verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

varten. Kielissämme on kyse ovat enemmän kuin pelkästä
hyödystä. Kielissämme on kyse enemmän kuin pelkästä
kouluaineesta. Kielemme ovat ratkaiseva osa identtiteettiämme,
sekä henkilökohtaisella, että kansallisella tasolla.
Siksi ruotsin kielen tulevaisuus koskee meitä kaikkia
riippumatta siitä, jos olemme suomen- tai ruotsinkielisiä.
Suomi olisi yksikielisenä huomattavasti köyhempi maa,
sanoi Wallin.
Maailman kutistuessa kohtaamme yhä useampia kulttuureja.
Pohjoismaiset yrityksemme tekevät yhteistyötä ja
yhdistyvät. Tällaisessa maailmassa on itsestään selvä, että
tarvitsemme enemmän emmekä vähemmän kielitaitoa.
Molemmat kansalliskielemme ovat paineen alla ja siksi
tarvitsemme kielistrategian. Keskustelu ei hyödy siitä,
että asetamme ruotsin ja venäjän keinotekoisesti vastakkain.
Kielitaitomme paranevat jos aikaistamme kielten
opetuksen. Annetaan lapsillemme siis mahdollisuus oppia
kieliä nuoressa iässä, kun oppiminen on vielä luonnollista
ja helppoa, ja kun ympäristön asenteet eivät vielä
ole ratkaisevia, sanoo Stefan Wallin.
Henriksson: Svenska senast från klass 4, 12.11.2010
SFP:s vice ordförande Anna-Maja Henriksson öppnade
den politiska debatten på partistyrelsemötet den 12/11
i Helsingfors. I sitt anförande tog Henriksson fasta på
grundutbildningens timfördelningsarbete, som är inne i
ett avgörande skede.
Förslaget går ut på att kommunen ska ordna undervisning
i minst två språk från andra klass. Någon klausul
om att det ena av dessa språk skulle vara svenska, finns
inte. Som nytt element föreslogs att kommunen skulle
vara skyldig att erbjuda minst ett frivilligt, s.k. A2 språk
från fjärde klass.
- I den svenska skolan tar vi in finskan på årskurs två,
ja i vissa skolor börjar man med en timme i veckan sång
och lek på finska redan i ettan. Engelskan kommer sedan
i regel från fjärde klass, sa Henriksson.
- Hur är det i de flesta finska skolor? Jo, där börjar man
idag med engelska på årskurs tre och svenskan kommer i
regel först på sjuan. Inte konstigt att så många finska elever
har svårt med svenskan. Man borde ta in språken i tidig
ålder, när barnen lär sig lätt och naturligt och inte ännu
kör fast i grammatikens snårskog. Ju tidigare du börjar
lära dig ett språk, dess lättare.
Centerpartiet föreslog att man i skolor i östra Finland
kunde försöka byta ut undervisningen i svenska mot
ryska. Man kan alltså fråga sig vad syftet med försöket är?
- Om syftet är att öka kunskaperna i ryska, så frågar jag
mig varför det ska ske uttryckligen på svenskans bekostnad.
Om behovet av ryska faktiskt är så stort, vilket det
kanske är, varför börjar man inte med undervisning i ryska
som ett A1 eller A2 språk – något som är möjligt nu –
och möjligheterna förstärks ytterligare i och med den nya
timfördelningen. Så det finns ju inget motsatsförhållande.
Och det finns inga orsaker till ett försök.
- Det bästa vore nu, i den här situationen, att besluta
att det andra inhemska språket skall erbjudas anting-
57
en som ett A1 språk eller ett A2-språk. D.v.s. att eleven
har rätt att välja det andra inhemska språket senast i fjärde
klass, föreslog Henriksson.
Henriksson berörde också statsministerns märkliga syn
på grundlagsutskottet.
- Centern och statsministern tycks fortfarande gräma
sig över Karleby beslutet. Att från den posten låta förstå
att man efter nästa riksdagsval borde se till att det till
grundlagsutskottet väljs sådana medlemmar som godtar
att andra rättigheter kan köra över de grundläggande
språkliga rättigheterna är definitivt att gå för långt. Vi
kan ju inte börja ha inträdeskrav till utskotten. Vi kan
inte utgå från att där skall sitta folk som enligt statsministerns
åsikt har ”rätt” åsikt. Så fungerar inte en demokrati.
- Nej, en gång för alla gäller det nu att acceptera grundlagsutskottets
roll som den högsta uttolkaren av landets
grundlag. Finns det andra agendor, måste de komma
fram före valet, avslutade Henriksson.
Christel Raunio: Hur kan Stubb påstå att svenskan
inte är hotad?, 16.11.2010
Samlingspartiets ungdomsorganisation delar ut pennor
med texten Pakkoruotsi pois till skolelever.
Samlingspartiets minister Alexander Stubb försöker
skämta bort det. I en kommentar till Yle säger han att vi
inte har orsak att vara oroliga gällande språkfrågan.
- Hur kan han säga så? Till och med en blind höna ser
att svenskan är mera hotad än vad den varit på länge, säger
SFP:s vice ordförande Christel Raunio.
Raunio räknar upp ett antal beslut och åtgärder som
ger oss all anledning att vara oroliga för svenskan:
• Samlingspartiets partidagsbeslut från i somras att
slopa obligatoriska svenskan. En tredjedel ville dessutom
slopa svenskan som nationalspråk.
• Centerpartiet och statsministern vill ersätta svenskan
med ryska, och ifrågasätter svenskans ställning i
grundlagen.
• De gröna har också hakat på ivern att byta svenskan
mot ryskan. De vill även slopa tjänstemännens
svenska.
• Vart Sannfinländarna vill skicka oss svenskspråkiga
kan var och en räkna ut själv.
- Man blir också bedrövad av Stubbs kommentar till
Yle att han inte jobbar speciellt för att få sina partikamrater
att tycka att svenskan är okej. Har han sagt det själv, så
är det väl tyvärr sant, säger Raunio.
Wallin: Laittomille lakoille löydettävä ratkaisu,
17.11.2010
RKP:n puheenjohtaja, kulttuuri- ja urheiluministeri
Stefan Wallin arvostelee SAK:ta siitä, että se vetäytyi lakkojen
ja työriitojen vähentämistä pohtivasta työryhmästä.
Perheyritysten liiton valtuuskunnan kokouksessa puhuneen
Wallinin mukaan syynä SAK.n päätökselle vetäytyä
ei voinut olla pelkästään EK:n puheenjohtajan
Mikko Pukkisen lausunto, että 95 prosenttia lakoista
Pressmeddelanden