verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

arbetar för en miljömässigt hållbar och långsiktig
trafikpolitik.
att SFP:s representanter i riksdag, regering och
Europaparlament arbetar för utvecklandet av en miljövänlig
snabb tågtrafik som alternativ till flygtrafiken
Åtgärder: Prioriteringar av spårbundna trafiklösningar, där det
är ändamålsenligt, har betonats i partiets arbete och valprogrammet
2011. Vid sina politiska överläggningar våren 2009 enades
regeringen om ett trafikpolitiskt mål att utarbeta en strategi och
verkställighetsplan för intelligenta transportsystem i Finland för
åren 2010-2015. Syftet med principbeslutet är att utifrån det färdigställda
förslaget enas om de intelligenta transportsystemens
roll som en central del av kommunikationspolitiken inom ramen
för 2010-talets trafikpolitik.
Avsikten är att förnya trafikpolitiken genom att på ett centralt
sätt utnyttja informations- och kommunikationstekniken
så att trafiksystemets serviceförmåga och trafikledshållningens
produktivitet ökar. Trafiksäkerheten förbättras, samtidigt som
det blir allt vanligare att använda kollektivtrafik, att cykla och
att röra sig till fots. Även klimat- och miljöpolitikens mål och
informationssamhällets utveckling främjas.
Den viktigaste av de intelligenta transportsystemens verkningar
är att de gör det möjligt att rikta trafikpolitikens fokus
från byggande och upprätthållande av trafiknät till att lösa
de problem som hänför sig till trafiken och transporterna i
samhället.
Enligt forskningsrön kan informations- och kommunikationstekniken
öka arbetets produktivitet mer än någon annan
innovation. Genom ITS kan också användningen av den allmänna
trafikinfrastrukturen effektiviseras.
Genom ett omfattande utnyttjande av intelligenta transportsystem
når staten och kommunerna stora produktivitetsfördelar
och andra fördelar. Enbart genom förbättrad trafiksäkerhet
uppnås en ekonomisk nytta på cirka 100 miljoner euro per
år. Det beräknas att produktiviteten inom trafikledshållningen
med hjälp av strategins åtgärder kommer att öka 10 procent mer
än den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Man räknar med att genomförandet av den nationella strategin
ökar den kommersiella marknaden på området från 100 till
300 miljoner euro per år.
Strategins genomförande kommer att ha en positiv inverkan
på ekonomin i de företag som använder logistiska tjänster.
Skillnaden i de logistiska kostnaderna för Finland jämfört med
konkurrensländerna beräknas kosta fyra miljarder euro per år
för de finländska företagen. En minskning av denna skillnad har
en direkt inverkan på det finländska näringslivet, framför allt på
exportindustrins kostnader och konkurrenskraft.
Motion 36
Begränsade naturresurser och högre energipris
gör att det blir allt viktigare att ha transportmedel
med låg energiförbrukning
Partidagen beslöt
att SFP:s representanter i riksdag och regering fortsätter i arbetet
för att trygga bastrafikledshållningens finansiering, även
med nya och kompletterande finansieringssätt.
35
Åtgärder: Riksdagens kommunikationsutskott och finansutskott
har upprepade gånger konstaterat i betänkanden respektive
utlåtanden att bastrafikledshållningen har en årlig underfinansiering
på 200 miljoner euro. Enligt färska siffror är
underfinansieringen av enbart basväghållningen 150-215 miljoner
euro, och detta enbart för de belagda vägarna. Risken för
stora problem med servicestandarden och trafiksäkerheten är
överhängande och det ökade behovet av engångsinvesteringar
är markant.
Trots rambeslut har regionala investeringar och upprustningar
av broar och beläggningar minskat avsevärt eftersom en del
av finansieringen gått till sekundära grusvägar och lågtrafikerade
banor. Problematiken måste åtgärdas före statens största
förmögenhet, bastrafiklederna, rasat i värde totalt. Idag omfattar
landsvägsnätet 78 200 kilometer och har ett värde på omkring
15 miljarder euro. Ser man till hela bastrafikleden tillkommer
bannätet på 5 919 kilometer värderat till omkring 2,7
miljarder euro och vattenlederna på 16 200 kilometer värderat
till omkring 0,2 miljarder euro. Åren 2006-2009 har regeringen
och riksdagen sett sig tvungna att vid behandlingen av flera
tilläggsbudgetar öka anslagen till trafikledshållningen markant.
Finansieringen genom tilläggsbudgeter som satts i system
är ohållbart med tanke på långsiktig, ekonomisk och adekvat
planering och har påpekats av såväl kommunikations- som finansministeriet.
Ledamot Mats Nylund har i ett spörsmål tagit
upp modellen att finansiera basväghållningen med medel
från trafikbränsleskatteintäkterna. Kommunikationsministeriet
har utrett praxis i flera länder där finansieringen av väghållningen
har kopplats till de bränsleskatter som tas ut hos väganvändarna.
Sådana finansieringsmodeller används i bl.a. USA, Nya
Zeeland, Japan och Schweiz.
I Finland har man i budgeten betraktat skatteintäkterna som
allmän finansiering och därför har man inte velat binda dem direkt
till någon bestämd statlig utgift. Det har sålunda inte heller
ansetts ändamålsenligt att koppla bränsleskatteintäkterna till
finansieringen av väghållningen. I kommunikationsministeriet
har man i stället tittat på möjligheterna att ersätta skatter som
tas ut direkt hos väganvändarna (fordonskatt, bilskatt) med väganvändningsavgifter,
i enlighet med regeringsprogrammet och
riksdagens ställningstaganden.
Motion 37
Förbjud pälsdjursuppfödningen i Finland
Partidagen beslöt
att SFP:s representanter i riksdag, regering och i EUparlamentet
fortsätter arbetet för att kontinuerligt förbättra
djurskyddet i dialog med producentorganisationerna
och djurskyddsorganisationer.
att SFP arbetar för att pälsdjursuppfödning skall kunna fortsätta
i Finland också framledes.
Åtgärder: Pälsnäringen har varit föremål för offentlig diskussion
under året. SFP har verkat för att trygga framtiden för pälsnäringen
i egenskap av en regionalt viktig näringsgren med stor
sysselsättande effekt. Pälsnäringens certifieringssystem förutsätter,
att pälsfarmer för att få certifikat måste uppfylla kraven i den
Partidagen – motionsuppföljning