verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

More documents

Recommendations

Info

Partidagen 20 SFP anser: att markplaneringen skall vara långsiktig. att byaplaner och invånarnas lokalkännedom ska beaktas vid planläggningen. att planläggningen till alla delar skall vara transparent så att markägare som berörs ges reella möjligheter att påverka utformningen av olika planer. att myndighetspraxisen på regional nivå bör understöda och underlätta strandbyg-gande och omändring av fritidsbostäder till fasta bostäder där det är möjligt. att markägarna skall ha möjlighet att utnyttja sina marker på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt och att intrång i denna rätt till fullo kompenseras inom skälig tid. att vid fall av ökat tryck till följd av ökad inflyttning eller turism bör rättigheterna och skyldigheterna för allemansrätten förtydligas. att allemansrätten inte kan utnyttjas kommersiellt, utom ifråga om bär- och svampplockning, och att rätten till jakt och fiske därmed är bunden till mark- och vattenägandet. att staten bör inta större bidragsanslag som motsvarar det växande behovet av ut-vecklingen av fastigheters vattenförsörjning på landsbygden och att stödvillkorens inkomstgränser lindras. att incitament, så som momsavdrag, skapas för bevarande av gamla byggnader. att handläggningen av mindre planändringar kan förenklas. 3. Landsbygden och sysselsättningen Grunden för tillväxt ligger i de personer som tar tillvara landsbygdens möjligheter och förverkligar dess potential. Det hör till det allmänna att skapa goda förutsättningar för landsbygdsföretagande och det regelverk som krävs bör stöda och uppmuntra till företagande. Primärnäringarna utgör grunden för en livskraftig landsbygd. Jordbruket är landsbygdens motor. Samtidigt förändras näringsstrukturerna kontinuerligt. Inom primärproduk-tionen har sysselsättningen minskat medan servicesektorns andel ökat. Trots att den privata servicesektorn sysselsätter allt fler är den privata sektorn mindre på landsbygden än i städerna och därmed är den offentliga sektorns betydelse för sysselsättningen jämförel-sevis viktigare. Mångsidighet inom landsbygdens näringsstruktur är en viktig utgångspunkt för framtiden. Landsbygdens näringsliv behöver flera ben att stå på och därför bör man i politiken bereda rum för nytänkande och innovationer med fast förankring i landsbygden. Det gäller att se de lokala möjligheterna i de lokala, regionala, nationella och globala utmaningarna, inte minst med hänsyn till klimat- och livsmedelspolitiken. 3.1. Arbetstillfällen och distansjobb Inom tjänstesektorn finns det gryende potential för nya arbetstillfällen som inte är utsatta för hot om omlokalisering till låglöneländer. Det gäller framförallt inom den offentliga sektorn och inom välfärdstjänster som den privata eller tredje sektorn kan stå för. Bland annat kommer den åldrande befolkningens servicebehov att leda till fler arbetstill-fällen inom vårdsektorn på landsbygden, men arbetskraftsbrist förutses också inom utbildningssektorn. Specifika satsningar bör göras för att sysselsätta unga på landsbygden. Allt fler unga kvinnor flyttar från landsbygden till tillväxtcentra och det behövs attraktiva arbeten för att hålla dem kvar. Här utgör distansarbete en möjlighet som bör understödas och utvecklas i offentliga organisationers, privata sektorns och tredje sektorns verksamhetsplanering. Distansarbete bör målmedvetet underlättas och stödas med skatterelaterade åtgärder och genom att di-stansarbete accepteras som en naturlig del av arbetslivet. På landsbygden är många arbetstillfällen säsongsbetonade. Korta och tidsbestämda anställningar, företagarperioder och arbetslöshet är vanliga under arbetskarriären. För att möjliggöra smidigare växlingar och eliminera perioder med osäker inkomst bör utkomststödsystemet utvecklas med större flexibilitet och enklare regler för jämkad dag-penning införas. SFP anser: att specifika satsningar bör göras för att sysselsätta unga på landsbygden. att distansarbete målmedvetet bör underlättas och stödas med skatterelaterade åt-gärder och att distansarbete accepteras som en naturlig del av arbetslivet. 3.2. Mångsidigt företagande Jordbrukets betydelse för sysselsättningen på landsbygden är ansenlig och därför måste jordbrukets verksamhetsbetingelser säkras om man vill utveckla landsbygden. Traditionella former av landsbygdsföretagande kompletteras dock kontinuerligt med nya former av företagande och potentialen för nya branscher inom exempelvis primärproduktionen, naturresurshanteringen och vidareförädlingen är stor. På landsbygden kan exempelvis underleverantörsnätverken till storbolagen inom den industriella produktionen kombinera den spirande företagarandan och kunniga arbetskraften med förmånliga industri-produktionsanläggningar för att få största möjliga nytta. Bioenergin och vårdtjänster är branscher vars betydelse för landsbygden ökar och nya innovationer måste stödas för att utveckla nya företagarmöjligheter. En förutsättning för detta är ett välförgrenat nätverk av rådgivning och stödtjänster. I den regionala innova-tionspolitiken bör den omkringliggande landsbygdens resurser och potential bejakas och inkluderas i näringslivet, universiteten, högskolorna, på forsknings- och i läroanstalter, regionala statliga myndigheter och kommuner.
Primärlivsmedelsförädlingen och produktionen av närmat och ekologisk mat stöder småföretagandet och besöksnäringen på landsbygden. För att främja användningen av exempelvis närmat bör upphandlingskriterierna och distributionskanalerna för närproducerad mat förändras så att små leverantörer ges rättvisa konkurrensmöjligheter. Möjligheterna för gårdarna att själva sälja och marknadsföra sina produkter direkt till slut-konsumenterna via nya marknader för närmat bör understödas och utvecklas. Matkulturen och naturturismen går hand i hand och Finland har ypperliga möjligheter att profilera sig internationellt inom båda. Inom landsbygdspolitiken bör en verksamhetskultur som underlättar integrering och skapar förtroende mellan invandrare och fast bosatta, och som tillgodogör sig invandrarnas kapacitet och tar tillvara deras kulturella, sociala och ekonomiska resurser, utvecklas. Invandrare kan skapa nya kulturella aktiviteter och ny företagsamhet, underlätta tillgången på arbetskraft och balansera upp åldersstrukturen i ett område. SFP anser: att det allmänna skapar förutsättningar för hela landsbygdens företagande genom att landsbygdens potential för nya näringar beaktas i samhällspolitiken. att nya innovationer och lokala aktionsgrupper som samlar upp lokala utvecklingsinitiativ ska befrämjas på landsbygden. att Finlands och EU:s forsknings- och produktutvecklingsfinansiering mer än tidi-gare riktas till företag på landsbygden. att landsbygdens aktörer inom primärlivsmedelsförädlingen, besöksnäringen och anslutande verksamheter stöds i utvecklingen för att få internationell attraktionskraft. att möjligheterna till specialisering på jordbruksgårdarna förbättras. att offentliga sektorn erbjuder möjlighet till fortbildning för landsbygdsföretagare. att tröskeln för att anställa utomstående och även utländsk arbetskraft för att lindra arbetskraftsbristen på landsbygden bör sänkas samt att utländsk arbetskraft borde beskattas på samma sätt som inhemsk arbetskraft. att också deltidsjordbrukets betydelse för upprätthållande av servicen på landsbygden beaktas och värdesätts. 4. Skärgårdsliv Finlands geografi präglas av skärgård och vattendrag. Det finns ca 650 permanent befolkade öar utan fast vägförbindelse, utöver Åland. Det här ställer speciella krav på det allmänna som bör beakta de särförhållanden som råder i skärgårdsområden. Skärgården kämpar med utmanande kommunikationer, både trafik och dataförbindelser, avfolkning i kombination med ett ökat antal fritidsbo- 21 ende, vilket ställer speciella krav på strukturer-na och servicetillhandahållandet. De traditionella näringarna i skärgården, fiske och jordbruk ställs inför stora utmaningar vilket direkt inverkar på antalet arbetsplatser, samtidigt har staten kraftigt skurigt ner på de statliga arbetsplatserna i skärgården. De statliga indragningarna av polis- och rättsväsendet kan hota att försämra skärgårdsbornas rättsskydd, vilket också har en språklig dimension. Det ligger i allas intresse att hålla skärgården levande. Skärgårdens specialställning bör beaktas i alla myndighetsinstanser, vilket också åläggs dem genom skärgårdslagen. SFP anser: att de primära näringarna ges möjligheten att verka och utvecklas i skärgården. att skärgårdstrafiken måste säkras och utvecklas. att strukturer som möjliggör utbud av samhällsservice som möter säsongsbetonad efterfrågan bör utvecklas. att statliga arbetsplatser i skärgården bör bevaras. att subsidiaritetsprincipen skall vara rådande när det gäller beslut som berör skärgårdsbefolkningen. att myndighetspraxisen på regional nivå bör understöda och underlätta skärgårdsbefolkningens möjlighet att skapa förutsättningar för sin utkomst. 5. Landsbygdspolitik och landsbygdssäkring Landsbygdspolitiken i Finland är långt utvecklad och i internationella jämförelser banar den finländska modellen väg för andra. I och med EU:s utvidgning har unionen blivit allt med landsbygdspräglad, med majoriteten av dess befolkning boende på landsbygden, vilket lett till att landsbygdspolitik i högre grad än tidigare uppmärksammas på både nationell och unionsnivå. Den indelning av landsbygdspolitik, i bred respektive snäv politik, som används i Finland gör att landsbygdspolitiken är mer överskådlig. Den breda politiken innefattar frågor om regional jämlikhet och tillgänglighet av offentliga tjänster, kort sagt alla samhällsåtgärder som påverkar landsbygden på ett annat sätt än staden. Den snäva politiken berör frågor om konkurrenskraft, och olika landsbygdstypers specialbehov. Den breda politiken har skapat politiska ramar och en långvarig landsbygdspolitisk vision medan den snäva politiken lyckats sammanjämka de finländska strävandena med EU:s. I tillämpningen och spridningen av Leader-metoden har Finland lyckats mycket väl och fungerat som exempel för andra medlemsländer i EU. Lokala aktionsgrupper handhar Leader-verksamhet och arbetsfördelningen har utvecklats mellan dem och lokala och regionala myndigheter. På regional nivå bör omfattningen av landsbygdspolitiken och Leader-verksamheten ytterligare förstärkas och utvecklas. 5.1. Landsbygdssäkring I samband med alla omfattande politiska beslut som di- Partidagen
Page 1: Verksamhetsberättelse 2010-2011
Page 4 and 5: 4 Innehåll Partidagen…………
Page 6 and 7: Partidagen 6 Då har vi råd att va
Page 8 and 9: Partidagen 8 dömningen. När det g
Page 10 and 11: Partidagen 10 läroanstalter samt i
Page 12 and 13: Partidagen 12 1.2. Yrkesverksamhet
Page 14 and 15: Partidagen 14 rar för helhetsvård
Page 16 and 17: Partidagen 16 re arbetstider att vi
Page 18 and 19: Partidagen 18 1.3. Landsbygden och
Page 22 and 23: Partidagen 22 rekt eller indirekt b
Page 24 and 25: Partidagen - motionsuppföljning 24
Page 44 and 45: Partirådet, partistyrelsen 44 Riks
Page 46 and 47: Pressmeddelanden 46 nansiering och
Page 48 and 49: Pressmeddelanden 48 kan betyda att
Page 50 and 51: Pressmeddelanden 50 Pressmeddelande
Page 52 and 53: Pressmeddelanden 52 för förnybar
Page 54 and 55: Pressmeddelanden 54 ter och gurkor
Page 56 and 57: Pressmeddelanden 56 En nödställd
Page 58 and 59: Pressmeddelanden 58 Suomessa ovat l
Page 60 and 61: Pressmeddelanden 60 de koncept på
Page 62 and 63: Pressmeddelanden 62 - Vi måste hö
Page 64 and 65: Pressmeddelanden 64 - Yhden maistra
Page 66 and 67: Pressmeddelanden 66 Stefan Wallin:
Page 68: Pressmeddelanden 68 omalaisten kiel
Page 79 and 80:
5. Partistyrelsens och arbetsutskot
Page 81 and 82:
för lunchseminariet var: Cultural
Page 83 and 84:
Vasa och Åbo har använts framgån
Page 85 and 86:
6. Informationsverksamhet Som infor
Page 87 and 88:
10. Personalen Partikansliet Partis
Page 89 and 90:
SPECIFIKATION ÖVER ORDINARIE INTÄ
Page 91 and 92:
TILLGÅNGAR SOM INTE UPPTAGITS I BA
Page 93 and 94:
93 Bokslut
Page 95 and 96:
Bilaga 2 - Sfp-kretsarnas verksamhe
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Bilaga 3- Svenska Bildningsförbund
Page 113 and 114:
Bilaga 3- Svenska Bildningsförbund
Page 115 and 116:
Bilaga 4 - Svenska Kulturfonden 115
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Bilaga 5- Svensk Ungdom Tidningen u
Page 135 and 136:
Bilaga 5- Svensk Ungdom ansvar har
Page 137 and 138:
Bilaga 5- Svensk Ungdom 1.7.1.8 Sam
Page 139 and 140:
Bilaga 5- Svensk Ungdom skap och ky
Page 141 and 142:
Bilaga 5- Svensk Ungdom Egil Mattss
Page 143 and 144:
Bilaga 6 - Svenska Kvinnoförbundet
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Bilaga 7 - Svenska Centralarkivet f
Page 153 and 154:
Bilaga 7 - Svenska Centralarkivet A
Page 155 and 156:
Bilaga 8 - Europaparlamentet Utskot
Page 157 and 158:
Bilaga 8 - Europaparlamentet gerad
Page 159 and 160:
159 Bilaga 9 - Riksdagsvalet 2011 L
Page 161 and 162:
161
show all

verksamhetsberättelse 2010-2011 (pdf) - SFP

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?