verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP
verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP
verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
iskerar att bli alltför smala. En tidigareläggning av<br />
svenskundervisningen i finska skolor gagnar elevernas<br />
intressen, även om den helst borde kombineras med<br />
något fler veckotimmar sammanlagt. Svenskan är en bro<br />
till andra språk, och ett av de språk finska elever mest<br />
kommer att behöva i sitt kommande arbetsliv. Såsom<br />
också Svenska nu-projektet försöker påvisa, är svenskan<br />
ett nyttospråk.<br />
Samlingspartiets partikongress har i dag, med ytterst<br />
knapp majoritet och i strid med partistyrelsens vilja och<br />
välmotiverade linje, fattat det olyckliga beslutet att föreslå<br />
att den obligatoriska undervisningen i det andra inhemska<br />
språket slopas. <strong>SFP</strong>:s partidag förutsätter att det<br />
linjebeslutet inte rubbar det färdiga förslag till ny timfördelning<br />
i grundskolan som statsrådet inom kort ska ta<br />
ställning till. Ömsesidigheten skulle förutsätta att frivlligheten<br />
inte gäller bara svenskan i finska skolor utan också<br />
finskan i svenska skolor, vilket är en absurd tanke.<br />
Karlebys orientering söderut, som en del av den tvåspråkiga<br />
österbottniska kustregionen, bör tryggas permanent.<br />
Försöket att erbjuda svensk service i Uleåborg<br />
är värt all uppskattning, men servicen kommer inte att<br />
kunna överträffa den service på svenska som erbjuds söderifrån.<br />
<strong>SFP</strong>:s partidag förutsätter att Mari Kiviniemi<br />
nu som blivande statsminister respekterar grundlagens<br />
stadgande om den språkliga servicen och justitiekanslers<br />
och grundlagsutskottets tolkning beträffande Karlebys<br />
orientering.<br />
<strong>SFP</strong> betonar på sin partidag i Tammerfors den viktiga<br />
roll svenskarna i de så kallade språköarna spelar som goda<br />
ambassadörer för svenskans synlighet i det finska Finland.<br />
Svenska folkpartiet bevakar ständigt svenskans ställning<br />
i förvaltningen. Kartläggningar av svenskans ställning<br />
i förvaltningen har visat på stora brister. <strong>SFP</strong> håller<br />
fast vid principen om separata finska och svenska skolförvaltningar<br />
i tvåspråkiga kommuner. Fungerande svenska<br />
enheter såsom Kustens skogscentral bör inte heller slås<br />
sönder då förvaltningen reformeras.<br />
Rätten till valfrihet som ska införas även i specialsjukvården<br />
erbjuder en rationell lösning på problemet med<br />
att få vård på finska och svenska. Om all vård på svenska<br />
inte kan erbjudas inom det egna specialsjukvårdsområdet,<br />
bör man i samarbete erbjuda vård i närliggande områden.<br />
Tillgången till svenskkunnig läkarpersonal måste<br />
tryggas på alla tvåspråkiga orter, vid behov genom större<br />
kvoter i utbildningen.<br />
Som ett led i att främja svenskans närvaro och popularitet<br />
i det finländska samhället välkomnar <strong>SFP</strong>:s partidag<br />
Rundradions plan att komplettera FST 5-kanalen<br />
med rikssvenska SVT World under de delar av dygnet då<br />
FST inte sänder. På detta sätt kan en helsvensk tv-kanal<br />
skapas som fungerar nästan dygnet runt, sju dagar i veckan.<br />
FST:s inhemska program bör dock ha förtursrätt under<br />
bästa tittartid, och alldeles särskilt för barnprogrammens<br />
del.<br />
<strong>SFP</strong>:s partidag påminner om att grunden för den fortsatta<br />
bevakningen av de svenska behoven och intres-<br />
sena läggs i nästa riksdagsval. Bara med en stärkt riksdagsgrupp<br />
kan <strong>SFP</strong> också stärka sin språkliga bevakning.<br />
Stöd från andra partier och politiska personligheter är<br />
alltid välkommet, såsom president Martti Ahtisaaris insats<br />
i folktingets styrgrupp för ett nationellt språkprogram<br />
och Paavo Lipponens i projektet Svenska nu samt<br />
Kimmo Sasis, Jacob Södermans och Ville Niinistös insatser<br />
i grundlagsutskottet.<br />
För initiativen och den hårda kärnan i bevakningen<br />
står ändå alltid <strong>SFP</strong>.<br />
Partidagens beslut jämte<br />
uppföljning<br />
Propositioner<br />
Till partidagen hade inlämnats sju propositioner.<br />
Proposition 1<br />
Skattepolitiskt ställningstagande<br />
I INLEDNING<br />
Den rådande ekonomiska situationen ställer oss inför nya<br />
utmaningar för finansieringen av vårt välfärdssamhälle.<br />
Utmaningarna gäller såväl nationellt som internationellt.<br />
Trycket på att höja skatterna är stort.<br />
I det rådande övergångsläget bör de nordiska länderna<br />
kunna koordinera sina ansträngningar och resurser för<br />
att om möjligt finna ändamålsenliga skattepolitiska modeller<br />
som kunde tas i bruk i de nordiska länderna. Den<br />
nordiska integreringen, vilken pågår bland annat inom<br />
företagsvärlden, gör att det finns behov av att sänka skattetrösklarna<br />
mellan länderna, då behövs motsvarande<br />
skattemodeller. Svenska folkpartiet kunde ha en aktiv roll<br />
i koordineringen av en möjlig gemensam nordisk skattepolitik,<br />
bland annat genom att ordna ett nordiskt skattepolitiskt<br />
seminarium.<br />
II ALLMÄNNA SKATTEPOLITISKA PRINCIPER<br />
Allmänna principer<br />
Finlands skattesystem är uppbyggt enligt den nordiska<br />
välfärdsmodellen, vilken <strong>SFP</strong> stöder. Den nordiska välfärdsmodellen<br />
är demokratisk och kräver rätt stora resurser..<br />
Den bästa modellen för att finansiera den nordiska<br />
välfärdsmodellen är genom relativt höga skatteinkomster<br />
och bred skattebas.<br />
Eftersom skatteuttaget är högt krävs det att särskild<br />
uppmärksamhet ägnas åt att garantera att skattesystemet<br />
är välfungerande, det vill säga rättvist, neutralt, robust,<br />
kostnadseffektivt, rättssäkert och välkoordinerat i förhållande<br />
till den omgivande världen. Det ideala skattesystemet<br />
är i och för sig en utopi men för att ta steg i rätt riktigt<br />
när skattesystemet utvecklas, krävs det en klar vision<br />
av hur det ”goda” systemet ser ut.<br />
Skattesystemet utgörs av många olika delar. För att<br />
göra det möjligt att bedöma hur systemet fungerar måste<br />
helheten och inte delarna vara utgångspunkten för be-<br />
7<br />
Partidagen