verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

More documents

Recommendations

Info

Partidagen 18 1.3. Landsbygden och bevarandet av den biologiska mångfalden Landsbygdens näringar, speciellt lantbruket, skogsbruket och fisket, har stor betydelse för bevarandet av biodiversiteten. Det är ytterst viktigt att beakta ekosystemen i all verksamhet dels för naturens egenvärde dels för dess ekosystemtjänster, exempelvis färskvatten, fiske, naturlig luft- och vattenrening. De har en stor betydelse för vår livskvalitet och vår framtid. Lantbruket producerar förutom livsmedel också öppna landskap och biologisk mångfald. Det är aspekter som är mycket viktigt att beakta. SFP anser: att naturskyddet och den biologiska mångfalden främjas genom frivilliga åtgärder. att utrotningshotade biotoper bevaras genom att genomföra vårdprogram för de enskilda landskapen. att samarbetet mellan markägare, lantbruksföretagare och myndigheter främjas och utvecklas i arbetet att bevara utrotningshotade biotoper. att landskapsvården bör beaktas i all planering och ges tillräckliga resurser. att övergödningen i Östersjön kan stävjas med hjälp av statlig finansiering av skyddszoner och sedimentationsbassänger på sådan sluttande åkermark som ligger nära kustnära vattendrag vid Östersjön. 2. Mänskornas och möjligheternas landsbygd Finland har den största andelen landsbygd inom EU och befolkningstätheten är en av de lägsta. Mindre än en tiondedel av Finlands befolkning är fast bosatt på en yta som mot-svarar mer än hälften av landets totala yta. Detta ställer särskilda krav på kommun- och servicestrukturen och de tjänster som det allmänna skall stå för. Medborgarnas behov av och rätt till grundläggande service är lika oavsett boningsort. Ekvationen är inte lätt och servicelösningarna ser olika ut beroende på regionala särdrag, vilka därför alltid bör beaktas i beslutsfattandet. Majoriteten av finländarna har en positiv bild av landsbygden och över en tredjedel av finländarna anser sig vara både stads- och landsortsbor. Möjligheterna till boende, service, kommunikationer och företagande har under de senaste åren emellertid stadigt försämrats på den finländska landsbygden. Skolor, postkontor, kommunikationsförbindelser och dagligvaruhandlar stängs. Uppräkningen är exempel på funktioner som dras in och gäller såväl offentlig som privat service. Långsiktiga, hållbara lösningar och en alltjämt livskraftig landsbygd som utgör resurs för hela landet skapas och upprätthålls endast om sociala och naturmässiga kapital beaktas när såväl politiska som ekonomiska beslut görs. Centrum- och periferitänkandet är inte längre gångbart i nätverkssamhället. 2.1. Kommunikationsnäten - landsbygdens och landets livsnerv Landsbygden, dess invånare, näringsliv och gäster, är beroende av fungerande kommunikationer. Det gäller såväl lands- och järnvägar som färj-, dataoch telekommunikationsförbindelser. Goda förbindelser är av avgörande betydelse för landsbygdens livskraft, i synnerhet i områden med långa avstånd eller i skärgårdsförhållanden. Dessa om-råden är beroende av satsningar särskilt på det lägre vägnätet. Det är synnerligen viktigt att säkra trafikservice även för dem som inte har bil, exempelvis för äldre boende på landsbygden. Inom datakommunikations- och postservicesektorerna är samhällstjänster av särskild betydelse. Liberaliseringen av dessa marknader, tillsammans med förbud mot snedvridning av konkurrensen samt regleringen av statsstödet, får inte underminera boende och verksamheter på landsbygden. Postväsendet måste verka och fungera såväl på den stadsnära landsbygden som i glesbygden i framtiden. Det samma gäller för datakommu-nikationsnätverken, som idag utgör ett grundvillkor för att kunna verka och bo på landsbygden. Förbättrade datakommunikationsförbindelser har bland annat minskat be-tydelsen för varifrån arbetstagaren utför sitt jobb och med tanke på de klimat- och energipolitiska målsättningar som vi förbundit oss till bör möjligheten till distansjobb i framtiden vara reella alternativ och uppmuntras. Både post- och kommunikationsservice, såväl som väg- , järnvägs-, dataoch telekom-munikationsförbindelser, är samhälleliga jämlikhetsfrågor. Man bör i Finland, som EU:s mest glesbygdsbetonade land, utreda möjligheten till nationella, regionala och lokala un-dantag från avreglering och liberalisering av tjänster av allmänt intresse i fall där marknaden inte kommer att sköta tillhandahållandet av dessa tjänster. Det är ytterst viktigt att man oavsett boningsort på ett säkerställt sätt har tillgång till grundläggande tjänster, av god kvalitet och till ett överkomligt pris. SFP anser: att ett övergripande program för samhällsomfattande tjänster på landsbygden bör göras upp. att den nationella rätten att hävda nationella, regionala och lokala undantag inom unionens grundfördrag bör utnyttjas för att säkerställa tjänster av allmänt intresse. att nya modeller utöver budgetfinansieringen tas fram för att säkra fungerande bastrafikleder. att tillförlitliga och tillräckliga kommunikationsförbindelser, såväl väg-, järnvägs- som framtidssäkra dataoch telekommunikationsförbindelser, garanteras på landsbygden, i glesbygden och i skärgården. att regionala trafik- och utvecklingsplaner görs upp. att möjligheten till mervärdesskattefrihet för underhåll av enskilda vägar utreds.
2.2. Välfärd, säkerhet och socialt kapital Tillgången till tjänster påverkar livskvaliteten för såväl åretrunt- som fritidsboende på landsbygden, och indirekt påverkas landsbygdens konkurrenskraft. För att säkerställa tillgången till service och tjänster av olika slag behövs flexibla lösningar som bygger på lokala förhållanden och behov, speciellt gällande utbildning, social- och hälsovårdsservice samt säkerhetstjänster som det offentliga ansvarar för. Utgångspunkten bör i alla led vara att säkra en jämlik service överallt oavsett boningsort. Möjligheterna för det offentliga att samarbeta med tredje sektorn i serviceproduktionen på landsbygden måste utvecklas och tas tillvara på ett öppet, effektivt och långsiktigt sätt. Ansvaret måste ligga hos den offentliga sektorn. Samtidigt måste det tvärsektoriella samarbetet öka och det är av yttersta vikt att gränserna mellan förvaltningar luckras upp. Samserviceenheter bör utvecklas så att de kan tillföra invånarna på lands- och i glesbygden största möjliga nytta. Dessvärre försvåras tredje sektorns verksamhet på landsbygden ofta av den byråkrati och de krav som åläggs dem och som är utarbetade för stora enheter. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid tillgången till räddningstjänster på landsbygden. Framförallt i glesbygden och i skärgården är befolkningen utsatt och det behövs tillräck-liga resurser för att säkerställa tillgången till säkerhet och räddningsväsendets tjänster på båda nationalspråken i dessa områden. Vad gäller fritidsboende bör medborgarna ges större möjlighet att själva välja var de vill motta vård eller andra tjänster. Möjligheten till flexibel hälso- och sjukvårdsservice bör utvecklas. SFP anser: att regionala särdrag bör beaktas i beslutsfattandet. att medborgarnas rätt till grundläggande service garanteras oberoende av boningsort. att de tjänster som riktas till den äldre befolkningen på landsbygden måste säkras. att det offentliga måste beakta glesbygds- och skärgårdsförhållanden beträffande tillgången till säkerhet och räddningsväsendets tjänster. att en utredning över möjligheten att vissa skatteintäkter delas mellan fritidsboen-dekommunen och den kommunen som man är fast bosatt i görs. att myndigheterna bör understöda och underlätta tredje sektorns verksamhetsför-utsättningar. 2.3. Naturnära och boende av hög kvalitet Enligt undersökningar anser mer än hälften av finländarna att boende på landsbygden är ett möjligt eller önskvärt alternativ. Utveckling av boendet, och även annan verksamhet, kräver en förnuftig markanvändning och ett gott utbud av tomter. Kommunerna måste ha tillräckliga resurser för markplanering och planläggningen bör bättre beakta glesbygdens särdrag. 19 Andelen av dem som förverkligar sina planer på att flytta till landsbygden är liten. Samtidigt väljer fler och fler att växla om mellan stads- och landsboende. Därför är det viktigt att möjligheten att ändra fritidsbostäder till stadigvarande boende finns, vilket skulle stöda byars livskraft och skapa nya attraktiva kommundelar. Finland med sina vackra kulturhistoriska landskap har en synnerligen god möjlighet att profilera sig inom landsbygds- och naturturismen. Landsbygdens funktion som en stimulerande, energigivande och avslappnande plats kommer att öka i framtiden. Över hälften av Finlands befolkning anser att de kommer att besöka landsbygden för att ladda upp, slappna av och även för att förverkliga sig själv samt för sina fritidsintressens skull. I samband med det ökade trycket från turismen kan det vara nödvändigt att förtydliga gränserna för allemansrätten, som är en viktig del av vår kultur. Det är synnerligen viktigt att utomstående aktörer inom turismbranschen söker goda kontakter med den stadigvarande befolkningen, ett gott samarbete ökar mervärdet av turismnäringen för alla parter. I fråga om exempelvis utvecklande av landsbygdens vatten- och avloppshanteringen bör långsiktiga lösningar eftersträvas. Utvecklandet av landsbygdens vattenförsörjning bör förverkligas, liksom även dylika projekt, i samarbete mellan det allmänna och fastighets-ägarna. Det allmänna bör ge fastighetsägarna tillräcklig information för att de på ett kostnadseffektivt och långsiktigt sätt skall kunna förverkliga praktiskt fungerande lös-ningar. Hushållsavdrag är ett fungerande verktyg som bör utvecklas. I frågan om vattenförsörjningen bör olika former av samarbete stödas och gynnas, exempelvis bildandet av avloppsvattenandelslag. I mån av möjlighet bör kommunala vattentjänstverk utvidga sina verksamhetsområden så att fastighetsägarna kan ansluta sig till det. Den del av vårt lands byggnadsbestånd som är äldre än 100 år har beräknats uppgå till 2% av byggnadsbeståndet. Det är i europeisk jämförelse en mycket låg nivå. De estetiska värden som en bevarad och fortlevande byggnadskultur medför är av stor betydelse för en trivsam landsbygd. Gamla byggnaders bevarande har också en identitetsstärkande inverkan på lokalsamhället. Det borde skapas incitament för att bevara gamla byggnader. Ett sätt vore att möjliggöra momsavdrag vid renovering av sådana bostadsbyggnader och ekonomibyggnader som är äldre än 100 år. Nu gäller avdragsmöjligheten endast produktionsbyggnader, om de skall användas för produktion, vilket ofta är besvärligt med tanke på moderna produktionsmetoder och volymkrav. Om man skulle gynna renovering av gamla byggnader kunde det vara den avgörande faktorn vid valet mellan bevarande och rivning/nybygge. Den sysselsättande effekten och den efterfrågeökning som de gamla hantverkaryrkena skulle gå till mötes skulle också ha en positiv inverkan på landsbygdsnäringarna. Partidagen
Page 1: Verksamhetsberättelse 2010-2011
Page 4 and 5: 4 Innehåll Partidagen…………
Page 6 and 7: Partidagen 6 Då har vi råd att va
Page 8 and 9: Partidagen 8 dömningen. När det g
Page 10 and 11: Partidagen 10 läroanstalter samt i
Page 12 and 13: Partidagen 12 1.2. Yrkesverksamhet
Page 14 and 15: Partidagen 14 rar för helhetsvård
Page 16 and 17: Partidagen 16 re arbetstider att vi
Page 20 and 21: Partidagen 20 SFP anser: att markpl
Page 22 and 23: Partidagen 22 rekt eller indirekt b
Page 24 and 25: Partidagen - motionsuppföljning 24
Page 44 and 45: Partirådet, partistyrelsen 44 Riks
Page 46 and 47: Pressmeddelanden 46 nansiering och
Page 48 and 49: Pressmeddelanden 48 kan betyda att
Page 50 and 51: Pressmeddelanden 50 Pressmeddelande
Page 52 and 53: Pressmeddelanden 52 för förnybar
Page 54 and 55: Pressmeddelanden 54 ter och gurkor
Page 56 and 57: Pressmeddelanden 56 En nödställd
Page 58 and 59: Pressmeddelanden 58 Suomessa ovat l
Page 60 and 61: Pressmeddelanden 60 de koncept på
Page 62 and 63: Pressmeddelanden 62 - Vi måste hö
Page 64 and 65: Pressmeddelanden 64 - Yhden maistra
Page 66 and 67: Pressmeddelanden 66 Stefan Wallin:
Page 68:
Pressmeddelanden 68 omalaisten kiel
Page 79 and 80:
5. Partistyrelsens och arbetsutskot
Page 81 and 82:
för lunchseminariet var: Cultural
Page 83 and 84:
Vasa och Åbo har använts framgån
Page 85 and 86:
6. Informationsverksamhet Som infor
Page 87 and 88:
10. Personalen Partikansliet Partis
Page 89 and 90:
SPECIFIKATION ÖVER ORDINARIE INTÄ
Page 91 and 92:
TILLGÅNGAR SOM INTE UPPTAGITS I BA
Page 93 and 94:
93 Bokslut
Page 95 and 96:
Bilaga 2 - Sfp-kretsarnas verksamhe
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Bilaga 3- Svenska Bildningsförbund
Page 113 and 114:
Bilaga 3- Svenska Bildningsförbund
Page 115 and 116:
Bilaga 4 - Svenska Kulturfonden 115
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Bilaga 5- Svensk Ungdom Tidningen u
Page 135 and 136:
Bilaga 5- Svensk Ungdom ansvar har
Page 137 and 138:
Bilaga 5- Svensk Ungdom 1.7.1.8 Sam
Page 139 and 140:
Bilaga 5- Svensk Ungdom skap och ky
Page 141 and 142:
Bilaga 5- Svensk Ungdom Egil Mattss
Page 143 and 144:
Bilaga 6 - Svenska Kvinnoförbundet
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Bilaga 7 - Svenska Centralarkivet f
Page 153 and 154:
Bilaga 7 - Svenska Centralarkivet A
Page 155 and 156:
Bilaga 8 - Europaparlamentet Utskot
Page 157 and 158:
Bilaga 8 - Europaparlamentet gerad
Page 159 and 160:
159 Bilaga 9 - Riksdagsvalet 2011 L
Page 161 and 162:
161
show all

verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?