verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

More documents

Recommendations

Info

Partidagen – motionsuppföljning 34 Delegationen för minoritetsärenden har inför riksdagsvalet 2011 kontaktat partierna med vädjan att det i nästa regeringsprogram läggs in ett principbeslut om att det rompolitiska programmet skall genomföras och att det i nästa budgetförhandlingar anslås tillräckliga medel för programmets förverkligande. Motion 29 Nordisk public service Partidagen beslöt att partiets företrädare i riksdag och regering verkar för att de nordiska public-servicebolagen utökar sitt samarbete och inte utesluter möjligheten till en samnordisk kulturkanal. Åtgärder: Volymen för de nordiska radiobolagens programutbyte ökade från år 2009 med hela 35 procent. Totalt utväxlades i fjol över 4 000 tv-program och 1 000 nyhetsrapporter. Programutbytet och samarbetet stöds av samarbetsorganet Nordvisionen. Med den avgiftsfria distributionen utbyter radiobolagen sina egna produktioner, dvs. faktaprogram som inte berörs av upphovsrätten. YLE FST5 är intimt med i Nordvisionens samproduktioner och i dess arbetsgrupper, över 30 procent av programmen i FST5 är Nordvisionsprogram. Av program som gjorts av Yle visas i de övriga nordiska länderna särskilt dokumentärer och barnprogram. YLE FST5:s populära Strömsö sändes i SVT i Sverige på bästa tittartid. År 2010 beviljade Nordvisionsfonden 10 miljoner euro för samproduktioner. Det gavs också 180 000 euro för utvecklande av ett samnordiskt ungdomsformat. Nordvisionen är ett år 1959 inrättat samarbetsorgan för de nordiska radiobolagen och finansiär av program. Med stöd av Nordvisionen erbjuder bolagen sina program avgiftsfritt för att utnyttjas av de övriga. Som samproduktioner görs i synnerhet dramaserier, dokumentärer och barnprogram. Nordvisionens verksamhet är tredelad: programutbyte, samproduktioner och utvecklingsprojekt. Samarbetet är unikt, för något televisionssamarbete som uppnått samma resultat existerar inte på något annat håll i världen. Motion 30 Fler TV-program till svenskspråkiga seniorhus Partidagen beslöt att partiets företrädare i riksdag och regering verkar för att SVT:s samtliga kanaler skall kunna ses i hela Finland. Åtgärder: Denna målsättning förbinder sig partiet att fortsättningsvis jobba för, som en del av det reguljära politiska arbetet. Motionsuppföljningen fortsätter. Motion 31 Säkrare vägförbindelse i Åboland Partidagen beslöt att Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering fortsätter att arbeta för tillräckliga anslag för basvägnätet. Åtgärder: Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering har fortsatt arbetet för tillräckliga anslag för kommunikationerna. Bl.a.tryggades finansieringen för Lövö-brobygget på Kimitoön. Motion 32 Skolskjutsar Partidagen beslöt att partiets företrädare i riksdag, regering och kommuner verkar för att kommunerna har klara och entydiga kriterier för beviljande av fri skolskjuts. Åtgärder: Frågan har lyfts upp i LA-paketet. Dessutom har kommunförbundet uppmärksammats om frågan. I 32 § i lagen om grundläggande utbildning finns bestämmelser om kommunens skyldighet att ordna fri transport för elever i läropliktsålder. Skyldigheten omfattar förskoleelever och elever som deltar i den grundläggande utbildningen eller i påbyggnadsundervisningen och vars skolresa är längre än 5 kilometer. Ett alternativ till fri transport är ett understöd för transport eller ledsagande. Utöver den lagstadgade skyldigheten beviljar kommunerna skolskjuts enligt egen prövning. Grunderna för fri transport i enskilda kommuner bestäms i respektive kommuns regler och strategier gällande skolskjuts. I reglerna och strategierna definieras bland annat vägavsnitt som klassificerats som farliga. Villkoren för att bevilja fri transport påverkas bland annat av kommunens skolnät, trafikförbindelser och kommunens storlek. Motion 33 Skärgårdstrafik Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdag och regering fortsättningsvis arbetar för att landsvägsfärj- och förbindelsefartygsparken förnyas och för att skärgårdstrafiken tryggas även i framtiden. Åtgärder: Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering har fortsatt arbetet för tillräckliga anslag för fungerande skärgårdstrafik. Bland resultaten kan nämnas höjda anslag för förbindelsebåtstrafiken i statsbudgeten, ny landsvägsfärja till Iniö, ny förbindelsebåt till Hitis samt slopade avgifter på förbindelsebåtarna. Motion 34 Kustbana för snabbtåg Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdag och regering arbetar kontinuerligt för en höjd finansiering av bastrafikledshållningen, att SFP:s representanter i riksdag och regering i budget och verksamhetsplaner tar med en kustbana Åbo-Karleby och således ge invånare ett klimatvänligare resealternativ att SFP:s representanter i de Syd-Österbottniska kommunerna och i Österbottens förbund arbetar för att kollektivtrafikförbindelserna till Syd-Österbotten förbättras. Åtgärder: Frågan har lyfts upp i LA-paketet. SFP har hållit framme behovet av en höjd finansiering av bastrafikledshållningen och kommer att fortsätta med detta. Motion 35 Ersätt kortare flygresor med tåg Partidagen beslöt att SFP:s företrädare i riksdag, regering och Europaparlament
arbetar för en miljömässigt hållbar och långsiktig trafikpolitik. att SFP:s representanter i riksdag, regering och Europaparlament arbetar för utvecklandet av en miljövänlig snabb tågtrafik som alternativ till flygtrafiken Åtgärder: Prioriteringar av spårbundna trafiklösningar, där det är ändamålsenligt, har betonats i partiets arbete och valprogrammet 2011. Vid sina politiska överläggningar våren 2009 enades regeringen om ett trafikpolitiskt mål att utarbeta en strategi och verkställighetsplan för intelligenta transportsystem i Finland för åren 2010-2015. Syftet med principbeslutet är att utifrån det färdigställda förslaget enas om de intelligenta transportsystemens roll som en central del av kommunikationspolitiken inom ramen för 2010-talets trafikpolitik. Avsikten är att förnya trafikpolitiken genom att på ett centralt sätt utnyttja informations- och kommunikationstekniken så att trafiksystemets serviceförmåga och trafikledshållningens produktivitet ökar. Trafiksäkerheten förbättras, samtidigt som det blir allt vanligare att använda kollektivtrafik, att cykla och att röra sig till fots. Även klimat- och miljöpolitikens mål och informationssamhällets utveckling främjas. Den viktigaste av de intelligenta transportsystemens verkningar är att de gör det möjligt att rikta trafikpolitikens fokus från byggande och upprätthållande av trafiknät till att lösa de problem som hänför sig till trafiken och transporterna i samhället. Enligt forskningsrön kan informations- och kommunikationstekniken öka arbetets produktivitet mer än någon annan innovation. Genom ITS kan också användningen av den allmänna trafikinfrastrukturen effektiviseras. Genom ett omfattande utnyttjande av intelligenta transportsystem når staten och kommunerna stora produktivitetsfördelar och andra fördelar. Enbart genom förbättrad trafiksäkerhet uppnås en ekonomisk nytta på cirka 100 miljoner euro per år. Det beräknas att produktiviteten inom trafikledshållningen med hjälp av strategins åtgärder kommer att öka 10 procent mer än den allmänna ekonomiska utvecklingen. Man räknar med att genomförandet av den nationella strategin ökar den kommersiella marknaden på området från 100 till 300 miljoner euro per år. Strategins genomförande kommer att ha en positiv inverkan på ekonomin i de företag som använder logistiska tjänster. Skillnaden i de logistiska kostnaderna för Finland jämfört med konkurrensländerna beräknas kosta fyra miljarder euro per år för de finländska företagen. En minskning av denna skillnad har en direkt inverkan på det finländska näringslivet, framför allt på exportindustrins kostnader och konkurrenskraft. Motion 36 Begränsade naturresurser och högre energipris gör att det blir allt viktigare att ha transportmedel med låg energiförbrukning Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdag och regering fortsätter i arbetet för att trygga bastrafikledshållningens finansiering, även med nya och kompletterande finansieringssätt. 35 Åtgärder: Riksdagens kommunikationsutskott och finansutskott har upprepade gånger konstaterat i betänkanden respektive utlåtanden att bastrafikledshållningen har en årlig underfinansiering på 200 miljoner euro. Enligt färska siffror är underfinansieringen av enbart basväghållningen 150-215 miljoner euro, och detta enbart för de belagda vägarna. Risken för stora problem med servicestandarden och trafiksäkerheten är överhängande och det ökade behovet av engångsinvesteringar är markant. Trots rambeslut har regionala investeringar och upprustningar av broar och beläggningar minskat avsevärt eftersom en del av finansieringen gått till sekundära grusvägar och lågtrafikerade banor. Problematiken måste åtgärdas före statens största förmögenhet, bastrafiklederna, rasat i värde totalt. Idag omfattar landsvägsnätet 78 200 kilometer och har ett värde på omkring 15 miljarder euro. Ser man till hela bastrafikleden tillkommer bannätet på 5 919 kilometer värderat till omkring 2,7 miljarder euro och vattenlederna på 16 200 kilometer värderat till omkring 0,2 miljarder euro. Åren 2006-2009 har regeringen och riksdagen sett sig tvungna att vid behandlingen av flera tilläggsbudgetar öka anslagen till trafikledshållningen markant. Finansieringen genom tilläggsbudgeter som satts i system är ohållbart med tanke på långsiktig, ekonomisk och adekvat planering och har påpekats av såväl kommunikations- som finansministeriet. Ledamot Mats Nylund har i ett spörsmål tagit upp modellen att finansiera basväghållningen med medel från trafikbränsleskatteintäkterna. Kommunikationsministeriet har utrett praxis i flera länder där finansieringen av väghållningen har kopplats till de bränsleskatter som tas ut hos väganvändarna. Sådana finansieringsmodeller används i bl.a. USA, Nya Zeeland, Japan och Schweiz. I Finland har man i budgeten betraktat skatteintäkterna som allmän finansiering och därför har man inte velat binda dem direkt till någon bestämd statlig utgift. Det har sålunda inte heller ansetts ändamålsenligt att koppla bränsleskatteintäkterna till finansieringen av väghållningen. I kommunikationsministeriet har man i stället tittat på möjligheterna att ersätta skatter som tas ut direkt hos väganvändarna (fordonskatt, bilskatt) med väganvändningsavgifter, i enlighet med regeringsprogrammet och riksdagens ställningstaganden. Motion 37 Förbjud pälsdjursuppfödningen i Finland Partidagen beslöt att SFP:s representanter i riksdag, regering och i EUparlamentet fortsätter arbetet för att kontinuerligt förbättra djurskyddet i dialog med producentorganisationerna och djurskyddsorganisationer. att SFP arbetar för att pälsdjursuppfödning skall kunna fortsätta i Finland också framledes. Åtgärder: Pälsnäringen har varit föremål för offentlig diskussion under året. SFP har verkat för att trygga framtiden för pälsnäringen i egenskap av en regionalt viktig näringsgren med stor sysselsättande effekt. Pälsnäringens certifieringssystem förutsätter, att pälsfarmer för att få certifikat måste uppfylla kraven i den Partidagen – motionsuppföljning
Page 1: Verksamhetsberättelse 2010-2011
Page 4 and 5: 4 Innehåll Partidagen…………
Page 6 and 7: Partidagen 6 Då har vi råd att va
Page 8 and 9: Partidagen 8 dömningen. När det g
Page 10 and 11: Partidagen 10 läroanstalter samt i
Page 12 and 13: Partidagen 12 1.2. Yrkesverksamhet
Page 14 and 15: Partidagen 14 rar för helhetsvård
Page 16 and 17: Partidagen 16 re arbetstider att vi
Page 18 and 19: Partidagen 18 1.3. Landsbygden och
Page 20 and 21: Partidagen 20 SFP anser: att markpl
Page 22 and 23: Partidagen 22 rekt eller indirekt b
Page 24 and 25: Partidagen - motionsuppföljning 24
Page 44 and 45: Partirådet, partistyrelsen 44 Riks
Page 46 and 47: Pressmeddelanden 46 nansiering och
Page 48 and 49: Pressmeddelanden 48 kan betyda att
Page 50 and 51: Pressmeddelanden 50 Pressmeddelande
Page 52 and 53: Pressmeddelanden 52 för förnybar
Page 54 and 55: Pressmeddelanden 54 ter och gurkor
Page 56 and 57: Pressmeddelanden 56 En nödställd
Page 58 and 59: Pressmeddelanden 58 Suomessa ovat l
Page 60 and 61: Pressmeddelanden 60 de koncept på
Page 62 and 63: Pressmeddelanden 62 - Vi måste hö
Page 64 and 65: Pressmeddelanden 64 - Yhden maistra
Page 66 and 67: Pressmeddelanden 66 Stefan Wallin:
Page 68: Pressmeddelanden 68 omalaisten kiel
Page 79 and 80: 5. Partistyrelsens och arbetsutskot
Page 81 and 82: för lunchseminariet var: Cultural
Page 83 and 84: Vasa och Åbo har använts framgån
Page 85 and 86:
6. Informationsverksamhet Som infor
Page 87 and 88:
10. Personalen Partikansliet Partis
Page 89 and 90:
SPECIFIKATION ÖVER ORDINARIE INTÄ
Page 91 and 92:
TILLGÅNGAR SOM INTE UPPTAGITS I BA
Page 93 and 94:
93 Bokslut
Page 95 and 96:
Bilaga 2 - Sfp-kretsarnas verksamhe
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Bilaga 3- Svenska Bildningsförbund
Page 113 and 114:
Bilaga 3- Svenska Bildningsförbund
Page 115 and 116:
Bilaga 4 - Svenska Kulturfonden 115
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Bilaga 5- Svensk Ungdom Tidningen u
Page 135 and 136:
Bilaga 5- Svensk Ungdom ansvar har
Page 137 and 138:
Bilaga 5- Svensk Ungdom 1.7.1.8 Sam
Page 139 and 140:
Bilaga 5- Svensk Ungdom skap och ky
Page 141 and 142:
Bilaga 5- Svensk Ungdom Egil Mattss
Page 143 and 144:
Bilaga 6 - Svenska Kvinnoförbundet
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Bilaga 7 - Svenska Centralarkivet f
Page 153 and 154:
Bilaga 7 - Svenska Centralarkivet A
Page 155 and 156:
Bilaga 8 - Europaparlamentet Utskot
Page 157 and 158:
Bilaga 8 - Europaparlamentet gerad
Page 159 and 160:
159 Bilaga 9 - Riksdagsvalet 2011 L
Page 161 and 162:
161
show all

verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?