framtidens stora utmaningar, att säkra världens livs-medelsförsörjning, tygla klimatförändringen och säkra biodiversiteten, måste de resurser som landsbygden och dess invånare förfogar över tas tillvara på bästa möjliga sätt. Centrum- och periferitänkandet är inte längre hållbart. Stad och landsbygd stöder varandra och en marginalisering av en region kan ha stora negativa konsekvenser för hela landet. För att trygga livsmedelsförsörjningen kommer en välmående landsbygd alltjämt att vara oumbärlig. Den världsomfattande efterfrågan på jordbruksprodukter beräknas öka med 70 procent fram till 2050 och efterfrågan på kött uppskattas fördubblas. Samtidigt har den effektiverade livsmedelspolitiken som byggts upp efter andra världskriget lett till ensidighet och möts av allt mer kritiska röster som talar för alternativa odlingsmetoder och mera mångsidigt jordbruk. Finland har alla möjligheter att aktivt delta i diskussionen och profilera sig inom den nya matkulturen som ett GMO-fritt land. Landsbygdens ryggrad utgörs fortfarande av livsmedelsproduktionen och framöver kommer närmatkulturen att ge nya möjligheter i och med förändrade samhälls- och konsumentpriorite-ringar. Landsbygden har likväl fler funktioner än livsmedelsproduktion. Landsbygden är huvudarenan för den enorma energiomställningen och klimatanpass-ningen som världen står inför idag. Det är på landsbygden som skogen och biomassan växer, havets och sjöarnas resurser finns tillgängliga och naturens kretslopp har sin början och sitt slut. Landsbygdens resurser kan dock inte tas tillvara eller tjäna samhället utan landsbygdens invånare och en livskraftig landsbygd. Boende på landsbygden måste kunna vara ett reellt alternativ. 1. Landsbygden och de globala utmaningarna Landsbygden har en central roll i hanterandet av tre av
våra största globala utmaningar: tyglande av klimatförändringen, säkrande av livsmedelsförsörjningen och bevarande av biodiversiteten. Vad gäller tyglande av klimatförändringen och minskande av koldioxidutsläpp binder landsbygdens skogar, åkrar, ängar, torvmarker, sjöar och hav upp koldi-oxid från atmosfären och fungerar som kolsänkor. Landsbygdens roll i tyglandet av kli-matförändringen förstärks om man lyckas med en hållbar hantering av dess naturresur-ser. För att det skall finnas mat åt världens alla människor måste livsmedelsproduktionen ytterligare effektiveras på ett miljömässigt och ekologiskt hållbart sätt. För att bevara biodiversiteten är landsbygden med dess skogsområden och åkermark i en avgörande ställning. 1.1. Landsbygden och tryggandet av världens livsmedelsförsörjning Samtidigt som överbelastning av miljön och åtgärder som bidrar till klimatförändringen måste undvikas, är det nödvändigt att öka livsmedelsproduktionen för att undvika nya svältkatastrofer. FAO (FN:s livsmedelsorganisation) har uppskattat att världens livsmedelsproduktion måste öka med 70 procent fram till 2050, utan att öka brukad åkerareal, för att föda de 9 miljarder mänskor som lever då. Den globala befolkningsökningen ökar konkurrensen om livsmedel och rent vatten och efterfrågan påverkas även starkt av att befolkningen i folkrika länder som Kina och Indien lägger om sina matvanor. Samtidigt ställer klimatförändringen kontinuerligt nya krav på såväl jord- som skogsbruket. Avkastningen av varje hektar åker måste öka markant och således måste en biologiskt hållbar, noggrann och effektiv odling eftersträvas. I praktiken handlar det om växtförädling, väl avvägd gödsling, rätt dimensionerade växtskyddsåtgärder, reducerad jordbearbetning, god vattenekonomi, utnyttjande av ny teknik och om kunskap och förutsättningar för producenter världen över att öka sin produktion. SFP anser: att en befolkad landsbygd är en förutsättning för att trygga den globala livsmedelsförsörjningen. att en biologiskt hållbar, etiskt godtagbar, energisnål, noggrann och effektiv jordbruks- och livsmedelsproduktion skall eftersträvas, utan att producera GMO varor i Finland. att hela livsmedelsproduktionskedjan granskas i internationell skala för att minimera klimat- och hälsonegativa faktorer. 1.2. Landsbygden och tyglandet av klimatförändringen Människans verksamhet påverkar i vilken grad koldioxiden binds upp av naturen, exempelvis försvagar ett ohållbart skogsbruk koldioxiduppbindningen medan ett hållbart skogsbruk tillåter uppbindningen att växa. God skogsvård med hög tillväxt garanterar ökad koldioxiduppbindning. Finland är det enda europeiska landet där över 70 procent av landets yta täcks av skog. Det finländ- 17 ska skogsbruket har varit en framgångssaga och är det delvis ännu, skogen kallas inte för intet Finlands gröna guld. När konsumtionsvanorna förändras gäller det för oss att anpassa verksamheten för att kunna utnyttja skogens potential. Skogen behövs för att nå de klimatpolitiska målsättningarna. Den beräknade förminskade virkesförbrukningen inom massaindustrin ger ökade möjligheter för träbaserad energiproduktion och byggande. Genom att på rätt sätt öka användningen av biomassa i energiproduktionen och trä i byggandet kan vi på ett effektivt sätt minska dels användningen av fossila bränslen dels växthusgasutsläpp. Decentraliserad energiproduktion som brukar lokal förnybar biomassa bör erkännas som ett betydel-sefullt verktyg i strävan att nå de mål som ställts upp. För en snabb och effektiv ökning av användningen av trä och annan biomassa i energiproduktionen krävs politiska beslut om investeringsstöd och inmatningstariffer för småskalig bioenergiproduktion. Inom byggandet utgör träprodukter ett koldioxidförråd under hela sin livscykel. Utvecklingen av byggande, inredning och försöksverksamhet i trä bör gynnas genom att ut-veckla byggbestämmelser, utbildning och rådgivning. Utnyttjandet av trä bör understödas, uppmuntras och underlättas inom såväl det privata som det offentliga byggandet. Jordbruket påverkas i allra högsta grad av klimatförändringen och håller samtidigt flera av nycklarna till en hållbar framtid. Genom att utveckla produktionsmetoderna inom jord- och skogsbruket samt inom hela produktionskedjan av såväl livsmedel som energi kan man minska såväl koldioxidutsläpp som andra negativa utsläpp. Jordbruket har en längre tid utvecklats i riktning mot en lyckad miljöanpassning. Denna utveckling bör fortsätta. Målet skall vara att bruka jorden utan att förbruka den. Ansvaret är delat och sträcker sig utanför landsbygdens gränser och förutsätter förutom yrkeskunniga producenter också upplysta konsumenter. SFP anser: att landsbygdens resurser bör tas tillvara för att uppnå de klimatpolitiska målsättningarna. att landsbygdspolitiken anknyter till klimatpolitiken och utvecklingssamarbetet och att Finland skall föregå med gott exempel genom att utveckla och införa håll-bara lösningar som kan tillämpas också på annat håll i världen. att det hållbara skogsbrukets verksamhetsförutsättningar säkerställs och åtgärder som gynnar ett aktivt skogsbruk vidtas. att politiska beslut om investeringsstöd och inmatningstariffer krävs för effektiv ökning i användningen av trä och annan biomassa i energiproduktionen. att användningen av alla inhemska förnybara energikällor befrämjas genom skattepolitiska beslut och att decentraliserad energiproduktion främjas. Partidagen
Page 1: Verksamhetsberättelse 2010-2011
Page 4 and 5: 4 Innehåll Partidagen…………
Page 6 and 7: Partidagen 6 Då har vi råd att va
Page 8 and 9: Partidagen 8 dömningen. När det g
Page 10 and 11: Partidagen 10 läroanstalter samt i
Page 12 and 13: Partidagen 12 1.2. Yrkesverksamhet
Page 14 and 15: Partidagen 14 rar för helhetsvård
Page 18 and 19: Partidagen 18 1.3. Landsbygden och
Page 20 and 21: Partidagen 20 SFP anser: att markpl
Page 22 and 23: Partidagen 22 rekt eller indirekt b
Page 24 and 25: Partidagen - motionsuppföljning 24
Page 44 and 45: Partirådet, partistyrelsen 44 Riks
Page 46 and 47: Pressmeddelanden 46 nansiering och
Page 48 and 49: Pressmeddelanden 48 kan betyda att
Page 50 and 51: Pressmeddelanden 50 Pressmeddelande
Page 52 and 53: Pressmeddelanden 52 för förnybar
Page 54 and 55: Pressmeddelanden 54 ter och gurkor
Page 56 and 57: Pressmeddelanden 56 En nödställd
Page 58 and 59: Pressmeddelanden 58 Suomessa ovat l
Page 60 and 61: Pressmeddelanden 60 de koncept på
Page 62 and 63: Pressmeddelanden 62 - Vi måste hö
Page 64 and 65: Pressmeddelanden 64 - Yhden maistra
Page 66 and 67:
Pressmeddelanden 66 Stefan Wallin:
Page 68:
Pressmeddelanden 68 omalaisten kiel
Page 79 and 80:
5. Partistyrelsens och arbetsutskot
Page 81 and 82:
för lunchseminariet var: Cultural
Page 83 and 84:
Vasa och Åbo har använts framgån
Page 85 and 86:
6. Informationsverksamhet Som infor
Page 87 and 88:
10. Personalen Partikansliet Partis
Page 89 and 90:
SPECIFIKATION ÖVER ORDINARIE INTÄ
Page 91 and 92:
TILLGÅNGAR SOM INTE UPPTAGITS I BA
Page 93 and 94:
93 Bokslut
Page 95 and 96:
Bilaga 2 - Sfp-kretsarnas verksamhe
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Bilaga 3- Svenska Bildningsförbund
Page 113 and 114:
Bilaga 3- Svenska Bildningsförbund
Page 115 and 116:
Bilaga 4 - Svenska Kulturfonden 115
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Bilaga 5- Svensk Ungdom Tidningen u
Page 135 and 136:
Bilaga 5- Svensk Ungdom ansvar har
Page 137 and 138:
Bilaga 5- Svensk Ungdom 1.7.1.8 Sam
Page 139 and 140:
Bilaga 5- Svensk Ungdom skap och ky
Page 141 and 142:
Bilaga 5- Svensk Ungdom Egil Mattss
Page 143 and 144:
Bilaga 6 - Svenska Kvinnoförbundet
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Bilaga 7 - Svenska Centralarkivet f
Page 153 and 154:
Bilaga 7 - Svenska Centralarkivet A
Page 155 and 156:
Bilaga 8 - Europaparlamentet Utskot
Page 157 and 158:
Bilaga 8 - Europaparlamentet gerad
Page 159 and 160:
159 Bilaga 9 - Riksdagsvalet 2011 L
Page 161 and 162:
161
show all

verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?